<p>I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat. Utifrån de fysiska faktorerna besatt majoriteten i klassen mest av den auditiva förmågan och den dominerande lärstilen var den aktiva. Andra resultat var också att skolans byggnader inte var anpassade efter den pedagogik som påvisas i Lpf 94.</p>

I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat. Utifrån de fysiska faktorerna besatt majoriteten i klassen mest av den auditiva förmågan och den dominerande lärstilen var den aktiva. Andra resultat var också att skolans byggnader inte var anpassade efter den pedagogik som påvisas i Lpf 94.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades. Studien avgränsades till vuxna personer med funktionshinder vilka är fysisk aktiva. Resultatet visar att flera av de intervjuade tyckte det fanns brist på tillgänglighet till både fysiska faktorer, som exempel lokaler och psykosociala faktorer, som exempelvis bemötande. Personer med funktionshinder upplever att tillgång till information kan förbättras och även utrymmen i lokaler. Dock beskrev intervjupersonerna positiva upplevelser kring delaktighet.  Slutsatserna visar att det behövs flera olika insatser. Det gäller exempelvis den fysiska miljön i omklädningsrum samt större förståelse från anställda i kommuner. Detta för att möta de olika behoven kring fysisk aktivitet för personer med funktionshinder. Tillgänglighet till både information och anläggningar är avgörande för att målgruppen ska vara fysisk aktiva. / From a public health perspective the life style has a central part in determining the health and sickness of a population. People with disabilities risks to a greater extend to suffer ill health and disease rather than other people. Research shows that physical activity improves people with disabilities’ opportunity to a better health. The purpose of this essay is to find out the enabling and discouragement adults with disabilities experience in organized physical activity.  Data was collected with a qualitative method in the form of interviews. People with different disabilities and experiences were interviewed. The study was limited to adults with disabilities who are physical active. The result shows that the majority of the interviewees felt there was a lack of accessibility to both physical and psychosocial factors. They feel that access to information, along with the access to athletic facilities can be improved. However, the interviewees described positive experiences of participation. The result indicates that efforts are needed to meet the disability community needs around physical activity. Access to both information and facilities is crucial for the target group’s engagement in physical activities.

Denna empiriska studie redogör för hur variationen ser ut inom matematikundervisningen på en högstadieskola i Sverige genom att deltagande lärare och elever (13 – 15 år gamla) genom två enkätundersökningar fått beskriva hur vanligt förekommande olika arbetsformer och arbetssätt är i matematikundervisningen. Studien baseras på 198 elevsvar på elevenkäten och 6 lärarsvar på lärarenkäten. Enkätsvaren analyserades och sammanställdes med hjälp av stapeldiagram och genom tematisk analys på fritextsvaren på lärarenkäten. I studien framkommer det att den mest förekommande arbetsformen och arbetssättet är självständigt arbete med uppgifter. Det framkommer även att flertalet elever föredrar självständigt arbete (cirka 92 % av eleverna i årskurs nio). Elevernas och lärarnas beskrivningar av variationen i matematikundervisningen stämmer ganska bra överens med varandra dock beskriver lärarna att det i matematikundervisningen förekommer en större variation och mindre enskilt arbete, vilket skiljer sig från elevernas beskrivningar. Av resultatet framkom det även att när lärarna ska välja arbetsformer och arbetssätt så var elevgruppen och området de viktigaste faktorerna. / This empirical study describes the variation of mathematics teaching in a Swedish school, using the participating teachers´ and students´ (13 – 15 years old) descriptions of the occurrence of different working methods during the mathematics lessons. The study is based on 198 student responses to a student survey and 6 teacher responses to a teacher survey. The survey responses were analyzed and compiled using bar graphs and through thematic analysis of the free text responses to the teacher survey. The study shows that the most common form of working methods is independent work with math tasks. It also appears that the majority of students prefer independent work (approximately 92% of the students in year nine). The students´ and teachers´ descriptions of the variation in mathematics teaching agree quite well, however, the teachers describe that in mathematics teaching there is a greater variation and less individual work, which differs from the students' descriptions. The results also shows that when teachers choose working methods, the group of students and the mathematics area are the most important factors.

