Mögelpåväxt orsakat av fuktproblem är vanligt förekommande på kallvindar i det svenska småhusbeståndet. Enligt en rapport från Boverket har var femte småhus en fuktskada på vinden orsakad av hög relativ fuktighet. Statistik från samma rapport visar att äldre hus med självdragsventilation är drabbade i större utsträckning. Luftläckage av fuktig inomhusluft till vind uppges vara en orsak bakom förhöjd luftfuktighet. Äldre hus är oftast inte lika lufttäta som moderna vilket gör dessa kallvindar mer utsatta. Att tilläggsisolera yttertaket utifrån har visat sig vara en åtgärd som sänker den relativa fuktigheten på kallvindar. Detta brukar kallas för att bygga om kallvinden till en klimatvind.   Denna studie baserar sig på en klimatvind på ett äldre småhus beläget i Skellefteå kommun. Den tidigare kallvinden var drabbad av fuktskador och byggdes därför om till en klimatvind 2014. Sedan dess har ingen utvärdering gjorts om detta är tillräckligt för att fuktsäkra vinden. Syftet med denna studie är därför att ta reda på om klimatvinden på detta hus är fuktsäker till följd av ombyggnaden. Resultatet kommer att användas som ett underlag för att besluta om fler åtgärder är nödvändiga för att fuktsäkra vinden.   För att bedöma fuktsäkerheten har mätningar av temperatur och relativ fuktighet på klimatvinden utförts. Under samma period utfördes även likadana mätningar på en traditionellt uppbyggd kallvind belägen 150 meter från klimatvinden. Genom att jämföra mätresultat mellan dessa vindar kan slutsatser om den utvändiga isoleringens effekt på vindsklimatet göras.   Resultatet av klimatmätningarna visar att den relativa fuktigheten på klimatvinden har legat långt under kritisk nivå för mögeltillväxt. Under samma mätperiod har relativ fuktighet på referensvinden varit i närheten av kritiska nivåer. Klimatvinden har i jämförelse med referensvinden ett varmare och torrare klimat och påverkas inte i lika stor utsträckning av svängningarna i utomhusklimatet. Slutsatsen är att klimatvinden anses vara fuktsäker under mätperioden. Rekommendationen är att fortsätta med klimatmätningar under en helårsperiod för att kunna bedöma fuktsäkerheten ur ett helårsperspektiv. / Mold growth caused by moisture are common in cold attics in small houses in Sweden. According to a report from the National Board of Housing - Boverket, a fifth of all attics in small houses in sweden has moisture problems caused by increased levels of relative humidity. Statistics from the same report show that older houses with natural draft ventilation are affected to a greater extent. Air leakage of damp indoor air into the attic space is said to be one cause of increased humidity. The construction of older houses are usually not as airtight compared to modern houses. This makes the attics in old houses more vulnerable to this problem. Additionally insulation with eps insulation at the outside of the roof has been shown to reduce the relative humidity in cold attics. This report refers to attics with this type of construction as a ”climate attic”   This study is based on a climate attic of a older house located in Skellefteå municipality. The former cold attic had mold problems caused by moisture and was therefore converted to a climate attic in 2014. Since then, no evaluation has been made of the moisture saftey in this climate attic. The purpose of this study is therefore to find out if the climate attic in this house is moisture safe due to the conversion. The results will be used to determining whether more actions are necessary to make the attic moisture safe.   In order to evaluate the moisture safety in the climate attic, measurements of temperature and relative humidity has been made. During the same period measurements were made in a traditionally cold attic. By comparing measurement results between those attics conclusions of the effect from the external isolation can be made. The results from the measurements made in the climate attic shows that the relative humidity has been far below critical levels for mold growth. During the same period the relative humidity in the traditional cold attic has been close to critical levels. In comparison with the traditionally cold attic, the climate attic has a warmer and drier climate and is not affected to the same extent by the fluctuations in the outdoor climate. The conclusion is that the climate attic are considered to be moistureproof during the time measurement was made. The recommendation is to continue with climate measurements over a full-year period to assess moisture safety from a full-year perspective. / <p>Kull H14</p>

Fuktskador är ett problem som kan uppstå vid byggnation i trä om konstruktionen exponeras för nederbörd under byggtiden. Mätning av fuktkvoter i trä kan utföras med flera olika instrument och metoder. Syftet med arbetet är att studera fuktkvotsförändringar i korslimmade träelement som utsätts för långvarig nederbörd i laborationsmiljö. För att utveckla detta område har Linnéuniversitetet tillsammans med Saab utvecklat ett eget mätinstrument. Instrumentet mäter resistans i trä som jämförs med mätvärden från ett annat instrument vid namn Gigamodule. Det egenutvecklade sensorkortet är fortfarande under utveckling. Förutom i arbetets försöksuppställning testas instrumentet även i en byggnad i Växjö. För kontroll av mätresultat har fler metoder och instrument använts. Två modeller har använts som representerar detalj vid anslutning av väggelement-och mellanbjälklag. Båda modellerna har under lika lång tid varit nedsänkta i vattenbad. Försöksuppställningen har utförts mellan 19:e april och 18:e maj 2018. Mätningar och beräkningar har resulterat i jämförbara resultat. Skillnader i resultat utifrån träets fiberriktning har visats från flera instrument. KL-träelementen har uppvisat en god förmåga att trots höga fuktkvotsvärden torka ut och återgå