Idag har mindre företag det fria valet att välja mellan användning av revision eller inte. Revisionsplikten avskaffades 2010 då en lagändring genomfördes med målet att kostnadsunderlätta för mindre företag. Trots reformen har åsikter varierat avseende om företag bör använda sig av revisor eller ej, framförallt baserat på de fördelar som revisionen medför såsom korrekta och pålitliga rapporter och en trygghet för intressenter. Syftet med studien var att ta reda på om revisionen innehar egenskapen av legitimitet utifrån ett intressentperspektiv. Intressenterna i denna studie är banker och Skatteverket. Fortsättningsvis ville studien ta reda på vilka faktorer det är som påverkar ett företags legitimitet mer generellt och inte bara med fokus på revision. Denna studie bygger på tre teorier: legitimitets-, intressents- och revisionsteorin, där varje teori medför faktorer som föranleder ett teoretiskt ramverk. Tillsammans med tidigare forskning presenteras detta i studiens analysmodell vilken driver studien till att svara på syfte och forskningsfrågor. Analysmodellen ger de teoretiska begreppen förväntan, förtroende, obestridlighet, inflytelserik och legitimeringsmärke. Tillvägagångssättet för studien var en metod av insamlande av teorier och tidigare forskning från vetenskapliga artiklar. Vidare utgick metoden från en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervju av fyra respondenter, tre från olika banker och en från Skatteverket. Även annan empirisk data i form av offentliga uttalanden från respektive respondent användes. Studiens resultat indikerar att det finns ett antal faktorer som påverkar ett företags legitimitet, men att revision inte är en av dem. Revisionen visade sig vara värdefull men inte legitimerande. Vad som framförallt påverkar om ett företag upplevs legitimt är förtroendet mellan intressenter och företaget. Resultatet visade också att Skatteverket är en intressent som inte beaktar företags legitimitet, varför om företag använder revision eller ej saknar betydelse för dem som intressent. Studiens slutsats är att det finns flertalet anledningar till om företag upplevs legitima eller inte, men att revision inte är en av dessa. Dessa anledningar är förtroende, erfarenhet och kompetens. / Today, smaller companies have the free choice to choose whether to use audit or not. Mandatory audit was abolished in 2010 when an amendment was implemented with the goal to facilitate cost savings for smaller companies. Despite the reform, opinions have varied as to whether or not companies should use an auditor, primarily based on the benefits which auditing brings, such as accurate and reliable reports and safety for stakeholders. The purpose of the study was to find out if auditing holds the property of legitimacy from a stakeholder perspective. The stakeholders in this study are banks and the Swedish Tax agency. Further, the study wanted to find out what factors are affecting a company’s legitimacy in general and not only with auditing as the focus. This study is based on three theories: legitimacy-, stakeholder- and audit theory, where each theory entails factors that induce a theoretical framework. Together with previous research this is presented in this study’s analytical model which drives the study to answer the purpose of the study and research questions. The analytical model provides the theoretical concepts of expectation, trust, indisputability, influence and legitimacy mark. The approach of the study was a method of gathering theory and previous research from scientific articles. Furthermore, this study used a qualitative approach with semi-structured interviews of four respondents, three from different banks and one from the Swedish Tax Agency. The study also used other empirical data in terms of public statements from each of the respective respondents’ banks. The result of the study indicates that there are several factors that influences a company’s legitimacy, but auditing is not one of them. The audit proved to be valuable but not legitimate. What primarily influences whether a company is legitimately perceived is the trust between stakeholders and the companies. The result also showed that the Swedish Tax Agency is a stakeholder who does not consider the legitimacy of companies, and if companies use auditing or not does not matter to them as a stakeholder. The conclusion of the study is that there are several reasons why companies are perceived as legitimate or not, but that auditing is not one of them. These reasons are trust, experience and competence.