The Million Programme was a reform program that arose as a result of the housing shortage of that time, but also the deficient housing standard in Sweden. The reform aimed to have one million homes built during the ensuing decade, while at the same time reforming the existing housing standard. In connection with the construction of these dwellings, criticism and a bad reputation began to arise about these residential areas. More recently, these homes have become associated with geographical segregation and social exclusion in society. The social sustainability aspects have many times ended up in the cloud and have not been as important. The purpose is to find remedial solutions in a residential area that is characterized by social exclusion and geographical segregation in society. The methods implemented in the study are literature studies, interviews, document analysis and observations. Since social sustainability is difficult to measure and difficult to define, a qualitative and a quantitative approach has been applied in order to obtain a holistic perspective on the problem area and further answer the issues. In the present study, the impact of an inadequate physical urban planning on segregation in a Million Programme area was analysed. The study also analysed the physical urban planning in a newly built residential area as a starting point. It turned out that the physical urban planning in the Million Programme area created good conditions for social interaction and activity that were less good in the newly built residential area. The obvious shortcomings in the Million Programme area were mainly the monotonous concrete housing which lacked a variety of forms of housing and types of houses. This led to a socio-economic and demographic segregation. The conclusion that could be drawn in the study was, by only paying attention to the physical factors in a residential area is a narrow way to evaluate the social sustainability of a city, and not least a residential area. A decent city must create conditions for activity, interaction, outdoor life, promoted health and quality of life, etc. Achieving social sustainability requires a balance of these factors. Attractive housing with a variety of forms of lease and housing types is also important. Finally, it is important to involve the resident’s views on the issue of physical urban development. A major limitation of the study was the analysis of physical urban planning with regard to social sustainability. This is in connection with previous occurrence of a considerable number of theories regarding social sustainability and a wide variety of interpretations and specifications of the area. This entailed an enormous amount of pilot studying on the subject which was time consuming. Furthermore, a limiting factor was the lack of involvement of key people working on these issues. / Miljonprogrammet var ett reformprogram som uppkom till följd av den dåvarande bostadsbristen men likaså den påtagligt bristande bostadsstandarden i Sverige. Reformen syftade till att under det påföljande decenniet låta uppföra en miljon bostäder och samtidigt reformera den dåvarande bostadsstandarden. I samband med uppförandet av dessa bostäder har det alltsedan uppkommit kritik och ett illa anseende om dessa bostadsområden. På senare tid har dessa bostäder övergått till att förknippas med geografisk segregation och socialt utanförskap i samhället. De sociala hållbarhetaspekterna har många gånger hamnat i skymundan och inte haft lika stor bemärkelse. Syftet är att påträffa åtgärdande lösningar i ett bostadsområde som präglas av socialt utanförskap och geografisk segregation i samhället. De metoder som implementerats i följande studie är litteraturstudier, intervjuer, dokumentanalys samt observationer. Eftersom social hållbarhet är svårmätbart och svårdefinierat har ett kvalitativt men likaså ett kvantitativt angreppsätt valt att utföras i syfte att erhålla ett helhetsperspektiv över problemområdet och vidare besvara studiens föreliggande frågeställningar. I innevarande studie analyserades den bristfälliga fysiska stadsplaneringens påverkan på segregation i ett miljonprogramsområde. I studien analyserades även den fysiska stadsplaneringen i ett nybyggt bostadsområde som ett utgångsläge. Det visade sig att den fysiska stadsplaneringen i miljonprogramsområdet skapade goda förutsättningar för sociala interaktion och aktivitet som var mindre bra i det nybyggda bostadsområdet. De påtagliga brister i miljonprogramsområdet var huvudsakligen de monotona betongbostäderna som saknade mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Detta medförde till en socioekonomisk- och demografisk segregation. Den slutsats som kunde dras i innevarande studie var att enbart beaktan på de fysiska faktorerna i ett bostadsområde är ett trångsynt sätt att värdera den sociala hållbarheten i en stadsdel, och inte minst ett bostadsområde. En god stad måste skapa förutsättningar för aktivitet, interaktion, friluftsliv, främjad hälsa och livskvalité, etc. vilket innefattar de icke-fysiska faktorerna i stadsplanering. För åstadkommandet av social hållbarhet krävs en balans mellan dessa faktorer. Det är även viktigt med attraktiva bostäder med mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Avslutningsvis är det av vikt att involvera de boendes synpunkter i frågan om fysisk stadsutveckling. En stor begränsning i studien var analyserandet av den fysiska stadsplaneringen med avseende på social hållbarhet. Detta i samband med förekomsten av en ansenlig mängd teorier beträffande social hållbarhet och stor mängd olika tolkningar och konkretiseringar av området. Detta medförde en stor mängd förstudie om ämnet vilket var oerhört tidskrävande. Ytterligare en begränsning är involverandet av nyckelpersoner i studien som arbetar med dessa frågor.