Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av utforskade möjligheter och hinder i samverkansprocessen av att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar. Det som framkom som det viktigaste i samverkansprocessen var ökad kunskap om målgruppen. När det gäller processer, brist på vägledning och brist på kunskap sågs som hinder i samarbetet. Det som kan bidra till en positiv utveckling är tydligare ansvar och roller för socialarbetare, skolpersonal och personal vid HVB (hem för vård och boende). Återkommande problem var att två organisationer i samverkansorgan d.v.s. socialsekreterare och skolpersonal ansågs vara mer professionella medan personal på HVB anses vara semiprofessionella. Professionella i samverkan bör vara i solidaritet för att utföra bra arbete som gynnar ensamkommande flyktingbarn i längden. Genom attinteragera på ett bra sätt, kan det skapa möjligheter att få de ensamkommande barnen att bli mer delaktiga i olika aktiviteter som de erbjuds. Med deltagande iolika fritidsaktiviteter kan ensamkommande flyktingbarn få möjlighet att påverka och forma sin integrationsprocess.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds kommun ombesörjer omsorgen för de ensamkommande asylsökande barnen med utgångspunkt från (3) utvalda artiklar ur Barnkonventionen. Studien bygger på sex halvstrukturerade intervjuer med olika nyckelpersoner kring de ensamkommande barnen; såsom socialsekreterare, gode män, personal samt team-ledare på asylboendet. Resultatet av studien visar att kommunen vidtar olika åtgärder för barnens rehabilitering och möjlighet till inflytande och delaktighet. Emellertid är begreppet rehabilitering problematiskt, då denna målgrupp inte alltid är mottaglig för behandling. Vidare framkom att rehabilitering inte alltid är den bästa målsättningen. Då det gäller inflytande visar resultatet att det kan vara svårt att avgöra vilket reellt inflytande barnen faktiskt har. Samtliga intervjupersoner betonar vikten av att arbeta utifrån ett individperspektiv och att se till varje barns unika behov. Flertalet av respondenterna framhåller att de i största möjliga mån försöker ha barnets bästa i fokus i sitt arbete. Det framkom vidare kritik kring kommunens agerande, bland annat det hastiga beslutet att ta emot dessa barn, då det inte fanns de resurser som krävdes.</p>

<p>Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion. Metoden som valdes var kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med personal på ett kommunalstyrt gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Valet av metod byggde på att få insikt i personalens känslor och uppfattningar om arbetet. En intervjumall utarbetades i teoretiska block. Analysen utformades i ett hermeneutiskt perspektiv med meningskoncentrering som metod för att lyfta fram det essentiella i respondenternas svar. Studien visade att professionalitet inte är helt enkelt att definiera, särskilt inte i förhållande till sina egna känslor samt att kompetens inom detta yrke är svårt att läsa sig till, det är de personliga egenskaperna som avgör om man kan göra ett bra arbete i personalgruppen och mot barnen. I det avslutande kapitlet diskuterades kommunens ansvar och engagemang samt framtida forskningsmöjligheter inom ämnet.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.</p><p>Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.</p><p> </p>

<p>I detta examensarbete beskriver jag FMT – Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som ännu inte tillgodogjort sig det svenska språket. De fyra barnen, som alla går i förberedelseklass, visar olika symtom på traumatisk stress som kan härledas till deras erfarenheter av krig.</p><p>Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick på musikterapi i allmänhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingående. Jag redogör för olika erfarenheter av att vara flykting och vad det innebär att gå i en förberedelseklass. Därefter följer en bakgrundsbeskrivning av barnen och arbetet med metoden, samt en avslutande del som grundar sig på de erfarenheter och slutsatser som jag har kommit fram till.</p><p>Mina studier visar att FMT är en användbar metod för att stärka och utveckla funktioner hos barn, där erfarenheter av krig kommit att hämma individens fortsatta utveckling.</p>

No description available.

I detta examensarbete beskriver jag FMT – Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som ännu inte tillgodogjort sig det svenska språket. De fyra barnen, som alla går i förberedelseklass, visar olika symtom på traumatisk stress som kan härledas till deras erfarenheter av krig. Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick på musikterapi i allmänhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingående. Jag redogör för olika erfarenheter av att vara flykting och vad det innebär att gå i en förberedelseklass. Därefter följer en bakgrundsbeskrivning av barnen och arbetet med metoden, samt en avslutande del som grundar sig på de erfarenheter och slutsatser som jag har kommit fram till. Mina studier visar att FMT är en användbar metod för att stärka och utveckla funktioner hos barn, där erfarenheter av krig kommit att hämma individens fortsatta utveckling.

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter. Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds kommun ombesörjer omsorgen för de ensamkommande asylsökande barnen med utgångspunkt från (3) utvalda artiklar ur Barnkonventionen. Studien bygger på sex halvstrukturerade intervjuer med olika nyckelpersoner kring de ensamkommande barnen; såsom socialsekreterare, gode män, personal samt team-ledare på asylboendet. Resultatet av studien visar att kommunen vidtar olika åtgärder för barnens rehabilitering och möjlighet till inflytande och delaktighet. Emellertid är begreppet rehabilitering problematiskt, då denna målgrupp inte alltid är mottaglig för behandling. Vidare framkom att rehabilitering inte alltid är den bästa målsättningen. Då det gäller inflytande visar resultatet att det kan vara svårt att avgöra vilket reellt inflytande barnen faktiskt har. Samtliga intervjupersoner betonar vikten av att arbeta utifrån ett individperspektiv och att se till varje barns unika behov. Flertalet av respondenterna framhåller att de i största möjliga mån försöker ha barnets bästa i fokus i sitt arbete. Det framkom vidare kritik kring kommunens agerande, bland annat det hastiga beslutet att ta emot dessa barn, då det inte fanns de resurser som krävdes.

Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion. Metoden som valdes var kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med personal på ett kommunalstyrt gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Valet av metod byggde på att få insikt i personalens känslor och uppfattningar om arbetet. En intervjumall utarbetades i teoretiska block. Analysen utformades i ett hermeneutiskt perspektiv med meningskoncentrering som metod för att lyfta fram det essentiella i respondenternas svar. Studien visade att professionalitet inte är helt enkelt att definiera, särskilt inte i förhållande till sina egna känslor samt att kompetens inom detta yrke är svårt att läsa sig till, det är de personliga egenskaperna som avgör om man kan göra ett bra arbete i personalgruppen och mot barnen. I det avslutande kapitlet diskuterades kommunens ansvar och engagemang samt framtida forskningsmöjligheter inom ämnet.