mot normala värden under mätperioden. / Moisture related damage is an occurring problem in wood-based buildings if the material is exposed to rainfall during construction. Measurement of moisture content can be done with various instruments and methods. The purpose of the thesis is to study change in moisture content in cross-laminated-timber, with prolonged exposure to water in laboratory environment. To advance the field, the Linnaeus University has been developing a measurement instrument of their own in collaboration with the company Saab. The instrument measures electrical resistance in wood where the obtained values will be compared to similar measurements from a product named Gigamodule. The self-developed sensor card is still a product under development. In addition to the lab setting measurements the instrument was also installed in a local building in Växjö. To verify the result from the previously mentioned resistance measurers additional instruments and methods have been utilized. Two separate models have been used to represent the detail of the connection between the wall element and the joist. Both models have been submerged under water for an equal amount of time. The experimental setting took place between the 19th of April to the 18th of May 2018. The measurements and calculations have been resulting in values that can be the subject of internal evaluation. Difference in result based on the direction of the grain have been observed in several measurement methods. The CLT-elements demonstrated good drying properties despite periodically high moisture content and the wood indicate a return towards initial levels of moisture.

Skanskas bergtäkt, Vikan kross, i Göteborg producerar ett ersättningsmaterial till naturgruset i form av helkrossad betongballast. Utvinningen av naturgrus ska fasas ut eftersom det utvinns från grusåsar vilket är negativt för naturen då grusåsarna renar vatten och fungerar som naturliga vattenreservoarer. Historiskt sett har naturgruset använts till betongtillverkning under en väldigt lång tid och år 2013 investerade Vikan kross i en anläggning för att kunna producera helkrossad betongballast och på så vis fasa ut naturgruset från deras betongtillverkning. År 2014 stod anläggningen klar för att börja tillverka helkrossad betongballast. En lång uppstartsperiod där många tester utfördes för att få den helkrossade betongballasten att efterlikna naturgruset i form och egenskaper. I dagsläget producerar Vikan kross en bra ersättningsprodukt till naturgruset men produktionsledning har kommit underfund med att fuktkvoten på det ingående materialet till vindsikten har en stor påverkan på slutprodukten. Skanska gav mig i uppdrag att undersöka hur vindsiktens inställningar bör justeras beroende på vilken fuktkvot det ingående materialet har för att kunna bibehålla en acceptabel kornstorleksfördelning. Skanska har även önskemål att mängden filler (ballastkorn mindre än 63 μm) i slutprodukten skall öka från den mängd som finns i slutprodukten i dagsläget. En provtagningsplan baserad på tidigare tester och erfarenheter upprättades för att på så vis kunna följa vägen fram till ett bra resultat. Metoden som använts är provtagning av det ingående materialet samt det utgående materialet från vindsikten. Materialen har analyserats med hjälp av siktanalyser där kornstorleksfördelning har tagits fram. Vindsiktens inställningar har sedan varierats och ytterligare provtagning samt analyser har genomförts. När vindsikten ansågs producera helkrossad betongballast med så bra kornstorleksfördelning som möjligt bevattnades det ingående materialet till vindsikten. Vatten tillfördes för att höja fuktkvoten och på så vis förstå hur vindsiktens inställningar bör justeras för att behålla kornstorleksfördelningen inom de gränsvärden som finns. Resultatet visar att om det ingående materialet till vindsikten har en avvikande fuktkvot (&gt; 1 vikt-%) är det möjligt att erhålla en kornstorleksfördelning som efterliknar den kornstorleksfördelning som erhålls när materialet har en normal fuktkvot (&lt; 1 vikt-%). Mängden filler har inte ökat i slutprodukten eftersom att den ingående mängden filler till vindsikten redan är så låg att den inte går att justera med hjälp av enbart vindsikten. Orsaken till att mängden filler är lägre än vad som tidigare observerats kopplas till bergets geologi. Det berg som krossats under testperioden var väldigt hårt och där med produceras en mindre mängd filler. För en ökad mängd filler i slutprodukten krävs en förändring i krossprocessen före vindsikten. / Skanska Asfalt och Betong AB is the owner of the quarry Vikan kross in Gothenburg. They produce manufactured sand as a replacement product for the natural sand that is used in todays fin aggregates for concrete production. The Swedish government is limiting the extraction of natural sand because of environmental reasons. In 2013 Vikan kross invested in a plant to produce manufactured sand thus phasing out the natural sand from their concrete production. In 2014 the plant was ready to start producing manufactured sand. Through a long start-up period, many tests were done to get the manufactured sand to mimic the natural sand as much as possible. Today Vikan kross is producing a good replacement product for the natural sand, but the production team has come to the conclusion that the moisture content in the input material to the air classifier has a major impact on the final product. Skanska assigned me to investigate how the air classifiers settings should be adjusted depending on the moister content of the input material in order to maintain an acceptable particle size distribution. Skanska also wished that the amount of fines (particles smaller than 63 μm) in the manufactured sand should increase from the amount present today. A plan based on previous tests and experiences