Forskningsfråga: Vilka är nyckelfaktorerna som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision?  Syfte: Syftet är att undersöka de faktorer som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision och att undersöka de potentiella för- och nackdelar förknippade med sådana revisioner. Metod: I denna studie används en kvalitativt ansats, där data samlas genom semistrukturerade intervjuer med tolv småföretag. För att analysera insamlade data strukturerades det empiriska materialet i olika kategorier baserad på studiens teoretiska ramverk. Insamlade data utifrån studiens intervjuer jämfördes med den teoretiska referensramen för att avslöja likheter och skillnader. Slutsats: Resultatet av studien visar att de främsta motiven för småföretag som avstod frivillig revision är att kostnaden ansågs vara onödig och alltför hög. Dessa företag är mer intresserade av andra ekonomiska tjänster så som upprättande av bokslut samt rådgivning. De företagen som genomgår frivillig revision gör det främst för att säkerställa kvaliteten på årsredovisningen, samt för rådgivning. / Research questions: What are the key factors influencing small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing?  Purpose: The purpose is to examine the factors that influence small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing and to explore the potential benefits and costs associated with such audits.  Method: In this study a qualitative approach is used, collecting data through semi-structured interviews with twelve smaller companies. To analyze collected data, the empirical material was structured into different categories based on the study’s theoretical framework. Collected data based in the study’s interviews were compared with the theoretical frame of reference to reveal similarities and differences.  Conclusion: The results of the study show that the main motives för small companies that refrained from voluntary audits are that the cost was considered unnecessary and too high. These companies are more interested in other financial services such as preparing financial statements and consulting. The companies that undergo a voluntary audit do so primarily to ensure the quality of the annual report, as well as for advice.

Titel: Efterfrågan på frivillig revision i mikroföretag - vilka faktorer påverkar företag att anlita en revisor, ett årtionde efter den frivilliga revisionens införande? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anna Proos och Frida Söderlund Handledare: Jan Svanberg  Datum: januari 2023  Syfte: Syftet är att undersöka vad som gör att mikroföretag efterfrågar extern revision, trots att den är frivillig.  Metod: Undersökningen utgår från en positivistisk forskningsfilosofi. Undersökningen baseras på sekundärdata inhämtad från Retriever Business, gällande mikroföretag aktiva på den svenska marknaden under verksamhetsåret 2021.  Resultat och slutsats: Undersökningen visar att mikroföretagens efterfråga på frivillig revision kan, tillviss del, förklaras av deras behov av att säkra leveranser av varor och tjänster, samt deras finansiella status. Det verkar inte finnas något samband mellan efterfrågan och företagens behov att minska risken för en kommande skatterevision. Undersökningen finner heller inget samband mellan kön på ledande befattningshavare och efterfrågan på frivillig revision. Undersökningens slutsats är att modellen som används är bättre än ingen modell alls, dock verkar det finnas fler variabler, än de ingående som förklarar mikroföretagens val av frivillig revision. Potentiellt finns dessa variabler utanför de finansiella rapporterna.  Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till kunskap om mikroföretagens efterfråga av frivillig revision, vilket kan ses som en fördjupning av SME:s efterfråga. Tidigare under-sökningar är motstridiga gällande vilka faktorer som påverkar efterfrågan och vilken påverkningsgrad de har.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att undersöka fler egenskaper hos den ledande befattningshavaren, för att se om det finns personlighets egenskaper, så som ekonomisk kunskap och ålder, vilka påverkar frivillig revision. / Title: Demand for voluntary audit in micro companies – what factors affect businesses to hire an auditor, a decade after audit was made voluntary? Level: Bachelor thesis in business administration Author: Anna Proos and Frida Söderlund Supervisor: Jan Svanberg  Date: January 2023 Aim: The purpose of this thesis is to examine micro companies demand, even though it is voluntary, for external audit.  Method: This thesis takes on a positivistic philosophy. The study is based on quantitative secondary data from the database Retriever Business. The study examines micro companies active in Sweden during 2021.  Results and conclusions: The study shows that voluntary audit partly is explained by companies need to supply security for delivery of gods and partly by their financial status. It does not appear tax reassurance and avoiding a tax audit affect the demand, nor does the gender of the senior executives. The conclusion is, the model explains the demand better than no model at all. However there seems to exist alternative variables explaining the demand for voluntary audit. Potentially these variables are found elsewhere and not in the financial reports.  Contribution of the thesis: This study contributes by adding to the knowledge of the demand of micro companies regarding voluntary audit. Prior studies mostly examine SME and rarely micro companies exclusively. Since prior studies are in conflict and not in consensus with which variables effect the demand, this study helps to fill the existing gap.  Suggestions for future research: One suggestion for future research is to examine the senior executives’ different personal qualities such as their economical knowledge or age.

