No description available.

The purpose of this study is to understand the collaboration between the head of unit, coordinators and accommodation supervisors in a residential care homes for children. It also aims to critically analyze how the staff experience the effects of an increased workload which caused the organization to the reorganize. This requires good interaction between the different functions in the organization which is the primary focus of this study. The study analyzes how the reorganization affects collaboration between the professions and examines what effect the organizations’ different functions have on collaboration. The coordinator has a new function in the organization and that involves a new condition that needs to be emphasized. The study is based on seven semi-structured interviews. Theories that have been the basis for the analysis is Lipskys theories of street-level bureaucracy and discretion as well as interaction based on i.a. Danemarks theories. The result of the essay shows that the professions are effected by the increased work overload. They therefor request clearness in their function and role in the organization. Simply the time is not enough and major difficulties occur for the personal to handle the lodge and at the same time have time for the children living there. The reorganization is also an effect of the collaboration between the professions.

The aim of this study was to investigate the actual problems and available resourses a Swedish municipality are faced in the process of receiving refugee children. The method was a cross-sectional study with a content analysis. Semi-structured interviews were conducted with four informants who worked with refugee children. The results showed that school activities play a central role in the work with refugee children. The school collaborated with health care for asylum seekers as well as with the sports projects included in this study. Within the school was one of the challenges of finding qualified staff and in health care, was it the burden of the large number of children coming which was difficult to handle. Thanks to the accumulated experience, this Swedish municipality was able to formulate a good criteria for supporting these children. One of the problems that they had not managed to solve the recruitment of competent staff for language and study in school. The municipality had drawn attention to the problems and therefore had a good chance to improve on this. / Syftet med denna studie var att undersöka de utmaningar som en mellansvensk svensk kommun möter i processen med att ta emot flyktingbarn samt hur resurserna används. Den metod som användes var en tvärsnittsstudie med innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer gjordes med fyra personer som arbetade med flyktingbarn. Resultaten visade att skolverksamhet spelar en central roll i arbetet med flyktingbarn. Skolan samarbetade med hälso- och sjukvård för asylsökande samt med idrottsprojekt som ingår i denna studie. Inom skolan var en av utmaningarna att hitta kvalificerad personal och inom sjukvården var det belastningen av det stora antalet barn som kommer som var svår att hantera. Den undersökta kommunen har under en lång tid tagit emot flyktingbarn och de har arbetat fram en fungerande organisation med bra samarbeten och en tydlig policy. Ett av problemen som de ännu inte lyckats lösa är rekrytering av kompetent personal för modersmål och studiehandledning inom skolan. Kommunen har uppmärksammat problemen och har därför en god möjlighet att förbättra detta.

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har genomfört informant- och respondentintervjuer både i Libanon och i Sverige. Dessutom har vi utfört observationer och fältstudier i några fall som komplement till intervjuerna.RESULTAT: Resultatet visar att barn i krig drabbas hårt. Kaotisk omgivning, våld, splittrad skolgång, känslor av hjälplöshet och oförmåga att förstå händelseförloppet är exempel på traumatiska upplevelser som leder till otrygghet. Traumat lever i dem och flyttar in i förskolan. Förskolan kan spela en viktig roll för barns traumabearbetning. Därför behöver pedagoger en djup förståelse för barns bakgrund och bra arbetsmetoder för att stödja dem. Ju mer pedagoger vet om flyktingbarns bakgrund desto bättre kan de förstå deras beteende. Dessutom verkar en god relation till föräldrarna, strukturerad och tydlig verksamhet med fasta rutiner och mycket lek för att hjälpa dessa barn att finna trygghet.

<p>Antalet ensamkommande flyktingbarn har under senare år ökat i Sverige. Detta är en utsatt och sårbar grupp och forskning visar på en bristande hälsosituation hos dessa barn. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns sociala nätverk och huruvida det finns tillgängligt som en skyddande faktor för barnets välbefinnande. Insamlingsmetoden som använts är kvalitativ intervju i form av halvstrukturerade intervjuer som genomförts med tre ensamkommande flyktingbarn, varav alla pojkar. Intervjupersonerna har fått berätta om vilka betydelsefulla personer som ingår i deras nätverk och hur deras relationer ser ut. Studien har analyserats utifrån social nätverksteori, generell systemteori, socialantropologisk nätverksteori, teorierna om skyddsfaktorer och socialt kapital samt tidigare forskning inom området. Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader i pojkarnas sociala nätverk. För alla intervjupersoner har det visat sig att den gode mannen spelar en central roll och fungerar som en viktig vuxen person. Andra som uppgavs ha stor betydelse var familjen, landsmän samt svenskläraren. Samtliga intervjupersoner har nämnt ett flertal viktiga personer i sitt nätverk, vilket antas fungera som skyddsfaktorer och kan ha en positiv inverkan på deras hälsotillstånd.</p><p> </p>