was set up in order to reach a good result. The method used was to take tests of the input materials as well as the output materials from the air classifier. The materials have been analyzed by using sieving methods to determinate the particle size distribution. The settings of the air classifier were then adjusted and further tests and analysis was done. When the air classifier was producing manufactured sand with a particle size distribution as good as possible, the input material was watered. Water was added to raise the moisture content to understand how the settings of the air classifier should be adjusted to maintain a particle size distribution within the limit values. The result shows that if the input material to the air classifier has a deviating moisture content (&gt; 1 wt-%) it is possible to obtain a particle size distribution that mimics the particle size distribution obtained when the material has a normal moisture content (&lt;1 wt-%). The amount of fines has not increased in the manufactured sand because the amount of fines in the input material is already so low that it can’t be adjusted by only changing the settings of the air classifier. The reason for the amount of fines being lower than previously observed is linked to the geology of the material. The material that had been crushed during this test period was very hard and thus produced a small amount of fines. For an increased amount of fines in the manufactured sand, a change is necessary in the process prior to the air classifier.

The risk of moistening wood material should be considered and avoided as varying moisture content in the air causes the wood to swell and shrink. Moisture content in the material has influence on its mechanical properties, which may lead to damage due to reduced strength of the material. Wood material should be stored in places where the external climate does not contribute to an increase in the moisture content of the element. An optimal storage location is where the moisture content of wood material decreases. The purpose of this study is to increase knowledge about how the moisture content in cross-laminated timber (CLT) changes under different storage conditions. To achieve the purpose and get a broad picture of how moisture varies within CLT element, a measurement method that could handle measurements at different depths in the element was chosen. Furthermore, the CLT elements were placed in several storage places that simulated storage conditions at the workplace, where the amount of moisture in the environment varied based on the diurnal variation. The study has shown that, over the entire measurement period, the CLT elements that were placed indoors had a reduction of moisture content by 4.5%. The elements that were placed in a tent hall showed a decreasing of moisture content by about 1.5%. The elements that were placed outdoors with weather protection had an increasing moisture ratio of about 3%. The elements that were placed outdoors without weather protection had been affected greatly by the external climate and during precipitation the moisture content increased even greater. According to the study, CLT should be stored indoors or in a tent hall where the external climate does not contribute to an increase in the element's moisture content compared with outdoor storage. Furthermore, the study showed that cracks in the CLT elements led to higher moisture contents in the material. For the elements that were placed outdoors without weather protection that the cracked element reached its saturation point during precipitation, while the element without cracks showed increase of moisture content by a certain percentage and this increase is much slower.

Sammanfattning Denna studie undersöker möjligheten att använda återanvänt trä från rivningsvirke i prefabricerade fasadsystem, med fokus på att minska bygg- och fastighetssektorns koldioxidutsläpp. Syftet är att med hjälp av finita elementmetoden (FEM) modellera och dimensionera fasadelement som kan användas i FÅTT-projektet och Arctic Center of Energy (ACE) i Skellefteå. Studien jämför mekaniska egenskaper mellan gammalt och nyproducerat trä samt undersöker hur fuktinducerade rörelser påverkar fasadelementen. Studiens resultat visade på att Fasadelement 1 med dimension 70x195 mm i ramen alternativt Fasadelement 3 med 45x145 i ramen var bäst lämpade för projektet. Resultaten från litteraturstudien visar att återanvänt trä kan uppfylla de nödvändiga kraven för hållbarhet och formstabilitet, vilket innebär att det finns stor potential för industriell produktion av fasadelement med återbrukat virke. Denna studie bidrar med underlag och kunskap för framtida utveckling och användning av hållbara byggmaterial inom byggindustrin. / Abstract This study investigates the potential of using reclaimed wood from demolition waste in prefabricated facade systems, aiming to reduce carbon emissions in the construction and real estate sector. The purpose is to model and design facade elements using the Finite Element Method (FEM) for the FÅTT-project and the Arctic Center of Energy (ACE) in Skellefteå. The study compares the mechanical properties of old and newly produced wood and examines how moisture-induced movements affect the facade elements. The results of the study showed that Facade Element 1 with dimensions 70x195 mm in the frame or alternatively Facade Element 3 with 45x145 mm in the frame were best suited for the project. The findings from the literature review show that reclaimed wood can meet the necessary requirements for durability and dimensional stability, indicating significant potential for industrial production of facade elements using recycled wood. This study provides insights and a solid foundation for future development and use of sustainable building materials within the construction industry.

