Sammanfattning Integration är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. I denna studie undersöker vi hur integrationsprocessen för ensamkommande flyktingbarn ser ut utifrån barnens vardag inom hem för vård och boende (HVB) och studier i skolan. Genom semistrukturerade intervjuer med tre vårdgivare inom olika HVB-hem och tre skolkuratorer i olika gymnasieskolor har vi undersökt vilka metoder de arbetar utifrån, vad som fungerar bra respektive mindre bra i arbetet med ensamkommande flyktingbarn och vilka förbättringsmöjligheter som finns i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen. I studien har vi kommit fram till att integrationen för de ensamkommande flyktingbarnen påverkas av deras välmående, stabilitet, sysselsättning och av sin grad av förståelse för sin situation. Studien visar även att HVB och gymnasieskolorna, för barnen, fyller olika betydelsefulla funktioner för deras integration. Fritidsaktiviteter och utbildning är två viktiga faktorer för de ensamkommande flyktingbarnens integrationsprocess. Studien visar att barnen med hjälp av dessa aktiviteter kan lära sig det svenska språket, knyta kontakter, få ökad begriplighet och ökade kunskaper om samhället. / Abstract Integration is a concept that can be defined in different ways. In this study, we examine the process of integration for unaccompanied refugee children from the perspective of professionals in residential care homes (HVB-hem) and schools. Through semi-structured interviews with three caregivers in various residential care homes and three school counselors, we studied: which methods residential care homes and schools use to help unaccompanied refugee children manage their everyday life and manage their studies in school, what works well and less well in their work with unaccompanied refugee children and which opportunities for improvements there is concerning the methods used in the work with unaccompanied refugee children. In the study, we have concluded that the integration of the unaccompanied refugee children is mostly affected by their well-being, stability, occupation and comprehensibility about their situation. The study also showed that residential care homes and schools serve different functions. Leisure activities and education are two important factors for children's integration process. The study shows that children with these activities can learn the Swedish language, make contacts, gain increased comprehension and knowledge of the community.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om socialtjänstens organisation kan vara en bakomliggande faktor till de skillnader som upplevts i hur ensamkommande flyktingbarn handläggs och placeras. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån handlingsutrymme, inramning, vi och dem samt inklusion och exklusion. Slutsatsen är att alla handläggare anser sig placera utifrån barnens behov, men i en specialiserad organisation finns en högre grad av andragörande av ensamkommande flyktingbarn. Detta andragörande är beroende av en diskurs där asylsökande och ensamkommande flyktingbarn ses som andra typer av människor än medborgare. Studiens huvudsakliga användningsområde är att synliggöra och medvetandegöra de maktstrukturer som motverkar inklusion av ensamkommande flyktingbarn för att ge socialsekreterare ytterligare kunskaper att kunna göra ett gott socialt arbete.

No description available.

Titel: Flykting barn i skolan – Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa KjellénDenna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9. För att kunna undersöka på vilket sätt de undervisar och bemöter barnen har jag även observerad deras arbetssätt i klassrummet. Att arbeta som lärare i en förberedelseklass innebär att hitta strategier och tillvägagångssätt för att överbrygga bristen på ett gemensamt språk och kulturella skillnader i undervisningen. De barn läraren möter i förberedelseklassen och dess familjer har ibland varit med om upplevelser av krig och förföljelse vilket inverkar på både barnet beteende i skolan. Att föräldrar mår psykiskt dåligt innebär att de inte alltid orkar vara en stöttande förälder, därför blir läraren betydelsefull för barnet och någon som kan bekräfta och stödja barnet i deras nya tillvaro. Den forskningslitteratur jag har använt ger en bra sammanfattande bild av vad det innebär att vara flykting och den problematik som det kan innebära. De teorier jag använt mig av när det handlar barns språkutveckling är Cummins teori om andraspråkelevers kunskapsinlärning och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Frågeställningar:•Vilka faktorer påverkar pedagogernas arbete med flyktingbarn i förberedelseklass?•Vilka strategier utvecklar pedagogerna för att möta dessa barn? / Title: Refugee children at school- Teacher´s attitude in preparations class

