1 |
Upphandling av vinterväghållningZetterström, Carina, Isaksson, Anna January 2006 (has links)
Abstract This report was undertaken at the request of the Management and maintenance department of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) in Jönköping. In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out on external contractors. When putting out a tender for the work, the foundation is from a national set of rules which are in constant change. This report is limited to winter road upkeep. The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the more conventional executional demands towards the less controlling demands. The downside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulate how to measure them. The order authority therefore has to find ways to make sure to get what has been paid for. In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the new set of rules, ATB Vinter 2003 was deployed. The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rules are and how these changes affect the organisation and activities of the contractor. It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and how it affects the possibilities of the contractor to come as a newcomer to a new area of administration. Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number of changes that the contractors feel affect their work in any sense. Views from road users that have come in to the order authority have been scrutinized to see how they have experienced the change. When selecting which areas of administration to examine, care was taken to ensure that one was where the same contractor secured a renewed contract for the area over the gap of changing rules and the other one was area where the contractor was a newcomer. The result shows a number of changes and how these affect both the contractors and the road users. The report describes how winter road upkeep is maintained in the south of Sweden and the cooperation between buyer and contractor.
|
2 |
Upphandling av vinterväghållningZetterström, Carina, Isaksson, Anna January 2006 (has links)
<p>Abstract</p><p>This report was undertaken at the request of the Management and maintenance</p><p>department of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) in</p><p>Jönköping.</p><p>In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out on</p><p>external contractors. When putting out a tender for the work, the foundation is</p><p>from a national set of rules which are in constant change. This report is limited to</p><p>winter road upkeep.</p><p>The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the more</p><p>conventional executional demands towards the less controlling demands. The</p><p>downside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulate</p><p>how to measure them. The order authority therefore has to find ways to make</p><p>sure to get what has been paid for.</p><p>In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the new</p><p>set of rules, ATB Vinter 2003 was deployed.</p><p>The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rules</p><p>are and how these changes affect the organisation and activities of the contractor.</p><p>It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and how</p><p>it affects the possibilities of the contractor to come as a newcomer to a new area</p><p>of administration.</p><p>Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number of</p><p>changes that the contractors feel affect their work in any sense.</p><p>Views from road users that have come in to the order authority have been</p><p>scrutinized to see how they have experienced the change. When selecting which</p><p>areas of administration to examine, care was taken to ensure that one was where</p><p>the same contractor secured a renewed contract for the area over the gap of</p><p>changing rules and the other one was area where the contractor was a newcomer.</p><p>The result shows a number of changes and how these affect both the contractors</p><p>and the road users.</p><p>The report describes how winter road upkeep is maintained in the south of</p><p>Sweden and the cooperation between buyer and contractor.</p>
|
3 |
Kvalitetssäkrad projektering av lågenergibyggnaderKilman, Morgan January 2011 (has links)
Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen. Bearbetade intervjuer har med hjälp av litteraturstudier och seminarier inom ämnet resulterat i ett antal åtgärdsförslag som syftar till att ge en förbättrad projekteringsprocess. Några identifierade problem som är återkommande i rapporten är att det saknas en strukturerat metodisk arbetsform. Arbetsmetoderna i projekteringsarbetet bör förändras så att olika aktörer redan i ett tidigt projekteringsskede samverkar med varandra i en integrerad process En metod efterfrågas där byggnaden får växa fram tillsammans med energi- och verksamhetsbehovet. Rutiner för uppföljningsarbetet behöver förbättras, likaså målbilden av vad man vill uppnå. Förändrade verksamhetskrav tillsammans med frångående av projektmodellen för att tidigarelägga projekt ger konsekvenser. Bristande kompetens och en tydligare styrning av uppföljningsarbetet av energikravkrav är ytterligare identifierade uppmärksammade problem i projekteringen. Sammantaget ges energifrågorna en liten tyngd i projekteringen. En förbättrad projekteringsprocess ges av en kombination av åtgärdsförslag. En integrerad samarbetsform som sätter projektet i fokus och blir ett gemensamt uppdrag föreslås vilket även präglar arbetssätet. Energilotsen har den systematiska handledning för energifrågorna som krävs och efterfrågas. Energiverifikat 09 visar ledningens mål och vilja. Verifikatet erbjuder även en systematisk process med rutiner och metoder för att säkerställa att byggnadens olika system fungerar i samverkan och att det vid strategiskt viktiga skeden sker energianalyser. Dokumentet ger även den dokumentation av energifrågorna i projektets olika skeden som efterlysts. Beroende på vilken ambitionsnivå man väljer för byggnadens energi- och inneklimatfrågor bör åtgärdsförslagen anpassas efter teknik- och fastighetsförvaltningens möjligheter. Verksamhetens och energifrågorna bör ges en egen punkt på dagordningen som bevakas av Energisamordnaren och verksamhetens representant. Verksamhetens och lågenergiutformningens olika förutsättningar bör mötas redan i programarbetet. / Karlstad City has agreed to participate in a global climate strategy to implement the EU's climate ambitions. One effect of this is that the municipality of Karlstad has adopted general requirements for lower energy use in facilities and buildings. It shall not exceed 80 kWh/m 2/ year. This report has been made in cooperation with Karlstad Municipality technology and property management with the purpose to identify the problems that arise in the design process. The aim is also to propose measures to improve this process and to find out whether an energy coordinator could be part of the solution. The basis for this report is a number of interviews with project managers on the technology and property management, and with designers that they cooperate with. Project managers at Landstingsfastigheter were interviewed in order to make a comparison how these two organizations work. During the interview process several reasons were identified why the work didn’t work satisfactionally in the construction process. Processed interviews, literature studies and seminars on the subject resulted in a number of proposed measures aimed at providing an improved planning process. The major problem recurrent in the report is the lack of a structured work process. The work methods of the design process must be changed so that the various actors interact, at an early stage, with each other in an integrated process. There is a request for a method in which the building along with energy and business needs is simultaneously developed. Procedures to follow up and evaluate work and the objective needs to be improved. Changing business requirements and abandoning the project model to advance the project has consequences. Lack of skills and a better control of the follow-up work of energy requirements are additional requirements identified high-profile issues in the design. Overall, energy issues are given a small weight in design. An improved design process is provided by a combination of actions. An integrated form of cooperation which puts the project in focus and is becoming a common task is proposed which characterises the seat. The energy pilot is the systemic tutoring for energy needed and requested. Energiverifikat 09 show management's objectives and will. Verifikatet also offers a systematic process of arrangements and procedures for ensuring that the different systems work together and that when strategically important stages takes place energy analyses. The document also provides the documentation of energy issues in various stages of the project requested. Depending on the level of ambition chosen for the building's energy and indoor climate issues action proposals should be adapted according to Technology and real estate management opportunities. Operational and energy issues should be a separate issue on the agenda that the energy coordinator and the business representative are responsible for. Operational issues and the requirements for lower energy use different conditions should be reconciled at an early stage.
