No description available.

Syftet med denna studie är att, med inspiration av etnografiska tillvägagångssätt, ut- forska hur några lärare utformar sin undervisning i ämnet musikteori (och gehör) på gymnasial nivå, med fokus på framförallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller lärare kan utföra olika läroböckers övningar, dels med hjälp av praktiska verktyg, dels utifrån teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och lära- res syn på ämnet gehörs- och musikteori. De forskningsmetoder som har använts i före- liggande studie utgår ifrån ett etnografiskt perspektiv med deltagande observation, där forskaren befinner sig i fält med aktörer som skall observeras i sin naturliga miljö. Re- sultatet är uppdelat i tre teman: Inledning och handlingsförlopp, Praktiskt delaktighet samt Lärarnas arketyper. Temat Inledning och handlingsförlopp belyser hur lärarna på- börjar sin lektion, vilka uppgifter som tilldelas eleverna och hur lärarna avslutar lekt- ionerna. I temat Praktisk delaktighet presenteras de praktiska moment som förekom i undervisningen: dialog, diskussion och aktivt lyssnande. Temat Lärarnas arketyper fo- kuseras på olika roller som lärarna faller in i vid olika situationer: bergsklättraren, mäs- tare och lärjunge, samt bollplank. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forsk- ning samt litteratur. I diskussionen dras även några slutsatser och avslutningsvis besk- rivs arbetets betydelse samt hur det kan användas i fortsatt forskning. / The purpose of this essay is, with inspiration from ethnographic method, to explore how teachers design their lessons in the subject music theory at upper secondary school lev- el, with focus on the balance between theoretical and practical element. The literature that is presented in the background chapter describes how students or teachers can per- form the exercises in the books, by using practical tools, as well as by using theoretical arguments. The earlier research that is presented focuses on student’s and teacher’s view on the subject music theory and ear training. The research methods that have been used are based on an ethnographic perspective with participating observation, where the researcher finds him self in a field with participants whom are to be observed in their natural environment. The result is divided in three parts: Introduction and course of actions, Practical participation, and Archetypes of the teachers. Introduction and course of actions illustrates how the teachers begin their classes, what tasks they give the stu- dents, and also how the teachers finish their classes. Practical participation presents the practical elements that occurred during the classes. These elements were dialogue, dis- cussion, and active listening. Archetypes of the teachers focuses on the different roles the teachers takes during certain situations: the mountain climber, master and apprentice, and the sounding board. In the discussion the result is compared to earlier research and also to the literature. Some conclusions are also made in the discussion, At the end of the study the importance of the essay is described as well as how it can be used in later re- search.

Föreliggande självständiga arbete har sitt ursprung i en nyfikenhet på den praktiska potentialen i musikteoriundervisning på gymnasienivå. Enligt forskning blir musikteoriundervisning ofta teoretisk utan tydliga kopplingar till autentiskt musikutövande. Syftet med denna uppsats har varit att få djupare insikt i hur gymnasielever uppfattar det musikteoretiska begreppet funktionsanalys och vad det kan användas till. Material har samlats in genom sex intervjuer med gymnasielever och en före detta gymnasieelev som läser eller nyligen har läst Gehörs- och musiklärakurser. Materialet har därefter analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visar att funktionsanalys och dess praktiska användning kan uppfattas på några olika sätt. Exempelvis är en uppfattning av funktionsanalys att det är en akademisk musikbeskrivning som inte är särskilt praktiskt tillämpbar. En uppfattning av vad funktionsanalys kan användas till är att motivera vilken karaktär något ska spelas med. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet utifrån litteratur och mina egna tankar, inte minst ur ett pedagogiskt perspektiv hur undervisning skulle kunna anpassas för att elever ska erhålla så bred och djup förståelse för funktionsanalys som möjligt. / The present degree project has its origins in a curiosity about the practical potential of music theory teaching at the upper secondary school level. According to research, music theory teaching often becomes theoretical without clear connections to authentic music practice. The purpose of this essay has been to gain a deeper insight into how upper secondary school students perceive the music theoretical concept of functional harmony and what it can be used for. Materials have been collected through six interviews with upper secondary school students and one former upper secondary school student who are taking or recently have taken Pitch and music theory courses at upper secondary school in Sweden. The material has been analyzed from a phenomenographic perspective. The results show that functional analysis and its practical use can be perceived in some different ways. For example, one perception of functional analysis is that it is an academic music description that is not very practically applicable. One perception of ​​what functional analysis can be used for is to motivate with which character something should be played. In the last chapter the result is discussed based on literature and my own thoughts, not least from a pedagogical perspective how teaching could be adapted so that students receive as broad and deep understanding of functional analysis as possible.