En närläsning av Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar - 1. Kärleken med fokus på sjukdomen aids och dess framställning i romanen. Analysen är uppdelad i tre delar: den medicinska, sociala och diskursanalytiska aspekten.

<p>Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.

<p>”Gemensamt är att alla bolag skall vara undervärderade och noterade och i behov att styras upp”</p><p>Uppsatsen handlar om vad Gardell gör, något så ovanligt som att gå in i börsbolag och påverka som minoritetsägare inifrån. Något som kräver stort kapital och klar strategi. Uppsatsen ämnar, att med hjälp av de tre tidigare innehaven Skandia, Lindex och Perstorp, analysera hur Gardell skapar värde. Hur väljer Gardell ut vilka företag som är värda att satsa på och hur kommer han in i bolagen? Hur skapar Gardell legitimitet och hur förankrar han sina förslag hos ägare och ledning? Med hjälp av egenutvecklad Management by Media modell samt Ellis och Williams omstruktureringsmodell analyseras fallföretagen. Analysen visar att Gardell flitigt tillämpar Management by Media samt att legitimitet och makt söks genom valberedningsdeltagande och i förlängningen genom plats i styrelsen. Ytterligare en viktig upptäckt är ägarförändringen, efter Gardells inträde tenderar andelen utländska ägare öka kraftigt. Undersökningen visar att arbetet har benägenhet att ske i tre steg i enlighet med Omstruktureringsmodellen, interna förändringar, externa förändringar och därefter finansiella förändringar.</p><p>Fem faktorer är viktiga visar analysen och dessa efterfrågas av Gardell och Cevian Capital om bolaget skall ses som potentiellt investeringsobjekt. Ägarna missnöjda med ledningen, Intressanta marknader, Kapitalmix/hög soliditet, Organisatoriska imperfektioner och verksam i Stabila branscher.</p><p>Slutsatserna konkretiseras i en avslutande diskussion kring framtida potentiella</p><p>investeringar. Följande fem bolag anses uppfylla dessa ovanstående kriterier; Tele2, Stora Enso, Skanska, SSAB samt Assa-Abloy.</p>

<p>Uppsatsen <em>Män med män</em> handlar om hur par bestående av män bildas i två svenska romaner, Jonas Gardells <em>Präriehundarna </em>(1987) och Bengt Martins <em>Sodomsäpplet </em>(1968). Det som studeras är gestaltningen av hur förhållandet mellan männen påverkas av heteronormen och hur heterosexuella förhållanden står som en motpol för parbildandet. Identitet och maskulinitet är andra ämnen som behandlas i uppsatsen som tittar på hur romanpersonernas identitetssökande gestaltas. Uppsatsen finner hur paret i <em>Präriehundarna </em>gestaltas att de starkt är påverkade av den heteronormativa och väljer att använda detta som ett sätt att utgå ifrån och ta avstånd från detta, men samtidigt har paret svårt att finna sig själva och vara bekväma i sin maskulinitet i en samkönad relation. I <em>Sodomsäpplet</em> finner uppsatsen tydliga bevis på att den kulturella kontexten påverkar stort i identifikation hos huvudpersonen och att Martins gestaltning är grundad i den samma. Den teoretiska basen är queerteori, främst med Judith Butler och Eve Koskofsky Sedgwick som bas. Queerteorin används för att visa hur genus är en social konstruktion och att gestaltningen har påverkats av kulturella idéer om genus och relationer.</p>

”Gemensamt är att alla bolag skall vara undervärderade och noterade och i behov att styras upp” Uppsatsen handlar om vad Gardell gör, något så ovanligt som att gå in i börsbolag och påverka som minoritetsägare inifrån. Något som kräver stort kapital och klar strategi. Uppsatsen ämnar, att med hjälp av de tre tidigare innehaven Skandia, Lindex och Perstorp, analysera hur Gardell skapar värde. Hur väljer Gardell ut vilka företag som är värda att satsa på och hur kommer han in i bolagen? Hur skapar Gardell legitimitet och hur förankrar han sina förslag hos ägare och ledning? Med hjälp av egenutvecklad Management by Media modell samt Ellis och Williams omstruktureringsmodell analyseras fallföretagen. Analysen visar att Gardell flitigt tillämpar Management by Media samt att legitimitet och makt söks genom valberedningsdeltagande och i förlängningen genom plats i styrelsen. Ytterligare en viktig upptäckt är ägarförändringen, efter Gardells inträde tenderar andelen utländska ägare öka kraftigt. Undersökningen visar att arbetet har benägenhet att ske i tre steg i enlighet med Omstruktureringsmodellen, interna förändringar, externa förändringar och därefter finansiella förändringar. Fem faktorer är viktiga visar analysen och dessa efterfrågas av Gardell och Cevian Capital om bolaget skall ses som potentiellt investeringsobjekt. Ägarna missnöjda med ledningen, Intressanta marknader, Kapitalmix/hög soliditet, Organisatoriska imperfektioner och verksam i Stabila branscher. Slutsatserna konkretiseras i en avslutande diskussion kring framtida potentiella investeringar. Följande fem bolag anses uppfylla dessa ovanstående kriterier; Tele2, Stora Enso, Skanska, SSAB samt Assa-Abloy.