|
4 |
Upphandling av vinterväghållningZetterström, Carina, Isaksson, Anna January 2006 (has links)
This report was undertaken at the request of the Management and maintenance department of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) in Jönköping. In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out on external constructors. When putting out a tender for the work, the foundation is from a national set of rules which are in constant change. This report is limited to winter road upkeep. The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the more conventional executional demands towards the less controlling demands. The downside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulate how to measure them. The order authority therefore has to find ways to make sure to get what has been paid for. In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the new set of rules, ATB Vinter 2003 was deployed. The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rules are and how these changes affect the organisation and activities of the constructor. It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and how it affects the possibilities of the constructor to come as a newcomer to a new area of administration. Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number of changes that the constructors feel affect their work in any sense. Views from road users that have come in to the order authority have been scrutinized to see how they have experienced the change. When selecting which areas of administration to examine, care was taken to ensure that one was where the same constructor secured a renewed contract for the area over the gap of changing rules and the other one was area where the constructor was a newcomer. The result shows a number of changes and how these affect both the constructors and the road users. The report describes how winter road upkeep is maintained in the south of Sweden and the cooperation between buyer and constructor.
|
5 |
Funktionsentreprenad för beläggning och vägmarkering / Function contract regarding pavement and road markingsAxelsson, Johan, Göransson, Nicklas January 2007 (has links)
<p>This report is written in cooperation with the Swedish National Road Administration South-Eastern Region in Jönköping. The report is a result of the evaluation to give an answer to the question about how well the function contract has been carried out on the E4 in Östergötlands and Jönköpings län. The evaluation is divided in two hard parameters and one soft.</p><p>The Swedish National Road Administration is interested in knowing how the standard on the road have been changed during the functions period, which is the reason why the first hard parameter is considering road standard. To evaluate the standard there have been a comparison of values from measures taken every year on the current road stretch. The second hard parameter considers economy. The Swedish National Road Administration wants to know if there are any economic reasons to continue this sort of purchasing, which only contains requirements of functions. The third and last parameter contains experiences from each part of the function contract and what each part thinks about this kind of contract.</p><p>The result of the research dealing road standard indicates a clear increase of standard ensuring roughness and road markings. In an economic point of view the function contract shows many benefits, one of them is that the Swedish National Road Administration South-Eastern Region has paid a smaller amount of money compared to the calculated cost of purchase the same measures in a traditional contract. Based on the answers from the interviews the overall opinion of the function contract is very good, from each part of the function contract.</p><p>The final conclusion is that this kind of contract suits very well for this sort of project and that the Swedish National Road Administration South-Eastern Region should use this kind of contract for the E4 also in the future.</p> / <p>Denna rapport är skriven i samarbete med Vägverket Region Sydöst som ett resultat av den utvärdering som gjorts för att ge ett svar på hur bra den funktionsupphandling som är gjord på E4:an i Östergötlands och Jönköpings län fungerar. Den studie som ligger till grund för rapporten är uppdelad i tre olika parametrar, två hårda och en mjuk.</p><p>Den första hårda parametern handlar om vägstandard då Vägverket är intresserade av att veta hur den förändrats under funktionsperioden. För att få fram en mätbar siffra på detta har en jämförelse av värden från de årliga vägytemätningarna på den aktuella vägsträckan gjorts. Man vill även få reda på om det är ekonomiskt hållbart att upphandla standard endast med hjälp av funktionskrav, därför handlar den andra hårda parametern om ekonomi. I den mjuka parametern vill man få reda på vad berörda aktörer tycker om funktionsentreprenaden. Genom intervjuer och samtal med personer som berörs av entreprenaden vill man få reda på vilka erfarenheter man har fått av den tid som hittills förflutit.</p><p>Resultatet av undersökningen av vägstandarden visar indikationer på en tydlig standardhöjning sett till ojämnheter och vägmarkeringar. Ekonomiskt sett finns det också fördelar med funktionsentreprenaden, då Vägverket Region Sydöst fått lägga ut en lägre summa pengar under funktionsentreprenaden än vad det skulle kostat att upphandla samma åtgärder med utförandeentreprenad. Baserat på de intervjuer som genomförts har man kommit fram till att entreprenaden ses med positiva ögon från såväl beställarhåll som entreprenörhåll.</p><p>Slutsatsen med rapporten är därmed att denna upphandlingsform lämpar sig mycket väl för denna typ av projekt och att Vägverket Region Sydöst bör använda sig av denna upphandlingsform för den valda vägsträckan även i framtiden.</p>
|
6 |
Upphandling av vinterväghållningZetterström, Carina, Isaksson, Anna January 2006 (has links)
<p>This report was undertaken at the request of the Management and maintenance department of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) in Jönköping.</p><p>In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out on external constructors. When putting out a tender for the work, the foundation is from a national set of rules which are in constant change. This report is limited to winter road upkeep.</p><p>The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the more conventional executional demands towards the less controlling demands. The downside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulate how to measure them. The order authority therefore has to find ways to make sure to get what has been paid for.</p><p>In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the new set of rules, ATB Vinter 2003 was deployed.</p><p>The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rules are and how these changes affect the organisation and activities of the constructor.</p><p>It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and how it affects the possibilities of the constructor to come as a newcomer to a new area of administration.</p><p>Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number of changes that the constructors feel affect their work in any sense.</p><p>Views from road users that have come in to the order authority have been scrutinized to see how they have experienced the change. When selecting which areas of administration to examine, care was taken to ensure that one was where the same constructor secured a renewed contract for the area over the gap of changing rules and the other one was area where the constructor was a newcomer.</p><p>The result shows a number of changes and how these affect both the constructors and the road users.</p><p>The report describes how winter road upkeep is maintained in the south of Sweden and the cooperation between buyer and constructor.</p>
