<p>Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard,</p><p>främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och några</p><p>till. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligt</p><p>intentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallas</p><p>didaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i en</p><p>analys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheterna</p><p>definieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras. Utifrån antagandet att såväl barn</p><p>som vuxna är utövare av makt inom varje given institution där de båda är närvarande, till exempel</p><p>inom familjen eller i skolan, utgår analysen från premissen att både barn och vuxna kan agera</p><p>förtryckare eller förtryckta i förhållande till varandra.</p><p>Viss specifik frihetsproblematik för Gummi-Tarzan respektive Robban och alla de andra</p><p>polarna klarläggs, men också några gemensamma återkommande motiv som befinns vara centrala</p><p>för förståelsen av frihetsproblematiken i texterna sedda som helhet: kaoset, sagan och magin, och</p><p>drömmen. Sagan, magin och drömmen ses i studien som uttryck för barnkaraktärernas</p><p>fantasiförmåga. Både kaoset och fantasin uppfattas i uppsatsen vara vägar till frihet och friheter i</p><p>sig. De ses som kännetecknande för barnprotagonisterna och en viss barnvärld. Denna värld är</p><p>förebildlig i jämförelse med den skildrade vuxenvärlden, men är inte nödvändigtvis tillsluten för</p><p>vuxna karaktärer.</p>

<p>In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.</p>

<p>I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen frihet och ofrihet har påverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår ofrihet för att uppnå vår individuella version av vad frihet är.</p>

In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.

Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard, främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och några till. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligt intentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallas didaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i en analys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheterna definieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras. Utifrån antagandet att såväl barn som vuxna är utövare av makt inom varje given institution där de båda är närvarande, till exempel inom familjen eller i skolan, utgår analysen från premissen att både barn och vuxna kan agera förtryckare eller förtryckta i förhållande till varandra. Viss specifik frihetsproblematik för Gummi-Tarzan respektive Robban och alla de andra polarna klarläggs, men också några gemensamma återkommande motiv som befinns vara centrala för förståelsen av frihetsproblematiken i texterna sedda som helhet: kaoset, sagan och magin, och drömmen. Sagan, magin och drömmen ses i studien som uttryck för barnkaraktärernas fantasiförmåga. Både kaoset och fantasin uppfattas i uppsatsen vara vägar till frihet och friheter i sig. De ses som kännetecknande för barnprotagonisterna och en viss barnvärld. Denna värld är förebildlig i jämförelse med den skildrade vuxenvärlden, men är inte nödvändigtvis tillsluten för vuxna karaktärer.

The aim of this Master´s thesis is to examine the debate in Swedish library press concerning outsourcing of public libraries. The two magazines studied are BBL (Biblioteksbladet) and bis (bibliotek i samhälle). The period of time covered by the selected articles is 2005 to 2011. Although there are still quite few cases of tendering arrangements in Sweden, the question has been raised in the last years by the decision of the Municipality of Nacka (Stockholm) to outsource their public libraries. Another important factor for bringing the question into focus has been the general elections of 2006, which brought an alliance of right-wing parties to power.      In this thesis the arguments of the participants are documented and analyzed. The premises of the arguments are also analyzed. The premises are equivalent to the ambiguous and mutually connected concepts of democracy, culture, freedom and power. The results show that the debate is determined by what I call “the conventional concept of public libraries”. According to this concept, the role of a public library is to promote democracy. Democracy, then, is defined in a social liberal way. It is this view of the role of public libraries that is being defended by the opponents of tendering arrangements. Even the arguments of the advocates of outsourcing must be understood in light of  liberal democratic tradition. However, the advocates represent the neoliberal view of democracy, which makes them define the concepts of freedom and power in a different way compared to their antagonists. Inspired by the theory of meaning proposed by Michael Dummett, I show that there are strong reasons for stating that the debate is won by the opponents of outsourcing. The word “public library” can only be used for a very specific kind of institution, provided that it is still meaningful. Furthermore, using the theory of power elaborated by the North American political and social theorist Steven Lukes, I also show that the arguments of the participants in the debate essentially are to be understood in light of the power that the participants claim is being exercised over the users by the two opposite ways of managing public libraries. Last of all, the debate can be seen as an expression of a secular liberal democratic discussion concerning the relation between the state, the market and the civil society.

I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen frihet och ofrihet har påverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår ofrihet för att uppnå vår individuella version av vad frihet är.

This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation. The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries. Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita. The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries. When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates. Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie beträffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.    I takt med samhällets utveckling bör även ledarskapet förändras, detta anses nödvändigt för organisationers konkurrenskraft på den nationella och globala marknaden. Utvecklingen går mot ett mer självständigt inflytande vilket samtidigt ställer högre krav på individen även i organisationer. Syftet var att undersöka tre ledares syn på de faktorer i ledarskapet som kan skapa balans mellan struktur och frihet hos gruppen. Studien hade som utgångspunkt en induktiv metod och en narrativ analys där kvalitativa intervjuer inhämtar vår empiri. Resultatet visar bland annat att balansen mellan struktur och frihet ses som en motsträvig metod vad gäller att främja kreativitet i framför allt akademiska arbetsgrupper. Vår slutsats är att strukturen och friheten har en dynamisk relation snarare än balanserad, då balansen inte gynnar rörligheten i strukturen som krävs för utvecklingen.

<p>This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation.</p><p>The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries.</p><p>Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita.</p><p>The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries.</p><p>When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates.</p><p>Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.</p>