<p>Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld – mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ”gömda flyktingbarn”. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet. Textmaterial från tidningar och radio har analyserats mot bakgrund av tidigare forskning samt kunskapen kring ”barnets bästa”. Den diskursanalytiska tolkningsramen har använts för att synliggöra samband och skapa förståelse för texters möjligheter att påverka formandet av samhällets diskurser.</p><p>Analysens resultat har synliggjort både dominerande och alternativa framställningar av de ”gömda flyktingbarnen”. Nyhetsrapporteringen övertas till stor del av beskrivningar som leder till en syn på barnens existens som ett problem och medierna både uppmärksammar och reproducerar en världsordning där barnens rättigheter ifrågasätts. Gransknigen kunde också visa att det finns en tröghet inbäddad i mediedebatten där förändring och nytänkande blir svåråtkomligt och där alternativa skildringar av ”gömda flyktingbarn” hamnar i skymundan. Studien har visat att socialarbetaren står inför stora utmaningar att ifrågasätta de maktstrukturer, både synliga och osynliga, som pågår omkring dem och som bidrar till att återskapa en strukturell diskriminering.</p>

<p>Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN</p><p>  </p><p>Författare:      Brask, Sandra</p><p>Ragnarsson, Sofie</p><p>Handledare:    Drugge, Gunnel</p><p> </p><p>Örebro universitet</p><p>Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete</p><p>Socionomprogrammet</p><p>Socialt arbete 21-40 poäng</p><p>C-uppsats, 15 poäng</p><p>Ht 2009</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vårdnadshavare. Många kom från Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och jämföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för ensamkommande flyktingbarn. Frågeställning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hälsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nätverk och identitetsutveckling. Utgångspunkt för analysen är Förenta Nation-ernas Konvention om Barnets Rättigheter, Randall Collins teori om interaktionsritualer samt tidigare forskning inom ämnet. Litteraturinhämtningen har skett främst utifrån artikeldata-baser. Resultaten har framtagits genom kvalitativ metod och semistruktureade intervjuer. Intervjumaterialet har behandlats utifrån ett fenomenologiskt betraktelsesätt. Följande har framkommit: I boendenas <em>introduktion</em> är vuxenstöd och tydlig information viktiga bestånds-delar. <em>Vardagsrutinerna </em>består av regler kring bl.a. basala mänskliga behov, hushållsgöromål och kommunikation. Gällande <em>hälsa</em> finns rutiner för hanteringen av fysiska besvär. Det psy-kiska måendet nämns dock huvudsakligen. Det finns rutiner kring individuella och gemen-samma <em>fritidsaktiviteter</em>. Beträffande <em>skolan</em> beskrivs rutiner kring skolstart, läxläsning och skolvägran. Kring ungdomarnas <em>sociala</em> <em>nätverk</em> finns rutiner för kontakt med släkt, vänner och gode män samt utökning av kontaktnätet. För <em>vägledning inför bildandet av en vuxen identitet</em> finns rutiner bl.a. för att motverka droganvändning och våld.  </p><p> </p><p>Nyckelord: ensamkommande flyktingbarn, ungdomsboenden, rutiner</p> / <p>Title:               FLIGHT FROM ONE REALITY TO ANOTHER. A COMPARISON OF</p><p>ROUTINES BETWEEN  FOUR YOUTH HOSTELS FOR UNACCOMPANIED ASYLUMSEEKING CHILDREN.  </p><p> </p><p>Authors:         Brask, Sandra</p><p>                      Ragnarsson, Sofie</p><p>Supervisor:     Drugge, Gunnel</p><p> </p><p>Örebro university</p><p>School of law, psychology and social work</p><p>Social Work Program</p><p>Social work 21-40 points</p><p>C-essay, 15 points</p><p>Autumn term 2009</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Abstract </strong></p><p>In 2008 1510 refugee children and adolescents arrived in Sweden without their guardians. Many of them came from Iraq and Afghanistan. The purpose of this essay is to make a survey and compare the routines of four youth hostels for unaccompanied asylum-seeking children. The main issues concern routines in the fields of introduction, everyday life, health, leisure activities, school, social network and development of their identity. The basis of the analysis is The Convention on the rights of the child of The United Nations, Randall Collins theory of interaction rituals and research on the subject. The literature has in most part been collected from databases. The qualitative method and semi-structured interviews are used in the collection of the data. The interview material has been analysed using a phenomenological approach. The main findings are: In the <em>introduction</em> adult support and basic information are important components. The <em>daily routines</em> consist of guidelines about, e.g. basic human needs, household chores and communication. Concerning <em>health</em> there are routines in the field of physical ailments. The mental wellbeing is though more often mentioned. There are routines about individual and group <em>activities</em>. Regarding <em>school</em> routines about starting school, home-work and school refusal are described. In the matter of their <em>social</em> <em>network</em> there are routines for the contact with relatives, friends and legal guardians and extension of the network. To <em>guide</em> them on their <em>way to an adult identity</em> there are routines for e.g. the prevention of drugs and violence.</p><p> </p><p>Keywords: unaccompanied refugee children, adolescents, youth hostels, routines.</p>