|
7 |
Funktionsentreprenad för beläggning och vägmarkering / Function contract regarding pavement and road markingsAxelsson, Johan, Göransson, Nicklas January 2007 (has links)
This report is written in cooperation with the Swedish National Road Administration South-Eastern Region in Jönköping. The report is a result of the evaluation to give an answer to the question about how well the function contract has been carried out on the E4 in Östergötlands and Jönköpings län. The evaluation is divided in two hard parameters and one soft. The Swedish National Road Administration is interested in knowing how the standard on the road have been changed during the functions period, which is the reason why the first hard parameter is considering road standard. To evaluate the standard there have been a comparison of values from measures taken every year on the current road stretch. The second hard parameter considers economy. The Swedish National Road Administration wants to know if there are any economic reasons to continue this sort of purchasing, which only contains requirements of functions. The third and last parameter contains experiences from each part of the function contract and what each part thinks about this kind of contract. The result of the research dealing road standard indicates a clear increase of standard ensuring roughness and road markings. In an economic point of view the function contract shows many benefits, one of them is that the Swedish National Road Administration South-Eastern Region has paid a smaller amount of money compared to the calculated cost of purchase the same measures in a traditional contract. Based on the answers from the interviews the overall opinion of the function contract is very good, from each part of the function contract. The final conclusion is that this kind of contract suits very well for this sort of project and that the Swedish National Road Administration South-Eastern Region should use this kind of contract for the E4 also in the future. / Denna rapport är skriven i samarbete med Vägverket Region Sydöst som ett resultat av den utvärdering som gjorts för att ge ett svar på hur bra den funktionsupphandling som är gjord på E4:an i Östergötlands och Jönköpings län fungerar. Den studie som ligger till grund för rapporten är uppdelad i tre olika parametrar, två hårda och en mjuk. Den första hårda parametern handlar om vägstandard då Vägverket är intresserade av att veta hur den förändrats under funktionsperioden. För att få fram en mätbar siffra på detta har en jämförelse av värden från de årliga vägytemätningarna på den aktuella vägsträckan gjorts. Man vill även få reda på om det är ekonomiskt hållbart att upphandla standard endast med hjälp av funktionskrav, därför handlar den andra hårda parametern om ekonomi. I den mjuka parametern vill man få reda på vad berörda aktörer tycker om funktionsentreprenaden. Genom intervjuer och samtal med personer som berörs av entreprenaden vill man få reda på vilka erfarenheter man har fått av den tid som hittills förflutit. Resultatet av undersökningen av vägstandarden visar indikationer på en tydlig standardhöjning sett till ojämnheter och vägmarkeringar. Ekonomiskt sett finns det också fördelar med funktionsentreprenaden, då Vägverket Region Sydöst fått lägga ut en lägre summa pengar under funktionsentreprenaden än vad det skulle kostat att upphandla samma åtgärder med utförandeentreprenad. Baserat på de intervjuer som genomförts har man kommit fram till att entreprenaden ses med positiva ögon från såväl beställarhåll som entreprenörhåll. Slutsatsen med rapporten är därmed att denna upphandlingsform lämpar sig mycket väl för denna typ av projekt och att Vägverket Region Sydöst bör använda sig av denna upphandlingsform för den valda vägsträckan även i framtiden.
|
8 |
Dagens inneklimat : En granskning av svenska riktlinjer för rådande inneklimat / Indoor climate today : A review of the Swedish guidelines for the prevailing indoor climateBenitez, Miguel, Goyeryd, Adam January 2015 (has links)
I dag pratas det mycket om hur viktigt det är med ett bra och hälsosamt inneklimat. För att människor ska trivas och arbeta effektivt behöver arbetsplatsen ha ett bra inomhusklimat. Eftersom människan spenderar största delen av sitt liv inomhus är det viktigt att inte påverkas negativt av den inre miljön. Byggnadens huvudsyften är att skydda människor men många byggnader orsakar hälsoproblem av olika slag. Det finns mycket liten vetskap om vad ett bra inneklimat verkligen innebär. Detta kan till exempel orsaka kommunikationsproblem som försvårar förhandling då kunden och företaget tolkar varandras åsikter om inneklimat olika. Syftet med examensarbetet är att underlätta förhandlingsprocessen genom att definiera innebörden av inneklimat samt beteckningar som vanligen används. Detta ska hjälpa både kunden och företaget att förstå vad kraven och riktlinjerna betyder genom att utgå från gemensamma definitioner och förutsättningar. Arbetet har utförts utifrån allmänna definitioner av inneklimatfaktorer samt beskrivningar av riktlinjer. Problematiken, som uppstår vid överenskommelse med kunder på grund av saknande av information, har identifierats i samtal med experter. Definitionerna och beskrivningar som tagits fram i rapporten kommer att användas för att hjälpa till under förhandlingar och underlätta kommunikationen mellan beställare och utförare. Arbetet har lett till några slutsatser som är värda att tänka på: Bristen på kunskap kan försvåra förhandlingar, därför är det viktigt att informationen förmedlas på ett tydligt och pedagogisk sätt. Riktlinjerna är där som stöd vid projektering eller bedömning, men de bör behandlas med viss försiktighet på grund av den begränsade uppdateringen av dessa. / An actual question is the importance of having a good and healthy indoor climate. The workplace need to have a good indoor climate, so that people can thrive and work effectively. Since people spend most of thier lives indoors, it is important to avoid being negatively affected by the internal environment. Buildings have the main purpose to protect people but many buildings cause health problems of various kinds. There is a poor knowledge of what a good indoor climate really mean is. This can, for example, cause communication problems that complicate the negotiation where the customer and the company have different concepts of what indoor climate is. The purpose of this project is to ease the negotiation process by defining the meaning of the indoor climate and commonly used terms. This will help the customer and the company to understand the meaning of requirements and guidelines by starting from common definitions and conditions. This project has been written based on general definitions of the factors that affect the indoor climate as well as descriptions of the guidelines. The problem that emerges in agreement with the customers, because of lacking information, has been identified in discussions with experts. Definitions and descriptions contained in this essay will be used to assist during the negotiations and ease the communication between the client and contractor. The project has led to some conclusions that are worth thinking about: The lack of knowledge can aggravate negotiations; therefore it is important that the information is mediated in a clear and educational way. The guidelines are there to assist the planning or assessment, but they should be treated with caution because of the limited update of these.
