• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • 1
  • Tagged with
  • 22
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

H'air : Frisörers arbetsmiljö

Sommarström, Jon January 2015 (has links)
In the hairdressing profession you are every day han- dling dangerous chemicals. These chemicals are found in products they use for dyeing, bleaching and perming hair. In recent years it has become more popular then ever to change ones hair colour. This has increased the exposure to chemicals for the hairdressers. Some of the chemicals in the products are know to be cancerous and the profession is classified by IARC (International agency for research on cancer) as a risk profession. The airborne particles and fumes from the chemicals are also documented to give illnesses such as respiratory problems and rhinitis. Today’s rules in Sweden and rest of Europe are not very strict when it comes to how the cosmetic products should be handled, with one exception, Denmark has recently stated rule that demands all hair saloons that handles cosmetic products for dyeing hair to have local exhaust ventilation where colour is applied and mixed. In my research I saw that there is allot of single person businesses in the profession and decided that if I design for that target group I will also for fill the bigger em- ployers demands since the work flow is very similar. One other thing that was quite clear from the beginning was the importance that it fits into the saloon environment and their type of work. There are solutions on the market today witch could be installed but they are not designed with the hairdresser in mind and look like they belong in a laboratory. From my users I understood that the looks of the product was an very important part. It has to fit in aesthetically in their environment as they use their saloons to attract a certain type of clientele. The H’air concepts aims to create a new work flow for the hairdresser while handling and using chemicals for dyeing, bleaching and perming hair. By doing every single oper- ation in the process of colouring hair at the same place under a ventilation duct, the risk of spreading hazardous fumes in the room are minimized and the evacuation of the fumes are optimized, resulting in an improved work environment and health of hairdressers.
2

Personalliggare : Svartarbete inom frisörbranschen

Isik, Maikel, Kovacevic, Goran January 2009 (has links)
<p>Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters brottsligheter i landet. </p><p>Begrepp som<em> skattefusk</em> förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är.</p><p>Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom. Folk inom frisör- och restaurangbranschen hade olika åsikter kring lagen då vissa tyckte att det var en bra bestämmelse som möjligtvis skulle kunna leda till en mer jämn konkurrens medan andra oroade sig över att företaget inte skulle uppnå de ekonomiska mål företaget har. Detta på grund av att det så kallade svartarbetet befrämjade det ekonomiska kapitalet för företagarna inom dessa branscher.</p><p>Med hjälp av intervjuer, som har gjorts med flera företagare inom frisörbranschen samt anställda inom skatteverket, har vi fått en tydlig grund för uppsatsens frågeställning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om personalliggare har bidragit till att minska svartarbetet inom frisörbranschen.</p><p>Inom Skatteverket valde vi att intervjua en anställd som var ansvarig för utförandet av personalliggarkontrollerna, den anställde valde dock att vara anonym av säkerhetsskäl. De fyra frisörsalongerna som behandlats under uppsatsens gång omfattas av mellan 5-10 anställda. Även frisörsalongerna valde att vara anonyma under ämnets gång. Utöver intervjuerna behandlades tio årsredovisningar där olika nyckeltal tas upp av övergången mellan år 2006, innan personalliggaren infördes samt året därpå, då bestämmelsen trädde i kraft.</p><p>Enligt resultaten som har framkommit utifrån våra undersökningar så har personalliggaren visat sig vara effektiv och haft en positiv inverkan på frisörbranschen. Vi har utifrån vår datainsamling konstanterat att lönerna har ökat och anställningen av personal har ökat inom företagen. Personalliggaren är inte är en bit på vägen gällande problemet med svartarbete och flera åtgärder och innovativa metoder måste införas för att stoppa svartarbetet.</p><p>Utifrån dessa grunder samt undersökningar har det framkommit att svartarbetet har minskat och att med hjälp av det nya kassasystemet som kommer att tillämpas under år 2010, kommer alla felsteg att registreras. Det nya kassasystemets tillämpning kommer att pådriva en större kontroll på kassorna inom branscherna, vilket kommer att försvåra för företagarna att begå skattebrott, samtidigt som finansieringen av svarta löner kommer att försvåras. Under uppsatsens gång har det framkommit att varken nya lagar eller bestämmelser som införs kan förhindra svartarbetet. Dock kan sänkta skatter samt arbetsgivaravgifter komma att motivera företagarna att anställa mindre svartanställda och på så vis öka lagens legitimitet.</p>
3

