Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa oss i arbetssättet vid en bedömning av praktiska moment genom att jämföra två gymnasiala skolor med inriktning frisör. Med kvalitativa intervjuer av tio frisörlärare samt kvantitativa enkäter till etthundrafemton elever har vi fått fram deras erfarenheter om kunskap i bedömning. En djupare bild av arbetssätet på de två skolorna kom fram genom att en observation gjordes. En lärare från vardera skolan fick bedöma ett praktiskt moment. Våra intervjuresultat visar att det förekommer skillnader i arbetssätet vid bedömning av praktiska moment. Det framkom att kursmålen skiljer sig i var skolorna väljer att lägga in de olika praktiska momenten. Resultatet av enkäterna visar att eleverna på de två skolorna hade olika uppfattningar om hur en bedömning bör gå till. Eleverna ansåg det viktigt att lärarna alltid hade tid för genomgångar. Observationen gav arbetet en ny dimension genom att skillnaderna av bedömning av praktiska moment visade en klar olikhet i synen om vad som ska bedömas i kursen. Det krävs att lärarna inom frisörutbildningen på gymnasieskolorna i landet får tid till att skapa långsiktiga projekt som kan leda till gemensamma kunskapsmål för bedömning av praktiska moment.

No description available.

Det centrala i denna studie är att undersöka elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet är att skapa djupare förståelse och att få insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssättning, för att därigenom kunna utveckla sättet att arbeta med bedömning och betygssättning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gällande betygssättning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever på Hantverksprogrammet ville vi ta reda på deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksämnet fungerar otillfredsställande, då flertalet elever anser att betygskriterierna är otydliga samt att de saknar funktion.

The purpose of this study was to examine the hairdresser’s knowledge about the chemicals they handle in their business and how they were handling the chemicals and the risks that follows. 9 Salons were visited to gather information. The same questions were asked at the salons. A sample of hair color products was photographed to gather information about ingredients and labeling. The conclusions of the study were that hairdressers have good knowledge about the risks related to human health but they need to improve their knowledge when it comes to environmental risks. The deficiencies that were found were that they lack knowledge about the laws concerning the use and distribution of cosmetics products and that not all saloons are handling the hazardous waste and residues from treatments correctly. The risks that could follow are that not enough is done to protect human health and the environmental. To prevent that damage to human health and the environmental occurs they should use more sources that focus on health and environmental to gather information about the risks with the chemicals they are handling, they should also limit the treatments on children and always inform about the risks when they are using products that can cause an allergic reaction. Keywords: Risks hairdressing, cosmetics products, p-phenylenediamine, Toluene-2,5-diamine, ammonia.

A bachelor thesis conducted over the spring term of 2018, the final exam of the Innovation and Design Engineering program at Karlstad University. The contractor of this thesis project was Parfum Lombard AB in Svedala, Sweden, a market leading within the hairdressing equipment industry in Sweden. They provide a high level of innovation and product development to improve its assortment.   The project of this thesis will focus on the frequent used shampoo units at the hair salons in particular. The shampoo units will be analyzed from an ergonomic point of view, because the current sitting position can cause discomfort and pain for customers with neck problems. Today, neck and back pain are amongst the most common chronic pains issues, which requires further development of this type of equipment in order to make it more suited for the end-user. The chosen target group for the project are people with neck-related disabilities as the starting point for formulating the design problem and developing the solution.   The main objective of the project is to develop a concept that offers the customer a more ergonomic position, while washing the hair at the salon. By following a user-centered product development process, the problem will be addressed in the following parts: Pre-study, product specification, idea generation, concept development and finally construction in the layout design phase. The product specification forms a key part, which as a dynamic document links together both customers, clients and professionals perspective of the issue, and underlines the final concept selection.   Key findings: To improve the current washing position the sharp angle between the upper body and the head needs to be reduced. That could be solved in two ways; The backboard of the upper body leans back even further to accomplish a more recumbent position or by an additional support to the neck in order to gain a more up-right position. The last mentioned, which also represent the final concept ensures that not only the neck is supported but also the head. This means that the heavy load that the head’s own weight previously caused has now been drastically reduced.   The presented concept in the report differs from the similar existing product by its support surface. It provides a wider support area to the customer’s neck and head. With a slim design that only depends on a few centimeters of the basin´s geometry, the chances of matching as many models of shampoo units as possible increases. The developed concept are presented in both CAD- and mock-up models.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hårets och frisöryrkets område. Vi ansåg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen på gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptäckt i samband med vår egen undervisning under våra praktikperioder på lärarutbildningen. Eftersom vi är av den bestämda uppfattningen att det är viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om håret och yrkets historia för att därigenom få insikt i och förståelse för de förändringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden.För vår studie har vi valt att utgå från tidigare forskning, litteratur och Internetkällor. Resultatet av vad vi gjort och sammanställt ligger väl i linje med det tänkte undervisningsmaterial som varit vår utgångspunkt vid arbetets början och vi har fångat de betydelsefulla historiska fakta om håret och frisöryrkets framväxt till ett samlat dokument som varit vårt mål. Tanken är att både som lärare och elev ska kunna använda undersökningens resultat i undervisningen. En viktig slutsats vi har kommit fram till i arbetet, är att historien är viktig för morgondagens skapande. Vi har bl a funnit att de två senaste världskrigen och ett utvecklande av yrkesorganisationerna, särskilt i efterkrigstidens samhälle, starkt har präglat yrkets och modets utveckling.

