<p>Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer. Försvarsmakten utbildar idag sina soldater och officerare i väpnad strid vilket möter de flesta av de krav som ställs. Att skapa en säkerhet hos soldaten och officeren i sina befattningar och förbandskapar det många effekter som bidrar till att soldaten och officeren klarar av de situationer dessa kan ställas inför utomlands.</p> / <p><p>This paper attempts to highlight some of the demands placed on the Swedish soldiers and officers serving abroad today and how their training meets the demands they face. I have investigated what the doctrine says about how the armed forces should solve their tasks abroad and how we should train soldiers. I have then tried to work my way down the chain by examining the training guidelines for officers and soldiers and finally interviewed an officer with long experience of training soldiers. I have then created a list of requirements that are only examples of requirements imposed on theSwedish soldiers abroad today. The list of requirements was created by studying literature that deals with operations like the peacekeeping operations the Swedish armed forces are involved intoday, and literature that deals with the psychological and physical reactions when exposed to stress, particularly in combat situations. The armed forces is training its solider and officers in high intensity warfighting wich meets most of the demands. To create a self confidence within the soldier and officer in their function and units, it creates many effects that contribute to the ability to face situations abroad.</p></p>

Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer. Försvarsmakten utbildar idag sina soldater och officerare i väpnad strid vilket möter de flesta av de krav som ställs. Att skapa en säkerhet hos soldaten och officeren i sina befattningar och förbandskapar det många effekter som bidrar till att soldaten och officeren klarar av de situationer dessa kan ställas inför utomlands. / This paper attempts to highlight some of the demands placed on the Swedish soldiers and officers serving abroad today and how their training meets the demands they face. I have investigated what the doctrine says about how the armed forces should solve their tasks abroad and how we should train soldiers. I have then tried to work my way down the chain by examining the training guidelines for officers and soldiers and finally interviewed an officer with long experience of training soldiers. I have then created a list of requirements that are only examples of requirements imposed on theSwedish soldiers abroad today. The list of requirements was created by studying literature that deals with operations like the peacekeeping operations the Swedish armed forces are involved intoday, and literature that deals with the psychological and physical reactions when exposed to stress, particularly in combat situations. The armed forces is training its solider and officers in high intensity warfighting wich meets most of the demands. To create a self confidence within the soldier and officer in their function and units, it creates many effects that contribute to the ability to face situations abroad.

No description available.

This thesis takes its onset in a growing debate about globalization and its possible consequences for the Weberian-state monopoly on the use of force. It concerns the discursive legitimizing and construction of Swedish military peace operations. It studies how the official, Governmental discourse is structured, which arguments are used and how these in turn motivate and legitimize operations. Theoretically it is situated within a poststructuralist understanding but drawing on wider international relations theories to relate the empirical findings to existing research. Methodologically it uses a discourse analytical framework developed by Lene Hansen, supplemented with analytical concepts stemming from the work of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Empirically the thesis analyses Governmental Bills, a Governmental Communication and one op-ed written by the minister of Defence in regards of peace operations. The empirical analysis show that the official Swedish discourse of peace operations is structured by three basic discourses; internationalism, stateism and humanitarianism. These are analysed and interpreted in the light of different IR theoretical understandings. The thesis argues that the basic discourses are involved in a reciprocal process in which the state legitimizes peace operations and reproduces the idea of states and foremost the notion of an international state system. The humanitarian factor is less elaborated on in the material, which can be interpreted in different ways, one being that the humanitarian situation is not so important in the eyes of states, another that it is regarded as so self-evident that the situation of flesh and blood individuals is the legitimating reason for Swedish engagement in peace operations that it does not need to be said. The thesis ends with a critical discussion where its findings are related both to the globalization debate and critical peace operations literature.