No description available.

Växande geometriska mönster ses som ett redskap för att få elever från ett aritmetiskt till ett algebraiskt tänk om mönster successivt ersätts med tal och bokstavsbeteckningar. TIMSS- rapporten från 2015 redovisar att svenska elever i årskurs 8 har dåliga resultat inom algebra och geometri men samtidigt är aritmetik ett av de starkaste områdena. Syftet är därför att undersöka vilka teorier om lärande av växande geometriska mönster som finns samt vilka arbetssätt och metoder som används i undervisning om växande geometriska mönster. Studien är en litteraturstudie, där vetenskapligt material analyseras utifrån forskningsfrågor. I denna studie består materialet av tidskriftsartiklar, konferensbidrag och en avhandling.   Resultatet visar på två skilda teorier angående hur undervisning om växande geometriska mönster ska bedrivas, hierarkisk och dynamisk undervisning. Den hierarkiska teorins ståndpunkt är att kunskap byggs från grunden och att gå från det enkla till det komplexa för att elever ska lära sig generalisera. Tvärtemot anser förespråkare för en dynamisk undervisning att elever bör tvingas generalisera redan från början. Resultatet visar också att elever har lättare att generalisera och se samband mellan formel och mönster om de får lära sig analysera det växande geometriska mönstrets delar och samband mellan figurer redan från början.

Syfte: Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.  Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag. Den tar en deduktiv ansats och utgår ifrån teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005) och Hofstedes kulturdimensionsteori (Hofstede, 2020) Resultat & Slutsats: Ett starkt samband kan ses mellan en hög känsla av sammanhang (KASAM) och faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med en hög trivsel på arbetsplatsen. Det finns kulturella skillnader mellan de båda länderna som tydligt visar sig i studien, men studien kan inte med säkerhet förankra i vilken grad dessa påverkar resultatet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till befintlig forskning om välbefinnande samt utvecklar området genom att sammankoppla teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori i undersökande syfte hur välbefinnande och känsla av sammanhang uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA. Förslag till vidare forskning: Denna studie har använt sig mindre population än önskvärt på grund av begränsningar i resurser. För att säkerställa resultaten behövs en mer omfattande studie. Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), Generella motståndsresurser - GMR, Välbefinnande, Kulturdimensionsteori.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vilka arbetsformer som presenteras i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter i årskurserna F-3. För att kunna besvara detta krävs inledningsvis en redogörelse för vilka olika former av matematiksvårigheter som skrivs fram i forskning som förekommande i årskurserna F-3. Syftet har således delats in i två frågeställningar: Vilka olika former av matematiksvårigheter presenteras i forskning, och vilka förklaringar redogörs för varför elever hamnar i matematiksvårigheter? Samt vilka arbetsformer skrivs fram i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter?  Metoden som användes för att finna adekvat forskning var i största utsträckning en datorbaserad litteratursökning, men även manuella sekundärsökningar tillämpades som metod. För att finna relevant forskning att belysa i kunskapsöversikten söktes med hjälp av adekvata nyckelord flertalet forskningsrapporter, doktorsavhandlingar och artiklar upp via databaserna SwePub och ERC. Dessa granskades och säkerställdes att de var av vetenskaplig karaktär. Vidare undersöktes källornas referenslistor i den utvalda forskningen, vilket utmynnade i ett antal sekundärkällor av relevans för kunskapsöversiktens frågeställningar. Som stöd för våra val av källor har Backman (2016) och Östlundh (2017) varit till stor hjälp.  Resultatet av den litteratursökning som gjorts mynnade ut i relevant forskning som användes och gav svar på kunskapsöversiktens frågeställningar. Kunskapsöversiktens resultat är tematiskt och uppdelat i två huvudfrågor vilka kom att sätta grunden för rådande underrubriker. Resultatet presenterar specifika- och generella matematiksvårigheter samt särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Resultatet redogör för kognitiva, medicinska, pedagogiska, känslomässiga och miljömässiga förklaringar och faktorer som beskriver varför elever hamnar i matematiksvårigheter. Det framgår även i resultatet flertalet gynnsamma arbetssätt för elever i matematiksvårigheter. I resultatet redovisas: Inkludering, intensivundervisning, kooperativt arbete, formativ bedömning, högläsning, samt läsplatta. Slutsatsen av resultatet påvisar att det finns flertalet lämpliga metoder för att arbeta med elever i matematiksvårigheter. I slutsatsen redogörs även för eventuella konsekvenser av de olika arbetsformerna.  Nyckelord: Dyskalkyli, generella matematiksvårigheter, inkludering, kooperativt arbete, matematiksvårigheter, specifika matematiksvårigheter, SUM, särskilt stöd