Studien tog avstamp i revisionsreformen 2010, som har inneburit att företag under satta gränsvärden frivilligt kunde välja revision eller avstå revision. Syftet med studien var att undersöka efterfrågan på revision hos mikrobolag genom en kvantitativ undersökning av dess karaktärsdrag. Teoretiska referensramen består av agentteori, informationsassymetri och intressentteori kopplat till området frivillig revision. Vidare baserades studien på tidigare forskning som undersökt efterfrågan genom karaktärsdrag i andra länder. De karaktärsdrag denna studie fokuserade på är storlek och agentkostnad, företagsrisk, beroendeställning till leverantör och kreditvärdighet. Genom en kvantitativ dokumentär metod samlades data in i form av årsredovisningar genom databasen Retriever Business. Data analyserades därefter genom deskriptiv statistik, Pearssons korrelationsmatris samt binär logistisk regression. Studiens resultat visar att det enbart går att finna signifikanta resultat kopplat till agentkostnader. Det finns en korrelation mellan flertalet variabler dock i regressionen är det endast för agentkostnader som resultatet var signifikant. Utifrån resultatet kunde två hypoteser styrkas och det går att dra slutsatsen att företag som väljer revision har storlek och agentkostnad som gemensam faktor. Företagsrisk, beroendeställning till leverantörer och kreditvärdighet hade inga signifikanta samband påverkar troligtvis inte valet av frivillig regression.

On the 1st of November 2010 more than 70% of small companies on the stock market, in Sweden, have chosen to abolish the audit system; however despite this elimination some companies advocated the importance of using the audit system. The aim of the paper is to highlight and explain the underlying reasons to that the owners of small limited company chooses to retain the audit. A qualitative method was adopted which uses semi-structured interviews, a total of 13 interviews were conducted, two of them were face to face and eleven were phone interviews. The empirical results showed that there are a number of reasons behind the small companies choice of audit, serving its own cause, seriousness of the audit system, information asymmetry, the Swedish Tax Agency, the credibility of the various stakeholders, the need of advice, lack of time, lack of knowledge in economics, educational level concerning finance and sales, to name a few.

Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor. Studien ger även möjlighet till att bättre bedöma revisionens påverkan på kreditrisken för fordringsägare i händelse av konkurs. Detta är en triangulerande studie, där insamling av data har skett genom både kvalitativa intervjuer och kvantitativ information från 57 konkursbon av små bolag från 2009 och 61 från 2012. Intervjuerna har gjorts med 10 respondenter inom revision, kreditgivning och konkursförvaltning. Resultaten har analyserats utifrån framförallt agent- och intressentteorin. Studien har kommit fram till att användandet av revisor är en funktion som värderas högt. De har en viktig roll när det gäller att hjälpa företagare att leva upp till de ekonomiska kunskapskrav som omvärlden ställer. Även när det gäller bedömningen av företagets fortsatta drift kan revisorns kunskaper bidra till att minska risken för en obeståndssituation. Studien har dock inte kunnat fastställa att underskottens storlek i konkurserna har påverkats av om bolaget har haft revisor eller inte. Varken respondenterna eller sambandsanalysen styrker någon skillnad i påverkan på prioriterade borgenärer efter avskaffandet av revisionsplikten. För både 2009 och 2012 har många konkurser små underskott medan få har stora, vilket indikerar att kreditgivare i det flesta fall har kunnat göra rimliga kreditbedömningar. / Major fraud and scandals in corporations such as Kreuger, Enron and Worldcom where creditors suffered significant losses, are often followed with debate around the purpose and scope of corporate audits. After pressure from the EU in order to reduce the administrative burden, increase competitive capacity, and stimulate the European economy the mandatory auditing was abolished for small enterprises in Sweden in 2010. Creditors of which some are banks and investors are parties that who can be affected by a bankruptcy and are therefore dependent on a working relationship with the enterprise. Together with additional information from an auditor credit ratings will aid a creditor in the assessment of exposed risk. This study aims to increase the understanding of audit significance in the aspect of credit rating of small companies and their ability to fulfil payments to prioritised creditors in case of bankruptcy as the legislated audit no longer is a requirement. It will also provide a possibility to assess the influence of auditing on the credit risk creditor is subject to in the event of bankruptcy. The study is using a triangulating method where data is collected using both qualitative interviews and quantitative data from 57 bankruptcies of small enterprises from 2009 and 61 bankruptcies from 2012. The interviews were conducted with 10 respondents representing auditing, loans, and Insolvency practise. The results have been analysed from the perspective of Agent- and Stakeholder theories. The study has derived to the conclusion that the use of auditors does carry a significant value. They have an important role to play when it comes to assisting entrepreneurs to live up to the expectation and skills their counterparts have on them. Even the assessment made by auditors on the company’s ability to continue operation, going concern, is knowledge which can contribute to the prevention of a future situation of insolvency. The study has not been able to prove any relationship between the company's level of debt in bankruptcy and if the company has chosen to have an auditor. Neither respondents in the qualitative data collection nor the search for correlation in the quantitative data has been able to support findings of difference on the impact on the prioritised creditors between the companies using auditors and the ones not using auditors from the time after the abolishment of mandatory audits. From both 2009 and 2012 most bankruptcies have low deficits and a small number have high, which indicate creditors have been able to make reasonable credit assessments.