|
9 |
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG-TOTALENTREPRENAD : BYGGNATION AV DUBBELSPÅRFUNKTION GODSSTRÅKET HALLSBERG- DEGERÖN DELEN STENKUMLA-DUNSJÖMofti, Wirya January 2014 (has links)
Turnkey contract is a commonly used form of contract for procurement of projects, however not so common when it comes to rail infrastructure, because railway installations are so complex and makes greater demands on availability and traffic safety. Performance contracts have occurred in railway projects for a long time. The Swedish Transport Administration has received directives from the government to push for increased productivity and increased degree of innovation in the construction industry. The Swedish Transport Administration has the ambition to transform its role as a client to create the conditions for the market and its driving forces for increased innovation and productivity by handing over a greater commitment and responsibility to the contractors. A strategic primary focus is to increase the proportion of turnkey projects within the construction industry. Contracts relating to investments between 25-500 million will be procured through turnkey projects. The purpose of this report is to identify how the market views the specifications with emphasis on object-specific technical description, its calculability, structure and clarity. The section that has been analyzed in this report is the construction of the freight line between Stenkumla - Dunsjö that is part of the whole distance between Hallsberg - Degerön. Interviews were conducted with entrepreneurs who have participated in the bidding contest. The purpose of the interviews was to get the contractors' views on the specifications that can be taken into account in future projects. Responses will be analyzed by the Swedish Transport Administration and taken into account for the development of future specifications in turnkey contracts for the construction industry. OTB for the route Stenkumla - Dunsjö, entrepreneurs are not allowed to come up with innovative solutions, since the specifications contain many technical solutions specified by the Swedish Transport Administration. The contractors want more freedom in the specifications in order to provide innovative solutions. One reason that there are many technical solutions in this project is because, the project was meant to be procured as performance contract and Traffic Authority had already planned a lot before they decided to purchase it as Turnkey contract. / Totalentreprenader är vanligt förekommande entreprenadformen vid upphandling av projekt dock inte så vanligt när det gäller järnvägsanläggningar eftersom järnvägsanläggningar är så komplexa och ställer större krav på tillgänglighet och trafiksäkerhet. Utförandeentreprenader har varit entreprenadformen som har förekommit vid järnvägsprojekt under en längre tid. Trafikverket har fått direktiv från regering att verka för ökad produktivitet och ökad innovationsgrad i anläggningsbranschen. Trafikverket har som ambition att förändra sin roll som beställare för att skapa förutsättningar för marknaden och dess drivkrafter till ökas innovation och produktivitet genom att överlämna ett större åtagande och ansvar till entreprenörerna. En strategisk huvudinriktning är att öka andelen totalentreprenader inom anläggningsbranschen. Entreprenader som avser investeringar mellan 25 – 500 Mkr ska 50 % av entreprenaderna upphandlas genom totalentreprenader. Syftet med denna rapport är att kartlägga hur marknaden ser på förfrågningsunderlaget med tonvikt på det objektspcifik tekniska beskrivningen, dess kalkylbarhet, struktur och tydlighet. Sträckan som har i denna rapport analyserat är byggnationen av godsstråket mellan Stenkumla – Dunsjö som är en del av hela sträckan mellan Hallsberg – Degerön. Intervjuer har utförts med entreprenörerna som har deltagit i anbudstävlingen. Syftet med intervjuerna har varit för att få entreprenörernas synpunkter på förfrågningsunderlaget som kan tas hänsyn till i kommande projekt. Svaren kommer analyseras av Trafikverket och tas i hänsyn till utvecklingsarbetet av framtida förfrågningsunderlag inom totalentreprenader för anläggningsbranschen. OTB för just sträckan Stenkumla – Dunsjö, tillåts inte entreprenörerna komma med innovativa lösningar eftersom förfrågningsunderlaget innehåller många tekniska lösningar som angivits av Trafikverket. Entreprenörerna vill ha mer frihet i förfrågningsunderlagen för att kunna bidra med innovativa lösningar. En anledning till att det finns många tekniska lösningar i detta projekt är att det finns en beslutad järnvägsplan. Järnvägsplanen styr utformningen av anläggningen.
