<p>Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls.</p><p> </p><p>Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna.</p>

Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls.   Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs.   Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna.

För att få en ansvarstagande, målmedveten och motiverad elev krävs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon måste dessutom få en rättvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvägledare. Brist på motivation kan bero på olika faktorer och är ofta individuell. Svårt att hinna med i undervisningen på programmet och läxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven får svårt att klara utbildningen.   I vår teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters åsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. Där tar de upp motivationens betydelse och hur vi lärare ska tänka för att få en omotiverad elev att känna det meningsfullt och känna tillfredställelse med sina studier. Vi tittar även på vilka grundförutsättningar det krävs för att lyckas med sina studier. Omotiverade elever skapar ofta en negativ stämning i klassen.    Hur skall vi då gå till väga för att klara denna situation och få med oss de elever som inte har samma ambition som de som vill i klassen. Det kan vara en svår nöt att knäcka. Stig har i sin tidigare undersökning Motivation på fordonsprogrammet (2002) kunnat se att där fanns tendenser som pekade på att vissa elever var omotiverade och inte tillräckligt motiverade att gå utbildningen. I vårt arbete vill vi undersöka om det finns omotivation bland fordonseleverna och hur vi ev. kan motivera dessa och ändra inställningen hos dessa. Som metod för undersökningen valde vi att ha anonyma enkäter som vi delade ut bland alla fordonsprogrammets närvarande elever. Vi gjorde även en enkät bland våra kolleger på programmet.   Med vår undersökning har vi kommit fram till att vi hade en del omotiverade elever trots att de flesta hade svarat att de trivdes. Skrämmande var att hälften av eleverna inte åt och sov ordentligt. Då är det svårt med motivation. Den visar också på att det behövs bättre information från grundskolan, fler studiebesök och föreläsningar om t.ex. framtidsutsikter inom fordonsbranschen samtidigt som det behövs ny teknik och att lokalerna behöver ses över. Det tål kanske att tänka på hur man kan lägga upp teorin på ett mer intressant och roligare vis och kanske försöka få med kärnämnena i uppgifter som har med fordon att göra.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmässiga skillnader inom ett avgränsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan två grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsätt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lärande och vilka övriga färdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom någon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och ämnesintegrerat. Enkäter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen såg ut ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes också för att få information om elevernas upplevelser av sitt eget lärande samt vilka färdigheter de ansåg sig ha utvecklat. Sammanfattningsvis så visar min studie att projektbaserad och ämnesintegrerad undervisning är en god metod att höja motivationen, öka engagemanget, utveckla helhetssyn, samarbetsförmåga, reflektions- och analysförmåga och därmed få ett djup i lärandet med bestående kunskaper. Katederundervisning är inte uteslutet som undervisningsform utan snarare pekar studien på att en kombination är det mest produktiva.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka vad lärarna anser om modersmålets betydelse för elevernas lärande. Studien syftar till att ta reda på om lärarna tror att goda kunskaper i modersmålet ökar elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet. Jag är också intresserad av att få veta om lärarna anser att det finns andra faktorer som påverkar de flerspråkiga elevernas studieresultat. Jag har intervjuat åtta lärare som alla undervisar på en gymnasieskola med fordonsprogrammet som inriktning. Skolan ligger i södra Sverige och cirka 60 % eleverna har annat modersmål än svenska.Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av lärarna anser att kunskaper i modersmålet är betydelsefullt för andraspråksinlärningen och för elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet. Trots att huvuddelen av lärarna delar åsikten att modersmålet är viktigt så har ingen av de intervjuade något som helst samarbete med varken modersmålsenheten eller modersmålslärarna. Bristande språkkunskaperna är dock inte det enda som de intervjuade lärarna nämner när de pratar om elevernas studieresultat. Lärarna menar att det finns många andra faktorer som påverkar exempelvis, familjeförhållande, socialt arv och elevens intresse för ämnet.

Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förändring vad det gäller den tekniska utvecklingen. Detta ställer ökade krav på mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa på branschens syn i Västernorrland på den kompetensförändring som syns i andra studier, samt att visa på hur branschen ser på den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju märkesverkstäder. Urvalet gjordes genom studier av försäljningssiffror av antalet sålda fordon inom deras fordonsmärken. Resultatet visade på att branschen ser en höjning av kompetenskraven inom elektronik, diagnostisering, felsökning samt sociala färdigheter. Resultatet visade även att branschen är nöjda med de elever som yrkesskolorna utbildar, men att de ändå vill påverka en del i utbildningen, men det kom inte riktigt fram hur.

Denna rapport beskriver vårt arbete med att framställa en lärobok för GY11 inom inriktningkarosseriteknik. Läroboken ska ses som en introduktion till yrket bilskadereparatör.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av att vara elev på Fordonsprogrammet samt undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor väljer att läsa fordonsprogrammet. Studien genomfördes med kvalitativ metod där totalt nio öppna intervjuer genomfördes för att samla in data där en tematisk analys tillämpades för databearbetning. Den tematiska analysen genererade ett resultat på sex teman: Stort intresse, Praktisk arbete, Självständighet och eget ansvar, Machokultur, Stereotyper, fördomar och förväntningar, Förhållningssätt till jargongen. Resultatet visade att gemensamt för samtliga elever var ett stort intresse för fordon där intresset uppkommit i tidig ålder och influerats av familj eller vänner vilket var den mest framträdande motivationsfaktorn att välja fordonslinjen. Eleverna valde även fordonslinjen då det är en praktisk linje vilket överensstämmer med att de själva gillar att aktivera sig och även sysselsätta sig praktiskt utöver skoltiden. Självständighet och eget ansvar var även en faktor som bidrog till valet av fordonslinjen där de såg både kommande yrke samt skolans upplägg som självständigt med mycket eget ansvar, samt att det fanns en strävan efter en självständighet i vuxenlivet vilket fordonslinjen gav förutsättningar till. Upplevelsen var att det fanns en machokultur som främst var påtaglig på praktikplatserna. De upplevde även att de fick bemöta fördomar och förväntningar baserat på könsstereotyper som exkluderade kvinnor där dels lärandet blev lidande. Förväntningarna på hur kvinnor utförde arbetet kunde både nedvärdera deras förmågor samtidigt som de var eftertraktade i branschen. Eleverna menade att det var viktigt att ha ett tåligt förhållningssätt för att klara av att bemötandet jargongen. Resultatet tyder på att det förekommer både positiv och negativ särbehandling till följd av en rådande machokultur. Detta sker inte bara på individnivå utan även på organisatorisk nivå. Resultatet kan hjälpa till att belysa problematiken och kunskapen kan vara till nytta för att implementera åtgärder på skolan för att förhindra diskriminering.

<p>Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever på fordonsprogrammet. Ämnet låg nära till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrädesvis elever på fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever är pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sådant som rör de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett ämne som de själva har svårt att förstå ”nyttan av”. I kombination med att de kanske har bristande förkunskaper gör att det blir en didaktisk utmaning, både för lärare och för elever. Jag anser att struktur och tydlighet är viktiga delar i didaktiken. Jag tror vidare att dessa delar blir ännu viktigare om du möter en omotiverad grupp med dåliga förkunskaper i religionsämnet.</p><p>Min analys kommer främst att behandla religionsämnets didaktiska problem och möjligheter. Min avsikt är inte att komma med någon patentlösning utan endast att diskutera ett arbetssätt som enligt mina erfarenheter brukar fungera. Min huvudfrågeställning är: religionskunskap på fordonsprogrammet, problem eller möjlighet. För att nå mitt syfte så kommer jag att diskutera och analysera följande frågeställningar: Hur ser gymnasieskolan ut idag? Vilken är bakgrunden till att gymnasieskolan ser ut som den gör? Hur ser gymnasieskolans uppdrag ut? Vilka hinder finns för religionsämnet? Skall man lära om eller av religion?</p>