Personalliggare : Svartarbete inom frisörbranschen

Isik, Maikel, Kovacevic, Goran January 2009 (has links)
Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters brottsligheter i landet.  Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är. Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom. Folk inom frisör- och restaurangbranschen hade olika åsikter kring lagen då vissa tyckte att det var en bra bestämmelse som möjligtvis skulle kunna leda till en mer jämn konkurrens medan andra oroade sig över att företaget inte skulle uppnå de ekonomiska mål företaget har. Detta på grund av att det så kallade svartarbetet befrämjade det ekonomiska kapitalet för företagarna inom dessa branscher. Med hjälp av intervjuer, som har gjorts med flera företagare inom frisörbranschen samt anställda inom skatteverket, har vi fått en tydlig grund för uppsatsens frågeställning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om personalliggare har bidragit till att minska svartarbetet inom frisörbranschen. Inom Skatteverket valde vi att intervjua en anställd som var ansvarig för utförandet av personalliggarkontrollerna, den anställde valde dock att vara anonym av säkerhetsskäl. De fyra frisörsalongerna som behandlats under uppsatsens gång omfattas av mellan 5-10 anställda. Även frisörsalongerna valde att vara anonyma under ämnets gång. Utöver intervjuerna behandlades tio årsredovisningar där olika nyckeltal tas upp av övergången mellan år 2006, innan personalliggaren infördes samt året därpå, då bestämmelsen trädde i kraft. Enligt resultaten som har framkommit utifrån våra undersökningar så har personalliggaren visat sig vara effektiv och haft en positiv inverkan på frisörbranschen. Vi har utifrån vår datainsamling konstanterat att lönerna har ökat och anställningen av personal har ökat inom företagen. Personalliggaren är inte är en bit på vägen gällande problemet med svartarbete och flera åtgärder och innovativa metoder måste införas för att stoppa svartarbetet. Utifrån dessa grunder samt undersökningar har det framkommit att svartarbetet har minskat och att med hjälp av det nya kassasystemet som kommer att tillämpas under år 2010, kommer alla felsteg att registreras. Det nya kassasystemets tillämpning kommer att pådriva en större kontroll på kassorna inom branscherna, vilket kommer att försvåra för företagarna att begå skattebrott, samtidigt som finansieringen av svarta löner kommer att försvåras. Under uppsatsens gång har det framkommit att varken nya lagar eller bestämmelser som införs kan förhindra svartarbetet. Dock kan sänkta skatter samt arbetsgivaravgifter komma att motivera företagarna att anställa mindre svartanställda och på så vis öka lagens legitimitet.
4

Vägen till Gesällbrevet-En studie om samarbetsmöjligheter. The road towards passing the exam-A study of possible co-operation

Öström, Magdalena January 2007 (has links)
Frisörelever har svårt att klara frisörbranschens gesällprov och antalet utdelade gesällbrev blir färre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen.Syftet med studien var att ta reda på hur samarbetet mellan skola, handledare på arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbättra samarbete, kommunikation och information.Metoden som användes för att hämta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar från Svenska Frisörföretagarna och enkäter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare åt elever under deras utbildning.Resultatet visade på brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbättras och utvecklas till det bättre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillräckligt tillfredställande. Det fanns ett behov och vilja av att förbättra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbättra det. Handledarnas förtroende får skola och elever var negativt och skolan skulle kunna förbättra det med mer information och bättre kommunikation. / Students who are studying to become hairdressers find it difficult to manage the exam and the amount of distributed certificates are decreasing with the result of a more unqualified professional category.The aim of the study was to find out how the co-operation between the school, the supervisors and the business works but also to form proposals for the school how to improve the co-operation, the communication and the information.The method that was used in order to acquire the material was qualitative, based on interviews with members of the Swedish trade organization but also by inquiries made by experienced hairdressers, with a background as supervisors.The result showed lack of information and communication between the school, the supervisors and the business. The co-operation between the school and the business did exist. However, it was not satisfying enough. There existed a need and a desire to improve this particular part. The co-operation between the school and the supervisors was less satisfying and there existed a great need of wanting to improve this part. There existed a negative confidence among the supervisors towards the school and the students, which could be improved by more information and a better communication given by the school itself.
5