|
10 |
Performance in the Swedish Building Code : An Inquiry into the Consequences for Architectural Design of the Formulation and Assessment of Performance RequirementsLundgren, Marja January 2019 (has links)
This thesis investigates performance-based regulation in Sweden and its consequences for architectural design. In the last 50 years, there has been a transition from prescriptive to performance-based regulation, propelled by the drive to further innovation, productivity and competitiveness by expressing the functions expected of the buildings as performances. This thesis examines the promise of freedom in design and solution that this regulatory construction offers, considering two specific performance aspects of the Swedish building code: the requirements regarding energy performance in relation to user-comfort, and the requirement in terms of daylight in relation to health and hygiene. Each case investigates the implications of the performance-based system of regulation for the synesthetic and multidisciplinary process of design, focussing on how it affects the work of architects.This thesis also addresses the disciplinary knowledge necessary for assessing performance requirements, which in turn connects to the entry into building regulation of abstract natural science models quantifying societal goals in legislation, and to the disciplinary histories of the engineering and architectural professions.Speculating on ways forward that address the concerns that emerge from this analysis, the thesis turns to a historical example that dealt with a similar problem to evaluate its potential for developing current architectural practice. The dual nature of design, reaching into both expressional and technical concerns, has been the subject of research and eloquent discussion within the architectural concept of tectonics. The concluding section of this thesis raises questions about the architectural discourse in relation to tectonics. It suggests that there is work to be done to reconcile the division between architectural design and technical characteristics connected to building physics that permeates systems of building regulation in Sweden and more generally. The thesis suggests that if performance-based regulation is to offer freedom in architectural design, the architecture community needs to be much more involved in both the research and critique of performance requirements and of their formulation and assessment methods when addressing this. / Licentiatavhandlingen undersöker hur funktionsbaserade byggregler påverkar arkitekturförutsättningar i Sverige. Ett av målen med funktionskrav i byggregler är att uppmuntra till innovation och frihet i valet av byggnadsutformning (design), lösningar och metoder (Foliente 2000; Sigge 2017, 181-187; prop. 1985, 100). De tvådelade syftet med avhandlingen är dels att undersöka om gällande svenska byggregler är formulerade så att det frihetsutrymme som funktionsregler är avsedda att skapa i praktiken även omfattar arkitekturutformning med hänsyn till byggnadsvolym, form, program (planlösningar), fasader och andra arkitekturaspekter, dels att undersöka av vilka professioner och hur funktionskrav utvärderas under designprocessen. De funktionskrav som undersöks har en bas i byggnadsfysiska förklaringsmodeller. Analysen sker utifrån perspektivet att frihet i arkitekturlösningar ska möjliggöras. Undersökningen görs genom två fallstudier i två artiklar och efterföljande diskussioner i avhandlingens kappa. I den första artikeln analyseras funktionskravet på energiprestanda i Boverkets byggregler (BBR) utifrån hur kravformuleringen påverkar arkitektur och energianvändning. Energiprestandakravet i BBR är en nationell tolkning av EU-direktivet om energiprestanda (EU 2010; 2018). Den andra artikeln studerar hur funktionskrav kan utvärderas disciplinärt. Den har jag skrivit tillsammans med Malin Alenius, min doktorand- och Whitekollega. Avhandlingen består av två artiklar och en kappa. Kappan är indelad i fem huvudsakliga delar, där den inledande delen redogör för syfte, forskningsfrågor och metod. Den innehåller även en forskningsöversikt som behandlar internationell forskning om funktionsbaserade byggregler, forskning om relationen mellan energi och arkitektur samt arkitekturforskning om byggnadsfysik och arkitektur. Därefter följer de båda artiklarna med tillhörande diskussioner. I den fjärde och avslutande diskussionsdelen i kappan, ”Juxtaposition”, sammanförs de teman som tagits upp i artiklarna i en övergripande diskussion. Därefter följer konklusion på engelska och denna svenska sammanfattning. De båda artiklarna relaterar till den övergång som under de senaste femtio åren i Sverige har skett från byggregler som föreskriver på vilket sätt samhällets krav i planering- och byggande ska uppfyllas till byggregler som föreskriver den funktion som den slutliga byggnaden ska uppvisa. Drivkrafterna i denna transformation har sedan sent 1960-tal varit att rationalisera byggandet, ekonomisera fastighetsutveckling och att stödja en snabbare teknisk utveckling (Sigge 2017, 71; SOU 1974, 202-203). I propositionen till plan- och bygglagen 1987 uttryckte regeringen att de föreskrifter som styr byggande så långt som möjligt bör formuleras som funktionskrav (prop. 1985, 100). Friheten att utforma lösningar nämns ofta som en grundläggande egenskap i funktionskravsbyggregler (Foliente 2000; Meacham et al 2005). I den första artikeln är syftet att undersöka huruvida de funktionskrav i Boverkets byggregler (BBR) som är utformade efter byggnadsfysiska förklaringsmodeller styr eller inte styr arkitekturlösningar. Detta görs i den första artikeln genom analysen av energiprestandakravet i BBR. Artikeln utgår ifrån tre frågeställningar av vilka den första tar sin utgångspunkt i att Boverket 2004 definierade funktionskrav som krav på en egenskap hos byggnad eller del därav och som ska uttryckas i termer som inte begränsar valet av utformning, material och metoder (Boverket 2004, 42). Den andra två frågeställningarna handlar dels om hur den svenska tolkningen styr energianvändning och dels om hur BBR skulle skrivas för att uppfylla direktivet utan att begränsa valet av utformning eller påverka arkitekturkvalitet och inomhusmiljö negativt. I artikeln konstateras att formuleringen av systemgränserna för energiprestanda i BBR, som beskriver vad som ska beräknas och mätas, omfattar byggnadens energianvändning, inklusive fastighetsel och driftsbelysning (med driftsbelysning avses här belysning till trapphus och driftsutrymmen), men inte verksamhetens el- och belysningsbehov. Den svenska tolkningen styr byggnadsutformning och energianvändning på ett sätt som jag menar skiljer sig från energiprestandadirektivets