This study attempts to understand the creation of identities, especially focusing on vocational identities within the vocational education and training (VET) for hairdressers. To be trained for a vocation like hairdressing means that more has to be learnt other than to do nice haircuts or other treatments. The handicraft is one part of the vocational knowing of hairdressing, but to be a hairdresser is about something more besides handicraft. Identity in this study is understood from a sociological perspective influenced by Richard Jenkins’ (2004, 2008) theoretical model of social identities. This is used together with the Bourdieu-inspired concept of vocational habitus (Colley, James, Tedder, & Diment, 2003). The method is inspired by ethnographic research and the empirical material consists of interviews and observations. Based on this material personal portraits have been created of four students. The intention is to focus on the students’ perspective about the everyday activities in school and their experiences of being trained for a vocation in school. The analyse shows that students are trained to develop a vocational habitus, to look, move, talk and feel like a hairdresser is expected to. The students encounter these expectations differently, depending on their identities as hairdressers, students or identities established in other contexts. A main finding of the study is that student identities and vocational identities sometimes are in conflict with each other. The contribution of the study is an increased understanding of identity creation in vocational education. It also contributes to a better knowledge of young people in vocational education and their relationship with their vocational education and upcoming vocation.

Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation? / The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?

<p>Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen. Resultatet visar det som tidigare forskning gjort att det bl.a. beror på att eleverna inte har det praktiska kunnandet som man tidigare haft och att det är därför elever får svårigheter att komma ut på praktikplats och därefter ta sitt gesällbrev. Missnöje från skola, bransch växer. Håller frisöryrket på att mista sin profession eller är det ”okey” att kalla sig professionell utan sin legitimation?</p> / <p>The purpose with this lucubration is to investigate hairstylist student’s apprehension about the apprentice diploma. The apprentice diploma is an occupation verification indicating on the hairstylist’s knowledge and competence, and it is the only verification in the business that you can use in order to measure the students knowledge. Three students out of thirty, in year 2009, chose to graduate with an apprentice diploma. Based on these figures I am to investigate six graduating students opinion using qualitative interviews. Another quest is to inform and gain interest about the apprentice diploma.  The result demonstrate what earlier research already shows, amongst other things, that the students no longer have the practical knowledge needed in order to come to a worksite and therefore find it difficult to work as an apprentice. The business expects the students to be self-driven and dissatisfaction from the school and the business increases. Is the occupation as a hairstylist about to loose its profession or are you allowed to call yourself a professional without a proper diploma?</p><p> </p>

Denna undersökning genomfördes tillsammans med Marie Gustavsson, ägare av frisörföretaget Studio M. Målet var att skapa en grafisk profil, som ska hjälpa företaget att förmedla nedanstående värdeord och värderingar: Rofyllt Personligt Lyhört Kvalitet Familjärt Yrkesstolthet Allas lika värde För att få kännedom om hur logotyper hos frisörer ser ut idag, genomfördes en visuell innehållsanalys. I analysen undersöktes 11 stycken frisersalonger. Detta för att se hur logotyper kan skilja sig åt. Denna visade att företagens logotyper hade vissa specifika designelement som återkom i flertalet logotyper, som exempelvis företagsmärke, typsnitt och färg. Utifrån resultaten från analysen skapade jag logotypen. De typiska designelementen i logotyperna har jag i åtanke vid skapandet av designen. Litteraturstudien visade vad en grafisk profil bör innehålla. Litteraturstudien, innehållsanalysen samt företagets värdeord som ska speglas i den grafiska profilen fanns i åtanke vid skapandet av den grafiska profilen. Tre alternativ på logotyper, tre alternativ på färger samt två alternativ på typsnitt testades mot målgruppen i en enkätundersökning, för att komma fram till vilka designelement som attraherade målgruppen mest. Vinnande logotyp, färg och typsnitt applicerades sedan i den grafiska profilen. Resultatet blev en grafisk profil innehållande logotyp, företagsmärke, färger, mallar och regler, som vid korrekt användande under skapandet av den visuella identiteten, ska attrahera Studio M:s målgrupp. / This survey was carried out together with Marie Gustavsson, owner of Studio M. The aim was to create a graphic profile, which should help the company to convey the following words and values:Peaceful  Personal  Sensitive  Quality  Familiar  Pride  Everyone´s equal valueTo get to know how logos at hairdressers look today, a visual content analysis was carried out. The analysis examined 11 hairdressing salons. This was to see how logos can differ. This showed that the company logos had some specific design elements that came back in most logos, such as corporate branding, font and color. Based on the results of the analysis, I created the logo. The typical design elements in the logos were in mind when creating the design.The literature study revealed what a graphic profile should contain. The literature study, the content analysis and the company values that should be reflected in the graphic profile were in mind when creating the graphic profile.Three options on logos, three options on colors and two options on typefaces were tested against the target group in a questionnaire survey, in order to arrive at which design elements attracted the target group the most. The winning logo, color and font were then applied to the graphic profile.The result was a graphic profile containing the logo, company brand, colors, templates and rules, which, when properly used during the creation of the visual identity, will attract Studio M's target audience.