Bakgrund World Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett är ett av mänsklighetens största hälsoproblem. Vid en mätning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvärdering år 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nära 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller läkemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvären kan obesa personer även uppleva psykiska besvär som till exempel depression och ångest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförändringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och när det gäller kirurgi är gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp. Gastric bypass har en positiv effekt på bland annat vikt, typ 2-diabetes, obesitasrelaterade hjärt-kärlsjukdomar samt hälsorelaterad livskvalitet. Syfte Syftet är att beskriva personers upplevda psykiska hälsa efter genomförd gastric bypass operation. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes då syftet med studien var att, utifrån den intervjuades perspektiv, söka förstå dennes subjektivt upplevda psykiska hälsa. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer där en utarbetad intervjuguide kopplad till studiens syfte låg till grund. Totalt genomfördes sju intervjuer. Resultat Informanterna beskrev hur den psykiska hälsan hade påverkats i varierande omfattning efter operationen. Några informanter uttryckte att de upplevde sin psykiska hälsa som bättre i jämförelse med innan operationen. För vissa informanter var den psykiska hälsan opåverkad av operationen, men de hade heller inte tidigare upplevt någon större psykisk påverkan av att vara överviktiga. En del informanter upplevde att de borde vara glada efter operationen eftersom de hade gått ner i vikt, men att de trots detta inte upplevde sin psykiska hälsa som god. Slutsats Gastric bypass kan upplevas som ett drastiskt ingrepp för att behandla obesitas och kan förutom fysiska effekter även innebära en påverkan på den psykiska hälsan postoperativt. Graden av påverkan på den psykiska hälsan är individuell och får följaktligen olika konsekvenser för individernas dagliga liv.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma och övervikt definieras som ett onormalt överskott på fett som inverkar på en persons hälsa. Antalet överviktiga i världen har nästan fördubblats sedan 1980-talet och i Sverige beräknas tio procent av befolkningen lida av fetma. Att lida av övervikt och fetma kan innebära att en individ lättare drabbas av följdsjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 samt vissa typer av cancer. Det finns flera orsaker till fetma, varav några av dessa är hereditet, livsstil och farmakologiska biverkningar. Idag kan fetma behandlas med hjälp av olika metoder. Överviktskirurgi har snabbt kommit att bli en av standardbehandlingarna för vuxna med grav fetma. Gastric bypass är idag ett av de ledande ingreppen inom denna typ av kirurgi. I Sverige genomförs cirka 8600 operationer om året. För att få genomgå en gastric bypass krävs det att individen uppfyller vissa kriterier. Bland annat ska seriösa försök till viktnedgång ha genomförts. Syfte Syftet var att belysa livskvaliteten hos individer som genomgått gastric bypass. Metod En litteraturbaserad studie valdes att genomföras. I studien har femton vetenskapliga artiklar inkluderats som alla tagits fram via databasen PubMed. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska, norska eller engelska, vara genomförda på vuxna människor över 19 år samt vara publicerade de senaste tio åren. Samtliga artiklar har granskats utifrån ett bedömningsunderlag. Resultat I resultatet framkom att livskvaliteten skattades högre en tid efter gastric bypass för att sedan minska något. Många var nöjda med och skulle göra om operationen igen. Den fysiska funktionen och aktiviteten ökade samt sågs förbättringar i komorbiditeter såsom diabetes, hyperlipidemi, gastroesofagal reflux, hypertoni, smärta och sömnapné. Illamående och ofrivillig kräkning var vanligt förekommande besvär en månad efter operationen. Vanliga komplikationer efter ingreppet var striktur och internt bråck. Individer som drabbats av komplikationer rapporterade en lägre livskvalitet över tid. Efter ingreppet sågs en ökad självkänsla och tillfredsställelse med sin kropp. Tillstånd som depression och ångest förbättrades och sexlivet skattades högre efter gastric bypass. Hetsätning minskade och bland många förekom ingen hetsätning alls efter ingreppet. En studie visade dock på att oregelbundna episoder av hetsätning eller att ätande nattetid förekom efter gastric bypass. Slutsats En förbättring av livskvaliteten sågs efter gastric bypass, både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Dock förekom svårigheter med kosthållning och komplikationer postoperativt hos ett antal individer. Trots detta skattades ingreppet vara övervägande positivt. Nyckelord: Fetma, Gastric bypass, Fysisk livskvalitet, Psykisk livskvalitet

No description available.