inriktning (EU 2010). Diskussionen som följer på artikeln i avhandlingen visar att energiprestandadirektivet efter dess uppdatering 2018 lägger en ännu tyngre emfas på dagsljus i lokaler än i det tidigare direktivet från 2010 (EU 2010; 2018), varför den kritik som riktades i artikel I med avseende på att energiprestandakravet i BBR inte omfattar dagsljus och belysning för verksamheten är fortsatt aktuell. Artikeln illustrerar hur delikat uppgiften är att formulera funktionskrav utifrån ambitionen att funktionskrav ska ge frihet att utforma lösningar (Boverket 2004, 42). Artikeln och den efterföljande diskussionen visar även att formuleringarna av funktionskraven för energi respektive dagsljus i BBR skapar motstridiga grundförutsättningar för att uppnå kraven, vilket innebär att kraven konkurrerar med varandra. Risken med sådana konkurrerande funktionskrav i BBR är att de skapar hinder i projekt att uppnå de samhällskrav som plan- och bygglag och plan- och byggförordning anger. Artikel I och efterföljande diskussion visar på behovet av analyser av funktionskrav inför regelskrivning utifrån dess formkonsekvenser med avseende på utformning av volymer, fasader, planer, sektioner om inte friheten att utforma arkitekturlösningar ska begränsas eller leda till att konkurrerande funktionskrav. Utifrån frågeställningen om frihet i avseende på arkitekturlösningar i funktionskravsbaserade byggregler analyseras därtill i diskussionen som följer på artikel I formuleringarna av energikraven i BBR med motsvarande avsnitt i komparation med danska och tyska byggregler så som de såg ut 2016. I jämförelsen mellan tre länders olika tolkningar av energiprestandakravet framgår att de styr utformning olika. Med grund i den jämförelsens analys diskuterar jag att tidigare forskningsrön, om att abstrakt funktionskrav ger större lösningsfrihet (Foliente 2000), inte nödvändigtvis gäller i avseende på frihet för arkitekturlösningar. I avhandlingens forskningsöversikt och diskussionen som följer på artikel I framgår att funktionskravs konsekvenser för arkitekturutformning är ett underutforskat område. Den övergång från mer lösningsföreskrivande till funktionskravsbaserade byggregler som skett i Sverige under det senaste halvseklet har även skett i ett många andra länder internationellt (Meacham 2016, 477). I EU introducerades 1989 ett EU-direktiv om byggprodukter och deras fria rörlighet, där ett antal av byggnaders väsentliga egenskaper som byggprodukter ska uppfylla definierades (EU 1989), vilket är i linje med funktionskrav. Dessa definitioner har sedan införlivats i svensk lagstiftning (Sveriges riksdag 1994; 2010). I avhandlingen analyseras och diskuteras hur den historiska övergången till funktionskravsbaserade byggregler har påverkats inte endast av politiska beslut, utan även av utvecklingen inom ingenjörs- och arkitekturprofessionerna. Tidigare byggregler bestod vanligtvis av geometriska regler eller beskrivna lösningar, som i sin tur byggde på den samlade kunskapen från många discipliner inom projektering och byggande, medan funktionskraven innebar en övergång från rumsliga till abstrakta naturvetenskapliga, ofta matematiska och byggnadsfysiska, modeller som preciserade samhällskraven. I diskussionen till artikel I fördjupas den historiska beskrivningen av hur principerna för regelutformning av funktionskrav har utvecklats från 1967 till 2018 och hur denna utveckling i allt högre grad lett till att arkitekturteknik allt mer delats in i arkitektur respektive teknik. I de första metodbeskrivningarna 1970 i Sverige av hur funktionskravsbaserade byggregler kan formuleras, angav forskaren Jens Knocke som utvecklade principer för en funktionsanalytisk byggnorm, att dessa endast gällde för den ”tekniska” funktionsanalysen. Därmed avsågs krav som styrde materialval och konstruktiv utformning medan så kallade icke tekniska frågor som arkitektur, som konstnärliga och programaspekter, inte behandlades (Knocke 1970, 15, sammanfattning). I den proposition som föregick lagen 1994 (där de väsentliga egenskaperna för byggnadsverk införlivades från EU-direktivet om byggprodukter) skilde regeringen mellan generella krav, som går att kontrollera objektivt och placerades i lagen om tekniska egenskapskrav, och krav som behöver värderas och bedömas lokalt med hänsyn till omgivningen och lokala politiska krav (prop. 1993). Diskussionen utifrån artikel I påvisar att funktionskravsbyggregler kan och har av regeringen uppfattats som objektiva, utan behov av tolkning i de fall dessa kan beräknas och är uttryckta kvantitativt. Artikeln och diskussionen visar samtidigt att bestämningen av ramarna för funktionskraven, exempelvis systemgränser för energiberäkningen och formuleringar av respektive funktionskrav, innehåller avvägningar som i sig omfattar och påverkar utformningsbeslut och det lösningsutrymme som följer. I artikeln visas att formuleringarna av funktionskravet för energiprestanda leder till negativa konsekvenser för friheten i utformning av arkitekturlösningar. Jag argumenterar för att konsekvensanalyser behöver genomföras vid regelgivning av funktionskrav i BBR av flera skäl, bland annat för att undvika att onödiga restriktioner i utformning skapas och för att enskilda funktionskrav inte ska krocka i BBR eller leda till konflikter mellan olika krav i de olika regelhierarkierna BBR och PBL. Detta gäller särskilt mellan funktionskrav i BBR och krav där i PBL där hänsyn i arkitekturutformningen krävs till plats och omgivning (2 kap. 6 § 1 och 8 kap. 1 § 2). Jag argumenterar även för att Boverkets egen definition från 2004, om att funktionskrav ska formuleras så att de inte begränsar valet av utformning, material och metoder, är relevant för byggregelverket och för att nå formuleringar av funktionskrav som uppfyller denna behövs formanalyser av funktionskrav tillämpas inför Boverkets regelgivning. I artikel II och dess efterföljande diskussion behandlas hur kvantitativa funktionskrav utvärderas och utvärderingsformens relation till de professioner som är involverade i designprocessen. Artikeln, som är skriven tillsammans med Malin Alenius som är doktorand vid KTH och kollega vid White, är genomförd i form av aktionsforskning där ett utställningsrum om dagsljus och en konferensartikel om dagsljus analyseras och diskuteras ur ett kunskapsperspektiv med fokus på arkitekturdisciplinen och arkitekturprofessionen. Artikeln innehåller dels en analys av en tidigare genomförd utställning, som Alenius och jag ansvarade för och som vi genomförde tillsammans med kollegor vid White, dels en jämförande analys av valda representationstekniker och av dagsljusfaktorresultaten i utställningen med en större numerisk studie av funktionskravet för dagsljus. Den numeriska