Problem förknippade med dagens rekryteringsvägar och dagens antagningsmetoder till frisöryrket! Finns det alternativ?

Calmtun, Maria January 2008 (has links)
Denna rapport har som syfte att reda ut vilka olika utbildningsvägar det finns in i frisöryrket idag. Den tittar också på de samhällseffekter som kommer av det antagningssystem som gymnasiet använder för att anta elever på hantverksprogrammet med inriktning frisör. Rapporten söker förslag på alternativa antagningsmetoder, den försöker också att belysa hur arbetsmarknaden ser ut för frisörer. Författaren presenterar i bakgrunden material från frisörföretagarna, handelsanställdas förbund, ”frisörskolors” hemsidor, Christina Cangemark´s uppsats, FG-Intag´s statistik, Arbetsförmedlingen prognos, Arbetsförmedlingen statistik, Lärarnas riksförbund, Regeringsutredningarna SOU 2008:27 samt SOU 2008:69 därtill SCB statistik.Författaren har även genomfört sex kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer, till sin hjälp har hon haft en intervjuguide. Intervjuerna har gjorts med företrädare för frisörföretagarna, handelsanställdas förbund, arbetsförmedlingen, en kommunal gymnasieskola, en gymnasialfriskola samt en godkänd betalskolaDe viktigaste resultaten är att: Det finns åtta vägar in i frisöryrket, men det går inte att säga vilken väg/utbildning som alltid är bäst, beroende på var eleven bor, var eleven i framtiden vill jobba, vilka kontakter eleven har, var utbildningen är belägen och hur höga grundskolebetyg eleven har, varierar elevens ”bästa frisörutbildning”. Av intervjuerna framkommer att de flesta är missnöjda med dagens antagningssystem till gymnasieprogrammet och man har flera idéer om andra antagningskriterier. Ett flertal samhällseffekter skapas av dagens antagningssystem till gymnasieutbildningen. Arbetsmarknaden är god för frisörer som innehar gesällbrev samt en upparbetad kundkrets. Elever som inte kommer ut på företagsförlagd APU/praktik/trainee får däremot svårt att kvalificera sig för att bli anställningsbara. Branschen anser att en frisörs viktigaste förmåga är social kompetens, därnäst frisörteknik. Elever har behov av att få information om sina utbildningsalternativ, men frisörbranschens utbildningsalternativ är svåröverblickbara.
6

Hantverksteknik F och gesällprov, finns det likheter?

Östgård, Katarina, Ström, Neta January 2009 (has links)
<p>Det här arbetet är en undersökning som baseras på en dokumentanalys. Analysen är gjord på dels Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör respektive låssmed. I uppsatsen jämförs dessa styrdokument med gesällbrevet. Finns det någon samstämmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgår att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall är Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör och låssmed. Samtidigt syns det i resultatet att det finns en diskrepans och i och med det en möjlighet att välja för varje karaktärsämneslärare hur man vill rikta undervisningen. Antingen styr man mot gesällbrevsprovet eller inte. Generellt sett ökar önskan från kunder att det skall finas någon form av kompetensbevis och då är gesällbrevet ett sådant.</p><p>Nyckelord: frisör, låssmed, gesällbrev, styrdokument och dokumentanalys.</p>
7