Veckbildning i bitumenbaserade tätskiktmattor är ett problem som är känt i branschen. Problemet uppstår oftast på underlagstak av trä som är byggda under årets fuktigaste period, oktober-november, och vecken börjar då att bildas i slutet av våren i takt med den ökande solinstrålningen. Vecken bildas när underlagstaket torkar ut och krymper, det leder till att tätskiktets infästningspunkter skjuts ihop och ett materialöverskott av tätskiktsmatta bildas – ett tillräckligt stort materialöverskott visar sig i form av ett veck. Idag kan veckbildningen leda till att tätskiktsmattor måste bytas ut av estetiska skäl. Denna rapport utreder vilka faktorer som påverkar risken för veckbildning. Rörelser i både trä och tätskikt har studerats. Träets rörelser är direkt beroende av dess fuktkvot, när träet torkar ut krymper det också. För att utreda de faktorer som påverkar träets fuktighet har fuktberäknings-programmet WUFI använts. WUFI har nyttjats för att göra en parameterstudie där olika parametrar har jämförts, till exempel: platser i landet, inbyggnadsfuktkvoter, tidpunkter för inbyggnad etc. Till skillnad från de flesta andra material krymper bitumenbaserade tätskikt initialt till följd av uppvärmning från solen. Hur träet och tätskiktet påverkar varandra till följd av deras inbördes rörelser har utretts i form av en hypotes. Antagandet utgår från att tätskiktets mekaniska infästningspunkter i underlagstaket är en viktig del - ju kortare avstånd mellan infästningspunkterna, desto högre är risken för veckbildning. Beräkningar, utifrån antagandet, har gjorts för att kunna jämföra olika utföranden med varandra. Faktorer som leder till minskad risk för veckbildning är att minska fuktkvotsändringen och därmed fuktrörelserna genom att bygga tak med så låg inbyggnadsfuktkvot som möjligt, till exempel genom att bygga under våren/sommaren. Vid byggnation under höst/vinter kan fuktkvoten hållas nere med en avfuktare. Att använda takplywood i stället för råspont leder till minskade rörelser i underlagstaket. En annan åtgärd som skulle minska risken för veckbildning är att öka den maximalt tillåtna krympningen i tätskiktet. / Creasing in roofing membranes is a problem that is familiar in the industry. The issue usually occurs on wooden roof deckings constructed during the wettest period of the year, October-November. The creases then begin to form at the end of the spring due to the increasing solar radiation. When the roof decking dries out and shrinks, the creases start to form. The shrinking leads to the attachment points of the roofing membrane getting pushed together. That creates an excess of material - a sufficiently large surplus of material appears in the form of a crease. Today, the formation of creases can lead to roofing membranes having to get replaced for aesthetic reasons. This report investigates the factors that affect the risk of creasing. Both the movement in the wood and the roofing membrane have been examined. The wood's motions are directly dependent on its moisture content. When the wood is drying, it's also shrinking. The moisture calculation program WUFI has been used to investigate the factors that affect the wood's moisture. The investigation is in the form of a parameter study where different parameters have been compared, for example, places in the country, built-in moisture ratios, built-in times, and more. Unlike most other materials, bituminous roofing membranes initially shrink due to heating from the sun. How the wood and the roofing membrane affect each other as a result of their respective movements has been investigated in the form of a hypothesis. It assumes that the mechanical attachment points of the roofing membrane in the roof decking are of importance - the shorter the distance between the attachment points, the higher the risk of creases. Calculations, based on the assumption, have been made to compare different roofing components with each other. Factors that lead to a reduced risk of creasing are to reduce the moisture ratio change and thus the moisture movements by building roofs with as low a built-in moisture ratio as possible, for example, by constructing in the spring/summer. When constructing during autumn/winter, the moisture ratio can be kept down with a dehumidifier. Using roof plywood instead of tongued and grooved board leads to reduced movements in the roof decking. Another measure that would reduce the risk of creasing is to increase the maximum allowable shrinkage in the roofing membrane.