studien har genomförts av forskaren och docenten Marie-Claude Dubois och doktoranden Iason Bournas vid institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds Universitet. Resultaten har publicerats i en gemensam konferensartikel som återfinns i Appendix I (Bournas et al 2017). Metoden för urvalet av byggnader utvecklades av mig och Alenius. Både utställningen och den numeriska studien undersökte hur hur hög grad dagens funktionskrav, som i ett allmänt råd till föreskriften anger en dagsljusfaktornivå, uppnås i flerfamiljshus byggda under 1900-talet. I utställningen undersöktes fem byggnader uppförda mellan 1917 till 2016 i relation till såväl dagsljuskravet som solljuskravet (Boverket 2018 c). Dagsljuskravet beräknades och solljusförutsättningarna har undersökts genom skuggstudier. Dagsljus och solljus har även studerats utifrån ett upplevelseperspektiv i en film med sekvenser för varje vardagsrum om 6 sekunder per timma över ett dygn. De fem byggnadernas utformning har även beskrivits i relation till den vid uppförandet rådande lagstiftningen om dagsljus. Till den numeriska studien gjordes ett större urval relaterat till tidsepok och byggnadstakt för respektive tidsepok och i den numeriska studien genomfördes avancerade dagsljusberäkningar av Bournas (2017, 2019) som även undersökte olika former av dagsljusindikatorer (Bournas och Dubois 2018). Även om utställningen och den numeriska studien har olika fokus och olika publiker är de intressanta att jämföra ur ett disciplinärt perspektiv med avseende på hur kvantitativa funktionskrav kan utvärderas och i relation till hur utvärderingsformen samverkar med designprocessen i dess olika skeden. Tyngdpunkten i artikel II ligger på hur arkitekters förståelse för funktionskravets kvantitativa precisering i allmänt råd (dagsljusfaktorn) inverkar på arkitekturutformningen. Den övergripande forskningsfrågan som behandlas i artikel II och den tillhörande diskussionen är: Vilken kunskap behövs för att utvärdera funktionskrav formulerade efter byggnadsfysiska modeller, så att de bidrar till snarare än begränsar arkitekturutformning, byggnadernas program, uttryck och kreativitet och innovation? I relation till denna fråga illustrerar artikeln vikten av arkitektens egna metoder i utvärderingen av byggnadsfysiskt beskrivna funktionskrav. Genom den geometriska redovisningen i utställningen av de fem byggnaderna tydliggörs att grunderna för dagsljusfaktorn ligger i geometri och att arkitektens vanliga ritmetoder med fördel kan samverka med geometriska analyser av dagsljus, som no-skyline och avskärmningsvinklar, särskilt i tidiga skeden av planprocessen. Även tidigare forskning har pekat på vikten av att arkitekter ges möjlighet att utvärdera dagsljuset i relation till arkitekturutformningen utan att i varje läge behöver beräkna densamma (Lewis 2017, 1172). I jämförelsen mellan utställningsmaterialet och redovisningen av den numeriska studien framgår att för dagsljustillgången är avskärmningsfaktorn den avgörande faktorn, redovisade genom en tvådimensionell avskärmningsfaktor i utställningen och en tredimensionell avskärmningsfaktor i konferensartikeln. I jämförelsen av utfallet i dagsljusfaktor mellan olika decennier är resultatet samstämmigt, vilket illustreras i den numeriska studien genom större urval och i utställningen genom det partikulära i de presenterade fem fallen. I den efterföljande diskussionen till artikel II i kappan diskuteras relationen mellan generell kunskap, utifrån teori och instrumentella fallstudier, och partikulär kunskap, kopplad till specifika fall och kontextbeskrivningar (Johansson 2000; 2003; Flyvbjerg 2006; Kirkeby 2009). Utställningen syftade i sig till att sammanföra två olika disciplinära metoder, nämligen arkitekturmetoder och ingenjörs- och byggnadsfysiska metoder, för att beskriva dagsljus. Övergången från byggregler som uttryckte på vilket sätt samhällskraven skulle uppnås till funktionsbaserade byggregler har inneburit att regler (som i fallet med dagsljus) tidigare formulerade som geometriska och rumsliga förhållanden kom att formuleras i numerära storheter, vilka för plan- och arkitektkompetensen framstår som abstrakta, för att inte säga osynliga. I den tidigare lagstiftningen uttrycktes krav för dagsljus genom bestämda geometriska sektioner (1874 till 1930) eller krav på en parametrisk relation där hushöjden skulle motsvara avståndet till närliggande byggnader (1930-1960). I och med de funktionsbaserade byggreglerna introducerades istället dagsljusfaktorn som anger en procentsats av utvändigt ljus som når en mätpunkt i bostadsrummet, vilken kräver beräkning. Sättet att utvärdera om kravet är uppfyllt har med andra ord gått från en ritningsbaserad kontroll till en matematisk beräkning, som idag ofta utförs av personer med specialistkompetens. Det innebär att förutsättningarna för att uppnå kravet på dagsljus inte alltid är transparenta för planeraren eller arkitekten. I diskussionen lyfts att det finns en risk med att lägga ut delar av utvärderingen på andra professioner utan kunskapsåterföring då det i kan bidra till en minskad helhetssyn i designprocessen. Alenius och jag menar att fallstudier, som i likhet med de fem fall som undersöktes i utställningen, där det partikulära tillsammans med en undersökande fråga är en produktiv väg för att utveckla kunskap som är relevant för arkitekturpraktiken. Fallstudier, där byggnader analyseras individuellt kan sägas vara typisk för arkitekturkompetensen (Johansson 2000; 2003). Detta särskilt för att stödja kunskapsuppbyggnaden hos arkitekter genom många fall. Begreppet repertoar har beskrivits som när en mängd empiriska fallstudier samlas i praktikerns minne och aktiveras under designprocessens lösningssökande faser (Jansson 1995, 52-53). Vi menar att ett mer systematiskt användande av fallstudier behövs för att bygga en repertoar som belyser ämnen som påverkar arkitektens vardag, som exempelvis dagsljus, hållbarhet och byggregler. Sammanfattningsvis argumenterar Alenius och jag för att i diskutioner av funktionskrav bör inte arkitekturmetoder, som fallstudier och repertoar, hamna i bakgrunden till förmån för en mer generell kunskapsuppbyggnad som har sin grund i naturvetenskapliga modeller som exempelvis de byggnadsfysiska förklaringsmodellerna. Funktionskravens frihetsramar tolkas i hög grad idag genom generell teori och instrumentella fallstudier. Här finns en risk att den underliggand frågeställningen för den generella teorin är för begränsande utifrån ett gestaltningsperspektiv. Det är av vikt att arkitekter medverkar i utvecklingen av frågeställningarna och ramarna för de teorier som utvecklas, så att ett tillräckligt antal typologier, rumstyper, program och fasadutformningar undersöks om