SammanfattningUppsatsen fokuserar på ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt på ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen är av Migrationsverket avgjorda som dublinärenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen är att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv här i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv på Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket är inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen återfinns intersektionalitetens främsta värde i dess koppling mellan makt och ojämlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier. Genom ett intersektionellt perspektiv förstås världen som uppdelad i kategorier, vilka produceras och reproduceras i maktrelationer. Uppsatsen innehåller även en jämförelse av situationen för barnen i Sverige respektive på Malta. Jämförelsen ger fördjupad kunskap genom att relatera barnens situationer till varandra. En vidare ambition med uppsatsen är viljan att förändra, vilket inbegriper att arbeta för ett ökat erkännande och institutionellt utrymme för marginaliserade grupper. Uppsatsen genomsyras även av en syn på kunskap som något som skapas av författaren och barnen tillsammans, och barnen har bland annat deltagit i kunskapsproduktionen genom att fotografera sin vardag. Gemensamt för barnens vardag i Sverige respektive på Malta är att flykten och vad de lämnat bakom sig alltid finns med dem. Till följd av barnens utsatta boende- och sociala situation är villkoren i vardagen svårare för barnen på Malta, även om de, till skillnad från barnen i Sverige, har tillfälliga uppehållstillstånd. Uppsatsen synliggör att trots barnens skilda villkor i vardagen är deras strategier inom ramen för ett begränsat handlingsutrymme liknande. I barnens berättelser framkommer att deras grundläggande rättigheter kränks till följd av harmoniseringen av EU:s flyktingpolitik. Det visar på behovet att arbeta för att stärka barns röst i diskussioner om EU:s flyktingpolitik. / AbstractThe thesis is focusing on the issue of unaccompanied children living in Sweden under threat of deportation to Malta as well as children who have been transferred to Malta. The Swedish Migration Board defines the children who participate in this thesis as case subjects in accordance with the Dublin Regulation . In cooperation with the children in question, it is the purpose of the thesis to spread awareness of the everyday lives of the children living in Sweden under threat of deportation as well as the everyday lives of the children deported to Malta. Inspired by an intersectional perspective, the thesis aims to make the children visible as actors in the everyday life. The foremost value of the intersectionality lies in its correlation between power and inequality and the individual’s ability to act as a subject within the framework of our society, institutional practices and prevailing ideologies. Through an intersectional perspective, the world is seen as divided into categories, which are produced and reproduced in power relations. The thesis also contains a comparison of the situation of the children in Sweden and Malta. The comparison provides a deeper insight by relating the children’s situations to each other. A further aim of the thesis is to make a change by for instance working for an increased recognition of and institutional arena for marginalized groups. A fundamental part of the thesis is the notion that the author and the children create knowledge through collaboration. The children have for instance contributed to the knowledge production by taking pictures of their everyday life. The children’s escape and what they left behind are always with them in their everyday lives, whether in Sweden or Malta. As a consequence of the exposed housing and social situation, the children in Malta are naturally faced with greater difficulties in their everyday lives than the children in Sweden even though the former, unlike the children in Sweden, hold temporary residence permits. The thesis highlights the fact that despite the different conditions in their everyday lives, the children show similar coping strategies within a very limited scope for manoeuvre. The stories and experiences told by these children convey that their fundamental rights are violated as a consequence of the harmonization of EU refugee policies. This clearly demonstrates the need for a stronger advocacy to make the voices of the children heard in discussions on the EU refugee policy.