I detta examensarbete var syftet att undersöka vilka uppfattningar som finns kring dyskalkyli bland några verksamma pedagoger och hur dessa uppfattningar förhåller sig till forskning inom området dyskalkyli. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet ligger i de kognitiva teorierna och i förhållningssätt till dyskalkyli som finns i forskningen.Datainsamlingen har bestått av kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger; fyra matematiklärare och två specialpedagoger, där deras uppfattningar av dyskalkyli har undersökts.Det som framkom i resultatet är att få av pedagogerna har kommit i kontakt med någon elev som diagnostiserats med dyskalkyli och kunskapen om begreppet dyskalkyli var generellt bristfällig bland pedagogerna. Dock hade specialpedagogerna mer kunskap om dyskalkyli än matematiklärarna. Förhållningssättet till dyskalkyli varierade bland pedagogerna. En del av pedagogerna ansåg att många elever kunde passa in på kriterierna för dyskalkyli där de såg fördelar med att använda dyskalkyli som en diagnos, eftersom den kunde användas för att få mer resurser. Däremot såg de andra pedagogerna en risk i att man fastnade i att diagnosen gällde svårigheter inom matematiken och kunde förbise att svårigheterna även påverkar andra ämnen.Slutsatser som kunde dras av studien är att pedagogerna hade svårt att skilja på dyskalkyli och generella matematiksvårigheter, vilket även tidigare forskning visar på. De flesta pedagogerna ställde sig kritiskt till dyskalkyli eftersom att det fortfarande saknas en tydlig definition av begreppet. Därför kan värdet av att använda dyskalkyli som en diagnos ifrågasättas eftersom det inte är meningsfullt att sätta en diagnos om det inte finns en tydlig bild av dels vad dyskalkyli är och dels vilka arbetsmetoder och material som förespråkas gällande elever med dyskalkyli.

<p>Barn och ungdomar som upplever våld i familjen är ett område som först på senare år uppmärksammats inom forskning. En utvärdering utifrån barnens och ungdomarnas beskrivningar saknas när det gäller Trappan-modellen, den modell som används mest som intervention för dessa barn och ungdomar i Sverige. Ungdomar är den grupp som troligtvis upplevt våldet under en lång tid och har en ökad risk att ta med sig våldet till sina senare nära relationer eller hamna i våldsamma relationer. Det är därför viktigt att få ungdomarnas perspektiv på om modellen lett till en förändring, på så sätt kan interventioner utvecklas för att bättre tillfredställa ungdomarnas behov.</p><p>Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om ungdomarnas beskrivningar av förändring efter Trappansamtal.</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning av nio intervjuer med ungdomar i åldern 12-19 år som alla varit med om Trappansamtal.</p><p>Nästan samtliga ungdomar beskriver någon slags förändring efter att de haft Trappansamtal. Deras beskrivningar tyder dock på att det till största delen varit generella faktorer som bidragit till förändringen och inte Trappan-modellen som en specifik åtgärd. Beskrivningar tyder på att Trappan-modellen inte alltid är en tillräcklig åtgärd för allas problematik och behov.</p> / <p>Children that experience domestic violence are a relatively new field whithin research. An evaluation from the childrens point of view has not been made when it come to Trappan-modellen, an Swedish intervention that is often used when it come to those children with this kind of experiences. Children in there youth have probably lived with the violence through out their entire childhood and they have an increased risk for getting in to violent relationships later on in life. Witch is why it´s importent to study the change after the intervention from theire perspektive so that interventions like Trappan-modellen can develop so they more meet theire needs.</p><p>The purpose with this essay was to get more knowledge about children in their youth´s descriptions of change after Trappan-modellen.</p><p>The essay is an qualitative examination of nine children in their youth from 12-19 years old all of them have experience Trappan- modellen as an intervention.</p><p>Almost everyone describes changes after Trappan-modellen as an intervention. It indicate from theirs describtions that common factors had played a big part in their progress of change and not so mutch the Trappan-modellen as a specific factor. Their describtions indicate that Trappan-modellen not always meet all of the children in their youth´s problem and needs.</p>