resulaten ska generalisera förutsättningarna för desamma. Samtidigt finns en begränsning i vad som kan undersökas på detta sätt. I kappan utvecklas diskussionen kring varför båda dessa former av kunskapsinhämtning har sin plats i designprocessen och att det är av största vikt, särskilt i relation till funktionsbaserade byggregler, att inte låta den generella kunskapen dominera utan att hitta en balans mellan generell och partikulär kunskap från specifika fall. Det finns ven förutsättningar för att arkitektens verktyg i högre grad kan användas för att både utvärdera de kvantitativa krav som ställs i BBR och för att skapa en större förståelse för dem. En ökad integration av utvärdering av byggnadsfysiska funktionskrav genom arkitektens traditionella verktyg skapar även större möjligheter för en designprocess som behandlar funktionskrav och samtidigt tar in de aspekter av utformning som inte kan kvantifieras. Sammanfattningsvis visar artikel II att ett noggrant urval av fallstudier som presenteras i sin ursprungliga kontext och komplexitet kan ge arkitekten kunskap om byggnadsfysiska arkitekturförutsättningar som komplement till den vägledning som generell teori kan ge. På grund av kvantifiering och avancerade beräkningsverktyg har dagsljuskraven i svenska byggregler på senare år kommit att bli en vardag för arkitekter. Dagsljuskraven i sig, och dess utvärderingar, ger dock inte nödvändigtvis ny kunskap till arkitekten om inte en erfarenhetsåterföring i relation till dessa systematiseras och relateras till skissprocessen, särskilt med avseende på tidiga skeden. Ett sådant exempel finns redovisat i appendix II där generell teori från forskning gav en kunskapsgrund i form av tumregler för ett tävlingsarbete. Även om erfarenhetsåterföring ökar kring beräkningar återstår ett behov för arkitekturpraktiken att utveckla kunskap som placerar de individuella funktionskraven i designuppgiften och designkunnandet som helhet, vilket kopplar till tidigare argument för behov avkunnande som ackumuleras genom en repertoar baserad på det partikulära och som är grundad i arkitektens egna verktyg och då särskilt fallstudien. I fallet med dagsljus behöver den kvantitativa utvärderingen sättas i relation till kvalitativa aspekter av dagsljus som traditionellt har utvecklats som ett kunnande hos arkitekten genom betraktande av byggnader och rum under verkliga dagsljusförhållanden. Till de två artiklarna och dess diskussioner läggs ytterligare ett perspektiv genom den avslutande diskussionen (”Juxtaposition”) om en möjlig väg till en forskningsdiskurs om byggnadsfysik ur ett arkitekturperspektiv. Inledningsvis diskuteras förutsättningarna för ett samtal mellan designprofessioner utifrån tre konceptioner av kunskap (Downton 2003, 62-63). Den kunskap som erövras genom att praktisera (”knowing-how”), den teoretiska kunskapen om principerna (”knowing-that”) och den orienterande kunskapen (”knowing-of”) (Downton 2003, 62-63). Arkitekter är ofta tränade i grunderna och principerna för konstruktion (”knowing-that” och ”knowing-of”) men sällan, särskilt i Sverige, tränade i att utföra konstruktionsberäkningar (”knowing-how”). Att arkitekter är tränade i ”knowing-that” och ”knowing-of” om konstruktion hävdar jag skapar bättre förutsättningar för samverkan mellan arkitekter och konstruktörer än om så inte varit fallet. Det skiljer sig från hur det förhåller sig med energi, dagsljus och andra funktionskrav som har utvecklats ur byggnadsfysiska förklaringsmodeller och relationen mellan arkitekter och energi- och installationsingenjörer. Här saknar arkitekterna, inte minst de svenska, ofta kunskap om principerna (”knowing-that” och ”knowing-of”). Jag argumenterar för att en sådan kunskap skulle skapa bättre förutsättningar för arkitekten i sin verksamhetsutövning och samverkan med andra discipliner. I Sverige utbildas arkitekter i konstruktion men inte i byggnadsfysik. Samtidigt har arkitekturforskning, även den internationella, under lång tid visat ett intresse för arkitekturteknik utifrån konstruktion men i mycket lägre grad för byggnadsfysik. En fråga för den avslutande diskussionen är varifrån kan en forskningsdiskurs utvecklas som utifrån ett arkitekturperspektiv stödjer en diskussion om energi, byggnadsfysik och arkitektur? Inte minst idag när samhället står inför den stora utmaningen att hantera och minimera växthuseffekten, vilket byggregler adresserar och inskärper i kraftfulla krav, är designkunskap om byggnadsfysik viktig för arkitekter. Jag argumenterar för att det behövs en diskussion om arkitekturteknik som sammanför kunskaper om arkitektur och teknik och som motverkar den förenklade uppdelning som finns i dagens byggregler (PBL 8 kap. 1§ och 4§) och påverkar dagens praktiska utövning. En produktiv jämförelse menar jag finns i den situation som arkitekturpraktiken och arkitekturforskningens befann sig i vid mitten av 1800-talet då nya material krävde nya förhållningssätt till arkitekturteknik och arkitekturuttryck. Under 1800-talet utvecklades en diskurs om tektonik för att diskutera relationen mellan material, konstruktion och arkitekturuttryck (Schwarzer 1993; Wolf 1996; Wallenstein 2004, 17-33; Mallgrave 2009). Ett svar på nyss nämnda fråga som jag ger i den avslutande diskussionen är att utveckla en arkitekturdiskussion inom arkitekturpraktik och arkitekturforskning om begreppet tektonik kring byggnadsfysik och uttryck i likhet med den riktning som idag är dominerande inom tektonik kring konstruktion och uttryck. Sammanfattningsvis visar avhandlingens två delar och avslutande diskussion på ett behov av en arkitekturdiskussion om tektonik och en ökad forskningsinsats i relation till byggnadsfysik och de förklaringsmodeller och indikatorer som används i funktionskrav i byggregler. Detta för att synliggöra den relation mellan arkitektur och byggnadsfysik och andra naturvetenskapliga aspekter (exempelvis byggnadsinstallationer och ventilation som ligger utanför denna avhandling) som idag verkar vara bortglömd, såväl i formuleringarna och utvärderingarna av byggregler som hos arkitektpraktik och forskning. Jag hävdar att det är nödvändigt att utifrån arkitekturprofessionens egna verktyg, såsom fallstudier av det partikulära, skapa en relation mellan teori och arkitekturutformningsmöjligheter, det vill säga skapa en kunskapsutveckling kring byggnadsfysik för att ta vara på den innovationsfrihet som funktionskravsregelverk utlovar. Arkitekter behöver även engagera sig i hur byggregler formuleras och i relation till Boverket så att formaspekter inte styrs oavsiktligt och i konflikt med plan- och bygglagens intentioner om volym, form, färg och materialverkan (PBL 2 kap. 6§ och 8 kap. 1§2). / <p>QC 20190913</p>
|
Page generated in 0.0852 seconds