Titel: Att stå i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras behov. En kvalitativ studie om behoven bland dessa barn och ungdomar. Författare: Lotta Nilsson   Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka behov som finns bland ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige både som nyanlända och efter utflytt från HVB-hem. Det har också varit att jämföra deras behov med de tänkta behov som formar mottagandet i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga män från Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare på Länsstyrelsen och lärare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar på att behoven varierar mellan informanterna men att behovet av tillhörighet och längtan efter familjen i hemlandet är något som förenar samtliga. Vad som också blir tydligt är hur olika behov påverkar individens val och förmåga till koncentration och fokus. Mottagandet av nyanlända å andra sidan har formats efter den svenska mallen där utbildning och språk ses som en förutsättning för en lyckad integration och tillhörighet. Något som visat sig inte helt stämmer överens. Teorierna som denna studie bygger på är bland annat Maslows ”A theory of human motivation” och van Genneps ”passageriter”. / Titel: To stand in the hallway and wishing to join in: Unaccompanied minor refugees and their needs. A qualitative study about the needs among these children and youths. Author: Lotta Nilsson   The purpose of this study has been to investigate what needs unaccompanied minor refugees have, both as newly arrived and after leaving a HVB-home. The purpose has also been to compare their needs with the perceived needs that form the basis for the reception process in Sweden. The study is qualitative with semi-structured interviews with five young men from Afghanistan, Somalia and Russia, as well as with an integration officer at the county administration and teachers working with the integration program. The results show that the needs vary between the informants, but that the needs for belonging and longing for the homeland are needs that they all have in common. What also becomes apparent is how different needs affect the individual choices and the ability to concentrate and focus. The reception of newly arrived on the other hand has been formed after a Swedish model where education and language are seen as preconditions for successful integration and belonging. This connection is not entirely correct. The theories used in this thesis are, among others, Maslow’s ”A theory of human motivation” and van Gennep’s ”rites of passage”.

Sjuksköterskor verksamma på barnavårdscentral (BVC) möter dagligen flyktingbarn och deras föräldrar i sitt arbete och dessa möten ser olika ut beroende på olika faktorer. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors arbete med flyktingbarn och deras föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier: att skapa trygghet, att vara lyhörd och att ge stöd. I kategorin att skapa trygghet beskrev BVC- sjuksköterskor hur de arbetade för att skapa jämlik vård, öka tillgängligheten samt belyste de vikten av kontinuitet i vården för flyktingbarnen. Kategorin att vara lyhörd innefattade sjuksköterskors sätt att se det enskilda barnets behov. Detta tillämpades med respekt, förståelse och acceptans för kulturella skillnader. Att ge stöd genom behjälplighet vid språk-och kommunikationssvårigheter, rätt anpassad information och samverkan med andra professioner gav flyktingbarnen tryggare och snabbare integrering i det svenska samhället. Svårigheter som BVC- sjuksköterskorna beskrev var kommunikation via tolk, brist på resurser och brist på kontinuitet i arbete med flyktingbarn. Fortsatt forskning behövs för att få ökad kunskap och förståelse kring flyktingbarns behov. Det behövs även fortsatta studier i utveckling, organisation och samordning av verksamheter som bedriver vård och omsorg för flyktingbarn. / Nurses working in Child Health Centers (CHC-nurses) face daily refugee children and their parents in their work and these meetings vary depending on various factors.The aim of this study was to describe CHC-nurses experience of working with refugee children and their parents. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed using qualitative content analysis. From the result three categories emerged; to create security, to be responsive and to provide support. In the category to create security the CHC-nurses described how they worked to create equal care, increase accessibility, and highlight the importance of the continuity in the health care of refugee children. Category to be responsive comprised nurses' approach to the individual child's needs which was applied with respect, understanding and acceptance of cultural differences. Providing support through helpfulness with language and communication difficulties, the right customized information and collaboration with other professions gave refugee children safer and faster integration into the Swedish society. Difficulties described by the CHC-nurses were communication through interpreters, lack of resources and lack of continuity in the work with refugee children. Continued research is needed to increase knowledge and understanding of refugee children’s needs. Further studies in development, organization and coordination of activities engaged in health care for refugee children are needed.