Vad är det som gör att killar väljer teknik och tjejer frisör

Madsen, Håkan, Greén, Camilla January 2013 (has links)
The properties of this material has been studied and it was found that there is very little difference in what affect students in there choice of school, studies and career. Boys who choose hairdressing and styling differ more than girls who choose a career in technics. This is a surprising result which we didn´t expect. In researching background material we learned that it should differ more in perspective of gender. We have compiled the material around young people's choices to high school. A choice that affects not only their future course of study, but also future career. The analysis was made from a gender perspective. Based on discussions and conversations with the involved schools advisors (Study and Vocational Counsellor), we have developed a number of issues that we tried to find answers to. As a representative of a typical male sphere, we chose high schools national technology program IT alignment and as a typical female sphere, we chose Barber program. By means of  qualitative survey we collected information to see patterns in background to the choices young people make who went from high schools 9:th grade to high schools 1:st year.
8

Hantverksteknik F och gesällprov, finns det likheter?

Östgård, Katarina, Ström, Neta January 2009 (has links)
Det här arbetet är en undersökning som baseras på en dokumentanalys. Analysen är gjord på dels Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör respektive låssmed. I uppsatsen jämförs dessa styrdokument med gesällbrevet. Finns det någon samstämmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgår att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall är Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör och låssmed. Samtidigt syns det i resultatet att det finns en diskrepans och i och med det en möjlighet att välja för varje karaktärsämneslärare hur man vill rikta undervisningen. Antingen styr man mot gesällbrevsprovet eller inte. Generellt sett ökar önskan från kunder att det skall finas någon form av kompetensbevis och då är gesällbrevet ett sådant. Nyckelord: frisör, låssmed, gesällbrev, styrdokument och dokumentanalys.
9

Kvalitetsskillnader i frisörutbildningar, finns det?

Cangemark, Christina January 2007 (has links)
Samhället erbjuder flera vägar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvägarna idag är privat frisörskola och gymnasial programskola. Den här uppsatsen har varit inriktad på att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program på gymnasiet och fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som är godkända av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret på den frågan är inte given. Nej, en handfull intervjuer av åtta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgått privat utbildning godkänd av SFF, har lättare att få anställning som frisör beroende på vilja intresse och motivation. Finns det någon av dessa utbildningsformer som frisörföretagarna anser ger högst kunskap och kvalité? En nyutbildad frisör från gymnasiet/fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör som arbetar efter Skolverkets styrdokument med Läroplan för de frivilliga skolformerna - Lpf/94 med programmål och kursplaner, eller en nyutbildad frisör från privat frisörskola som är godkänd av SFF. De privata frisörskolorna är "Svenska Frisörakademin i Linköping, Björn Axén i Stockholm, Svenska Frisörskolan i Trollhättan, Ann Pettersson Hairdesign School i Örnsköldsvik, Frisörteknisk Centrum i Bromma & Falun". Med rådande intagningssystem på gymnasiet gallras flertal elever bort från den frisörutbildningen. En effekt av detta är att privata frisörskolor ökat i antal, dessa skolor ger en möjlighet för de elever som i nuvarande intagningssystem till gymnasiet sovras bort. De privata skolorna erbjuder en annan utbildningsform än den som Skolverket erbjuder. Sedan programskolan kom år 1995 och de privata skolorna ökat i antal, verkar det som kvalitén gradvis försämrats. Frisörbranschen efterfrågar välutbildade elever, välutbildade elever som förvärvar den efterfrågade kunskapen - den så kallade tysta kunskapen i den speciella sociala miljön som en frisörsalong utgör, där teori varvas med praktik och handledning i yrket. Teoretiska ämnen kan inte ersätta tyst kunskap eller den sociala miljön som ges genom praktik och handledning, kunskaper som många elever saknar idag.
10

Lärarens yrkeskunnande : Ett kluvet uppdrag

Ziegenbein, Lena January 2014 (has links)
Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslärarens många kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar också hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med några trevande försök att klippa hår till att numera jobba som frisörlärare. I vårt arbetslag på den gymnasieskola där jag jobbar, som lärare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatsträffar under läsåret 2013-2014 för att bland annat få tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men även för att skapa en plattform för ett kollegialt lärande. Uppsatsen är en del i magisterutbildningen ”yrkeskunnande och professionsutveckling”.

Page generated in 0.2333 seconds