Uppsatsen Män med män handlar om hur par bestående av män bildas i två svenska romaner, Jonas Gardells Präriehundarna (1987) och Bengt Martins Sodomsäpplet (1968). Det som studeras är gestaltningen av hur förhållandet mellan männen påverkas av heteronormen och hur heterosexuella förhållanden står som en motpol för parbildandet. Identitet och maskulinitet är andra ämnen som behandlas i uppsatsen som tittar på hur romanpersonernas identitetssökande gestaltas. Uppsatsen finner hur paret i Präriehundarna gestaltas att de starkt är påverkade av den heteronormativa och väljer att använda detta som ett sätt att utgå ifrån och ta avstånd från detta, men samtidigt har paret svårt att finna sig själva och vara bekväma i sin maskulinitet i en samkönad relation. I Sodomsäpplet finner uppsatsen tydliga bevis på att den kulturella kontexten påverkar stort i identifikation hos huvudpersonen och att Martins gestaltning är grundad i den samma. Den teoretiska basen är queerteori, främst med Judith Butler och Eve Koskofsky Sedgwick som bas. Queerteorin används för att visa hur genus är en social konstruktion och att gestaltningen har påverkats av kulturella idéer om genus och relationer.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ”sanning”. Däremot blev den efterföljande debatten i svensk press stor under lång tid efter att serien sändes på tv. Genom en diskursanalys har vi kunnat se hur resonemangen förts i debatten och hur debattörerna ger mening åt specifika ting. Vi har också valt att komplettera studien med inslag från den kritiska diskursanalysen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism, representationer och diskursteori. Urvalet bestod av tio texter som alla valdes ut mellan den 8 oktober 2012 och den 8 oktober 2013. Vi avgränsade oss genom att välja bort Jonas Gardells egna texter samt blogginlägg och texter från andra diskussionsforum. Med tematiseringarna sjukvården, identitet och skuld och skam kunde vi länka samman de olika texterna och urskilja mönster, likheter och olikheter i debattörernas argument. Resultatet visade att majoriteten av debattörerna ställde sig accepterande till Gardells historieskrivning. Vidare diskussion visar att samhällets utvecklingskurva kring homosexualitet är i förändring. / During the fall of 2012 Jonas Gardell’s television series Never wipe tears without gloves was shown on Swedish National Television. The story takes place in Stockholm in the 1980s and in the beginning of the AIDS epidemic. The disease hit hard and striked many young gay men. The historiography is Gardell’s own and no actual "truth". In contrast, the subsequent debate was large in the Swedish press after it was broadcasted on television. Through discourse analysis, we have been able to see how the arguments have raised in the debate and the debaters give meaning to specific things. We have also chosen to complement the study with elements from the critical discourse analysis. Essay theoretical points are social constructionism, representations and discourse theory. The sample consisted of ten texts and all were selected from 8th of October 2012 until 8th of October 2013. We defined ourselves by deselecting Jonas Gardell’s own texts and texts from blogs and other discussion boards. With the themes Healthcare, Identity and Guilt and Shame we could link together the various texts and was able to identify patterns of similarities and differences in the debater's argument. The results showed that the majority of the debaters accept Gardells’s historiography. Further discussion shows that society’s development curve around homosexuality are changing.

The aim of this thesis has been to discuss whether remainders of colonial influences exist within the UN's definition of torture or not. The discussion has been presented from a postcolonial point of view, in dialogue with contemporary power critical theorists. In order to raise awareness of a potential colonial influence, the following questions were intended to be answered: –                                        Are there any reasons, if so – which ones, to regard the UN's definition of torture as a colonial project? And; –                                        To what extent is the term “inhumane” limiting for the prohibition against torture from a postcolonial perspective? One of the most central arguments of the chosen theories is that the term “inhumane” evokes prejudices that a racializing apparatus within the social norms of the UN automatically produces. These prejudices are, according to the theorists, influenced by images of people in non-western and non-secular (especially muslim) societies as more prone to exercise “violence” and “cruelty” towards their own citizens as well as towards the population of the world in general. Thereby, these people's state of being leave them with no access to the human rights – they are not acting in a humane way and are therefore not allowed to be treated humanely. Even though the reasoning of the theorists are understandable at a theoretical and emotional level, the language of the convention against torture leaves no substantial evidence for this assumed cultural bias and colonial tendency.   Where the theories point out some human suffering as excluded from the definition, the solutions on how to include more aspects of suffering might be too intangible to be sustainable within the context of international law. One of the theorists however, Talal Asad, makes an appealing effort by introducing a paragraph of consent within the definition of torture. A paragraph of consent makes it, according to him, easier to account for emotional experiences of suffering. At the same time it makes it possible to exercise self-selected suffering (such as religious rituals and certain sexual preferences) between two or more consenting adults, without them being stigmatized within the discourse of suffering. By introducing the paragraph of consent and the elimination of the word “cruel” (because of its tendency of being linked to racializing factors) from the definition, Asad's  argumentation points out a way to possibly improve the prohibition to include more aspects of suffering.

No description available.