Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt Andrews & Sayers (2015) åtta komponenter för taluppfattning återfinns i det obligatoriska nationella bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen i årskurs 1. Vidare syftar studien att undersöka vilken möjlighet kartläggningsmaterialet ger läraren att identifiera elevernas taluppfattning. Det analyserade materialet har begränsats till bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen. Bedömningsstödet består av en skriftlig del och en muntlig del samt tre olika kunskapsnivåer (lägre-, mellan och högre nivå) för vardera del. Analysen fokuserar främst på de uppgifter som finns på mellannivå då denna är den lägst godtagbara nivån. Studiens teori utgår från Andrews & Sayers (2015) ramverk för grundläggande taluppfattning. Resultatet i studien visar att alla de åtta komponenterna täcks av materialet, dock varierar det i vilken omfattning komponenterna återfinns. Sammantaget återfinns flest komponenter i de muntliga uppgifterna. Vidare visar resultatet att kartläggningsmaterialet kan ge läraren möjligheter att identifiera elevernas taluppfattning även om vissa komponenter kräver ytterligare material och tillfällen att kartlägga.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur genomförandet av matematikundervisning kring grundläggande taluppfattning går till i årskurserna F-3. Detta utifrån studiens teoretiska ramverk, Foundational number sense (FoNS): Åtta nyckelkomponenter. Metoderna som används är enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att flera nyckelkomponenter inkluderas i matematikundervisningen i F-3, men i varierande utsträckning. Vissa nyckelkomponenter är mindre förekommande än andra, och dessa kan knytas an till de utmaningar som uppstår under matematikundervisningen. För att förbättra elevers förståelse av grundläggande taluppfattning är en slutsats att det krävs en ökad inkludering av de olika nyckelkomponenterna i matematikundervisningen, då de spelar olika aspekter av grundläggande taluppfattning. Elevers svårigheter med en specifik nyckelkomponent kan kompenseras genom att fokusera mer på en annan, vilket möjliggör en mer helhetsförståelse av ämnet. / The purpose of this study is to investigate and analyze the implementation of mathematics education concerning basic numerical understanding in grades F-3, based on the study's theoretical framework, Foundational number sense (FoNS): Eight Key Components. The methods used include surveys and semi-structured interviews. The results of the study show that several key components are included in mathematics education in F-3, but to varying extents. Some key components are less prevalent than others, and these can be linked to the challenges that arise during mathematics education. To improve students' understanding of basic numerical understanding numeracy, a conclusion is that there needs to be increased inclusion of the various key components in mathematics education, as they represent different aspects of basic numeracy. Students' difficulties with a specific key component can be compensated for by focusing more on another, enabling a more holistic understanding of the subject.

Forskning visar att taluppfattning är grundläggande för elevers förståelse och utveckling av matematik. Läraren har en central roll i att utveckla elevers taluppfattning. Denna kvalitativa studie undersöker hur nio lärare arbetar med och för taluppfattning hos elever i förskoleklass och årskurs 1. Studien syftar till att komplettera det aktuella forskningsläget med lärares kunskaper och erfarenheter och utgår från frågeställningen: Hur uttrycker dessa lärare att de arbetar med och för taluppfattning i förskoleklass och årskurs 1? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärarna genomfördes och analyserades genom tematisk analys varpå resultatet ytterligare analyserades genom det teoretiska ramverket FONS och dess åtta komponenter av taluppfattning. Sedan diskuterades resultatanalysen i relation till det aktuella forskningsläget. Resultatet visar att lärares arbete med och för taluppfattning till stor del överensstämmer med både tidigare forskning och det teoretiska ramverket FONS. Lärarnas arbete sammanfattas inom följande teman: planering, grunden, begrepp, instruktioner, samlärande, matteboken, metoder, färdighetsträning och talsystemet. Det resultat som särskiljer sig från tidigare forskning och det teoretiska ramverket är lärarens avsikt och förmåga att arbeta med automatisering av taluppfattning, användandet av matteböcker för utveckling av taluppfattning, samt förmågan att anpassa undervisningen utefter elevgruppen. / Research shows that foundational number sense is vital to children’s understanding and development of mathematics. Teachers have an essential role in the development of children’s foundational number sense. This qualitative study investigates how nine teachers in Sweden work to develop foundational number sense with six- and seven-year-olds (corresponding grade 0 and grade 1 in Sweden). The research question: How do these teachers express their work to develop foundational number sense for six- and seven-year-olds? is answered by qualitative semi structured interviews with the teachers. The teacher interviews were analyzed using thematic analysis, establishing the following themes: Planning, The foundation, Concept, Instructions, Co-learning, The math book, Methods, Skill training and Number system. These themes were then analyzed by the theoretical framework FONS and its eight components of foundational number sense, establishing several corresponding results. The results were discussed in relation to previous research within the field and concluded that the teachers' work to develop foundational number sense is mainly in line with both previous research and the theoretical framework FONS. Results that stand out are the teachers' abilities to adjust their teachings to their particular group of students/children, their work with automatization of number sense and the use of math books.