Vibrio vulnificus is a foodborne bacterial pathogen associated with raw oyster consumption. Shellfish depuration for 48 hours is a dynamic process where coliform bacteria are purged; however, this process is ineffective against V. vulnificus. The current study investigated the use of prolonged two-week depuration on V. vulnificus populations in Gulf Coast oysters. The study evaluated the impact of prolonged depuration on V. vulnificus fatty acid profile change and the ability to survive in simulated gastric fluid. Oyster depuration in seawater (10 or 22oC, 14 days) reduced V. vulnificus counts, but not to non-detectable level, indicating close ecological relationship between the pathogen and mollusk. Greatest V. vulnificus count reductions were seen in 12 ppt 10°C seawater (2.7 log10 CFU/g) and in 20 ppt 22°C seawater (2.8 logs). Mesophilic vibrios dominated the overall microflora of freshly harvested oysters, while refrigeration selected for psychrotrophic bacteria. Depuration at 22°C retained dominance of mesophilic vibrios, including pathogenic species. Although aerobic plate counts were lower in 22°C depurated oysters (5.0 logs vs 6.0 logs), depuration at 10°C had little to no advantage over 22°C in terms of vibrio population reduction. Use of prolonged depuration remains economically questionable since this method failed to completely eliminate V. vulnificus. Starved V. vulnificus behavior in artificial seawater showed that low temperature (4oC) and high seawater salinity (35 ppt) contributed to pathogen population reduction. Starved V. vulnificus did not adjust membrane fluidity to storage temperature within the investigated time frame. However, a significant fatty acid switch from C18:1w7c to C18:1w6c by double bond relocation was observed. The relocation was faster at ambient temperatures compared to refrigerated temperatures. The majority of V. vulnificus foodborne infections occur during warm summer months. Vibrio vulnificus ATCC 27562 was significantly less resistant (3.7 min D-value) to simulated gastric fluid (pH 4.0) after 7-day storage at 4oC compared to the control (7.8 min D-value). Therefore, greater gastric fluid sensitivity of the pathogen may occur in winter-harvested oysters and may partially explain the low number of winter outbreaks.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第23568号 / 医博第4782号 / 新制||医||1054(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 武藤 学, 教授 小川 誠司, 教授 戸井 雅和 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Background: The prevalence of H. pylori is greater than 50% in low development countries. In children, infection with H. pylori produces effects such as low height, impairment in growth especially in pubertal age. Polymerase Chain Reaction has a high sensitivity and specificity of 89.6% and 100% respectively, compared to other invasive methods. The objective of this study is to determine the frequency of patients with presence of H. pylori in asymptomatic children in a rural community in the north of Peru, using PCR technique in stool samples. Methods: A cross-sectional study with a convenience sampling was performed, resulting in 147 children aged between 6-14 years old of the district of San Pablo in Cajamarca, Peru. Using stool samples H. pylori DNA was obtained, then PCR amplification was done, and sequencing those with positive results, in an agreement with Macrogen, Seoul - Korea. Results: It was found a frequency of H. pylori positive cases of 21.1% with a CI 95% of 14.8 to 28.6. It was found a frequency (p=0.01) of positive for H. pylori among males (29% IC95: 19.1- 40.5) compared to women (12.7%; IC95: 6.0-22.7). There was no statistically significant differences between those positive and negative patients with H. pylori compared to age (p = 0.57), presence of overweight (p = 0.09), or excreta disposal (p = 0.71). It was not found significance difference among other variables. Conclusion: Our study found a high frequency of H. pylori determined by a molecular test with high sensitivity and specificity, demonstrating the feasibility of its implementation in rural communities. It can be considered as a tool for surveillance in areas of high prevalence of H. pylori infection. / Tesis

Background Gastric cancer is one of the most prevalent cancers in the world and the third most common cause of death from cancer. The diagnosis and treatment are often complex and require a multifaceted approach. Hence, appropriate and timely management is essential for better patient outcomes. Our aim was to determine if rural inhabitation affects the mortality of patients with gastric adenocarcinoma. If such an association exists, we propose to ascertain whether this is related to delayed diagnosis, differing tumor characteristics, or treatment inequalities. Methods The Cox model was applied to gastric adenocarcinoma cases diagnosed during 2004-2011 in American residents aged 20+ years in the Surveillance, Epidemiology, and End Results (SEER) program to determine the impact of rurality on mortality. Binary logistic regression was used to compare the odds of not receiving surgical treatment for localized tumors between rural and urban areas. It was also used to measure the association of rurality with stage at diagnosis (non-metastatic vs. metastatic). Results There was a significant association of rurality on 5-year mortality [HR 1.14 (1.09-1.20), p < 0.01]. No significant association was observed between rural-urban residency and stage at diagnosis, with an odds ratio (OR) of 0.95 (0.87-1.03), p = 0.21. The median time from diagnosis to any first-course treatment was one month for both rural and urban counties. Rural residents were far more likely not to receive surgical treatment for localized tumors than their urban counterparts [OR 1.70 (1.41-2.05), p < 0.01]. A greater percentage of rural inhabitants had cardia tumors as compared to urban ones, 39.8% vs. 33.8% respectively. Non-cardia tumors were far less likely not to receive surgical treatment (i.e., more likely to receive surgical treatment) than cardia tumors [OR 0.35 (0.30-0.41), p < 0.01]. Conclusions Rurality is associated with worse gastric adenocarcinoma mortality. This may be due to a lesser probability of receiving surgical treatment for early-stage disease and differences in the primary site of the tumor between rural and urban counties, but not due to differences in stage at presentation. Future research should focus on improving health care access in rural communities.

Percutaneous endoscopic gastrostomy (PEG) tube placement is one of the methods of providing enteral nutrition support and is often used in critically ill patients. There are several complications of PEG tube placement, including intussusception. Jejunojejunal and retrograde jejunoduodenogastric intussusception are well-documented complications of PEG tube placement. Here we describe the case of a 25-year-old female who was diagnosed with anterograde gastroduodenal intussusception with the PEG tube acting as a lead point. Our case is unique as, to the best of our knowledge, there are no documented cases of PEG tube-related anterograde gastroduodenal intussusception. The reported patient was found to have extensive gastric pneumatosis and portal venous gas concerning for acute ischemia. Such cases warrant immediate surgical intervention. However, in our case, the patient's family opted for comfort care measures.