<p>Detta arbete bygger på en studieresa, under en månads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la är känd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. Därav är Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska regeringens förtryck i Tibet.</p><p>Syftet med denna studie blir därför, att få mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska flyktingbarn från Tibet.</p><p>Jag fick äran, att möta 8 av de människor som dagligen möter och arbetar med tibetanska flyktingbarn på ett eller annat sätt.</p><p>I undersökningen har jag dels använt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgår det, att tibetanska flyktingbarn blir bemötta på ett kärleks-fullt och respektfullt sätt. Detta för, att de skall få ett värdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning.</p><p>Tibetanernas omtanke och kärlek till sin nästa generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjälpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande är under den Kinesiska regeringens våld i Tibet.</p> / <p>This paper is a result of a one month field study Dharamsala in India. Dharamsala is well-known for harbouring the exile Tibetan government and also their religious leader in Tibetan Buddhism, Dalai Lama. Because of this Dharamsala is an important sanctuary fore Tibetan refugees who are escaping from the Chinese government’s oppression in Tibet.</p><p>The purpose of this study is therefore to get a better insight and knowledge how people today in Dharamsala receive Tibetan refugee children from Tibet.</p><p>I got the privilege to meet 8 of the people who, in one way or another, daily meet and work with Tibetan refugee children.</p><p>In this study I have used the methods qualitative interview and observation. Through these methods it’s clear that, Tibetan refugee children are received with love and respect in Dhar-amsala. In this way the Tibetan refugee children got a worthy life in freedom and a proper education.</p><p>The love and compassion from the Tibetan people in Dharamsala, to their next generation, motivate these children to study hard so that they later in life can help other Tibetans who still live under the Chinese government’s oppression in Tibet.</p>

Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld – mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ”gömda flyktingbarn”. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet. Textmaterial från tidningar och radio har analyserats mot bakgrund av tidigare forskning samt kunskapen kring ”barnets bästa”. Den diskursanalytiska tolkningsramen har använts för att synliggöra samband och skapa förståelse för texters möjligheter att påverka formandet av samhällets diskurser. Analysens resultat har synliggjort både dominerande och alternativa framställningar av de ”gömda flyktingbarnen”. Nyhetsrapporteringen övertas till stor del av beskrivningar som leder till en syn på barnens existens som ett problem och medierna både uppmärksammar och reproducerar en världsordning där barnens rättigheter ifrågasätts. Gransknigen kunde också visa att det finns en tröghet inbäddad i mediedebatten där förändring och nytänkande blir svåråtkomligt och där alternativa skildringar av ”gömda flyktingbarn” hamnar i skymundan. Studien har visat att socialarbetaren står inför stora utmaningar att ifrågasätta de maktstrukturer, både synliga och osynliga, som pågår omkring dem och som bidrar till att återskapa en strukturell diskriminering.

No description available.