In 2010 the mandatory audit was abolished for small companies in Sweden. Today, 14% of the companies choose to voluntarily be revised despite the fact that obligation under the law does not exist. The purpose of this study is to explore what drives these companies to have a voluntary audit. As part of the aim, this study explores what audit firms are demanded to the greatest extent of its clients, after the abolishment of the mandatory audit as well as whether the characteristics of the auditor may be significant. The analysis is based on data from 4 000 annual reports from 1 000 Swedish small companies where annual reports from 2010 to 2014 were reviewed. The results indicate that companies with high total assets and high debt (D/E) have a positive relationship with voluntary audit. Furthermore, it was found that authorized accountants are demanded to a greater extent than approved auditors are. No significant differences were found between audit firms in this aspect. This study contributes to the previous literature, as it is the first of its kind to analyze drivers of voluntary auditing from a Swedish context where economic, legal and cultural aspects are different from other countries. In addition, this study analyzes what audit firms that are demanded to the greatest extent of its clients, which has not been included in previous studies regarding voluntary audit. / År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. 14 % av bolagen väljer idag att frivilligt bli reviderade trots att skyldighet enligt lag ej föreligger. Syftet med denna studie är att utforska vad som driver dessa bolag att ha frivillig revision. Som en del i syftet ingår även att studera vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter efter slopandet av revisionsplikten samt om egenskaperna hos revisorn kan ha betydelse. Analysen baseras på data från 4 000 årsrapporter från 1 000 svenska små aktiebolag. Årsrapporterna från 2010 till 2014 har granskats. Resultaten tyder på att bolag med hög balansomslutning och hög skuldsättning (S/E) har ett positivt samband med frivillig revision. Vidare visade det sig att auktoriserade revisorer efterfrågas i större utsträckning än vad godkända revisorer gör. Inga väsentliga skillnader kunde dock hittas mellan revisionsbyråerna i denna aspekt. Denna studie bidrar till den tidigare litteraturen eftersom den är den första i sitt slag att analysera vilka faktorer som driver frivillig revision utifrån en svensk kontext där ekonomiska, juridiska och kulturella aspekter skiljer sig från andra länder. Dessutom analyserar studien vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter, något som tidigare inte inkluderats i studier om revisionsplikten.

Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för småbolag i Sverige. Detta medförde att mindre bolag frivilligt kunde välja att anlita revision eller inte. I dagsläget väljer 25 % av bolagen att anlita revisor. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför småföretag väljer att anlita en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten. Studien kommer att undersöka faktorerna som bidrar till att revision efterfrågas. Metod: Primärdata har samlats in genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Den kvalitativa ansatsen består av intervjuer med småföretagare inom tjänstesektorn och handelsbranschen. För att få mer djupgående information om huvudämnet har intervjuer även skett med en auktoriserad revisor och en jurist som suttit med som representant för Företagarna i den statliga utredningen som föreslog avskaffandet av revisionsplikten. Den kvantitativa metoden utgörsav en enkätundersökning som besvarats av 130 småföretag. Slutsats: Vår slutsats är att efterfrågan på revision beror på flera faktorer och de faktorerna som har konstaterats ha en inverkan på att mindre bolag efterfrågar revision är intressenter, internnytta, rådgivning, företagsstorlek, outsourcing och branschtillhörighet. / Background: The abolishment of mandatory auditin Sweden was in 2010. This caused that smaller companies could voluntarly choose between to beaudited or not. Today,25 % of the smaller companies voluntarly choose to be audited. Purpose:The pupose with this study is to examine why smaller companies choose to hire an accountant although the abolishment of mandatory audit. The study will investigate which factors that causes demand of audit. Method: Primary data has been collected through a qualitative and a quantitative research method. The qualitative method has been collected through interviews with small companies in the service and tradesector. To get more detailed information about the main subject, interviewshasconductedwithacertifiedaccountantandwithalawyerwhoas adelegateon thebehalfofthe business association(Företagarna)in the stateinvestigation thatsuggested abolitionofmandatoryauditonsmallercompanies.The quantitative method consists of a survey answered by 130 small businesses. Conclusion: The conclusion is that the demand on auditing depends on several factors and the factors that have been identified as having an impact on smaller companies requesting the auditis stakeholders, internal benefits, consulting, companysize outsourcing and industryaffiliation.

Abstract Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate. Frame of Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms. Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business. Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally. Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them. / Sammanfattning Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet. Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv. Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag. Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.

<p>Abstract</p><p>Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports.</p><p>Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate.</p><p>Frame of</p><p>Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms.</p><p>Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business.</p><p>Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally.</p><p>Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet.</p><p>Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv.</p><p>Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag.</p><p>Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.</p>