Abstract Background:Sweden has in the past year received several thousand unaccompanied minors. The workload for district nurses in primary care has increased drastically . Many of these children have complex needs for healthcare , which places high demands on the district nurse. Purpose: The purpose of this study was to describe district nurses experiences of caring for unaccompanied refugee children in primary healthcare. Method: The design of the study is qualitative. The data was collected through a convenience and snowball sample and then conducted eight semi-structured interviews . The data were analyzed using qualitative content analysis in which the latent content is the core.Results: Three categories were identified ; " The experiences of caring for an unaccompanied refugee children ", " Obstacles in everyday work " and "A desire for change ." The most prominent results was that the district nurses wanted to give a good and equal health care despite many obstacles, and that they had desires of several organizational changes .Conclusion: It takes a lot of a district nurse to care for unaccompanied refugee children. They have both physical and mental injuries, and many of them suffer from severe mental illness as a result of traumatic experiences they had to undergo. By making small changes of the organization the district nurse's work environment would improve and the patients would also get a more secure and equitable care . / Abstrakt Bakgrund: Sverige har det senaste året tagit emot flera tusen ensamkommande flyktingbarn. Arbetsbelastningen för distriktssköterskor inom primärvården har därför ökat drastiskt. Många av dessa barn har komplexa vårdbehov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda ensamkommande flyktingbarn inom primärvården. Metod: Studiens design är kvalitativ. Datan samlades in genom ett bekvämlighets- samt snöbollsurval och därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys där det latenta innehållet är kärnan. Resultat: Tre kategorier identifierades; ”Erfarenheter av att vårda ett ensamkommande flyktingbarn”, ”Hinder i det dagliga arbetet” samt ”En önskan om förändring”. Det som genomsyrande resultatet var att distriktssköterskorna ville ge en god och jämlik vård trots många hinder samt att de hade önskningar om flera organisatoriska förändringar. Slutsats: Det krävs mycket av en distriktssköterska som ska vårda ensamkommande flyktingbarn. Barnen har både fysiska och psykiska skador och många av dem lider av svår psykisk ohälsa tilll följd av de traumatiska händelser de tvingats genomgå. Genom små medel kan förändringar av organisationen göras vilket förbättrar distriktssköterskans arbetsmiljö, men patienten får också en mer säker och jämlik vård.

År 2015 sökte 70 384 barn asyl i Sverige. Flyktingbarn löper större risk att drabbas av ohälsa än andra. Idag träffar skolsköterskor i Sverige dessa barn allt oftare. Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att möta nyanlända flyktingbarn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 skolsköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier: språket, ett hinder för att kommunicera; där skolsköterskorna tar upp vikten och svårigheten av att ha en fungerande dialog. Påfrestande att stödja barnen; där skolsköterskorna beskrev det som betungande att höra barnens historier och att de upplevde en känsla av otillräcklighet. Att känna tillfredsställelse i mötet; skolsköterskorna beskrev sig vara fascinerade över barnens mentala styrka och deras positivitet. Svårighet att anpassa sig till olika kulturer; där skolsköterskorna beskrev att hälsoformulären inte var anpassade till barnens olika kulturer och skolsköterskorna upplevde själva en bristfällig kunskap om de olika kulturerna. Konklusionen av studien var att skolsköterskors möten med nyanlända flyktingbarn kan effektiviseras om skolsköterskor får ökad kunskap om olika kulturer och flyktingbarns psykiska, fysiska och emotionella hälsoproblem samt genom att optimera kommunikationen.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för arbetsmiljön på två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i en mindre kommun i norra Sverige och vilka faktorer som präglar den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är även att lyfta det viktiga arbete personal och enhetschefer utför gentemot de ensamkommande flyktingbarnen, och det känslomässiga engagemang som uppstår på arbetsplatsen. Studiens resultat baseras på tre semistrukturerande intervjutillfällen, två gruppintervjuer med personal och en parintervju med enhetschefer. Resultatet analyserades utifrån arbetets betydelse, psykosocial arbetsmiljö, krav-kontroll-stöd modellen, gräsrotsbyråkrati och osynligt arbete. I resultatet framkommer det att den psykosociala arbetsmiljön präglas av olika faktorer, som identifieras som dilemman respondenterna måste förhålla sig till; diffusa regelverk, att vara känslomänniska på arbetsplatsen och vad som är den enskilda individens faktiska behov. Dessa dilemman analyseras i relation till krav-kontroll-stöd modellen och osynligt arbete. Slutsatsen visar att genom att uppmärksamma det osynliga arbete som respondenterna utför genereras en större förståelse av vad som utgör en god psykosocial arbetsmiljö