Barn och ungdomar som upplever våld i familjen är ett område som först på senare år uppmärksammats inom forskning. En utvärdering utifrån barnens och ungdomarnas beskrivningar saknas när det gäller Trappan-modellen, den modell som används mest som intervention för dessa barn och ungdomar i Sverige. Ungdomar är den grupp som troligtvis upplevt våldet under en lång tid och har en ökad risk att ta med sig våldet till sina senare nära relationer eller hamna i våldsamma relationer. Det är därför viktigt att få ungdomarnas perspektiv på om modellen lett till en förändring, på så sätt kan interventioner utvecklas för att bättre tillfredställa ungdomarnas behov. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om ungdomarnas beskrivningar av förändring efter Trappansamtal. Studien är en kvalitativ undersökning av nio intervjuer med ungdomar i åldern 12-19 år som alla varit med om Trappansamtal. Nästan samtliga ungdomar beskriver någon slags förändring efter att de haft Trappansamtal. Deras beskrivningar tyder dock på att det till största delen varit generella faktorer som bidragit till förändringen och inte Trappan-modellen som en specifik åtgärd. Beskrivningar tyder på att Trappan-modellen inte alltid är en tillräcklig åtgärd för allas problematik och behov. / Children that experience domestic violence are a relatively new field whithin research. An evaluation from the childrens point of view has not been made when it come to Trappan-modellen, an Swedish intervention that is often used when it come to those children with this kind of experiences. Children in there youth have probably lived with the violence through out their entire childhood and they have an increased risk for getting in to violent relationships later on in life. Witch is why it´s importent to study the change after the intervention from theire perspektive so that interventions like Trappan-modellen can develop so they more meet theire needs. The purpose with this essay was to get more knowledge about children in their youth´s descriptions of change after Trappan-modellen. The essay is an qualitative examination of nine children in their youth from 12-19 years old all of them have experience Trappan- modellen as an intervention. Almost everyone describes changes after Trappan-modellen as an intervention. It indicate from theirs describtions that common factors had played a big part in their progress of change and not so mutch the Trappan-modellen as a specific factor. Their describtions indicate that Trappan-modellen not always meet all of the children in their youth´s problem and needs.

I denna c-uppsats har vi eftersträvat en förståelse kring vilka omständigheter som hjälper kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål att gå vidare och bygga upp ett nytt liv. För att nå denna förståelse har en kvalitativ intervjustudie genomförts där personer som hjälper dessa kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån deras uttalanden har det i analysen gått att urskilja fem teman som beskriver de hjälpande omständigheterna. Dessa teman beskriver bland annat hur kvinnorna tar sig ifrån sina människohandlare med hjälp av andra, hur de beskrivs som starka överlevare, hur kvinnorna behöver tid, uppmuntran och få ordning på praktiska bitar samt hur nätverk och en framtidstro kan ge dem styrka. Dessa omständigheter, som framkom hjälpa kvinnorna att bygga upp ett nytt liv, tolkades sedan utifrån den salutogenetiska modellen med fokus på generella motståndsresurser samt en känsla av sammanhang. Med stöd av dessa teoretiska utgångspunkter framkom hur vissa generella motståndsresurser går att se i de hjälpande omständigheterna samt hur kvinnorna då verkar kunna skapa sig en känsla av sammanhang. Detta sammantaget skulle kunna förklara varför just dessa omständigheter hjälper kvinnorna att skapa sig ett nytt liv. / In this study we have attempted to create an understanding of which circumstances help women who are victims of trafficking for sexual exploitation to go ahead and build a new life. To achieve this understanding a qualitative interview study was made where people who help these women shared their experience and knowledge. Based on their statements five themes, that describe the helping circumstances, have been identified in the analysis. These themes describe for example how women get away from their traffickers through others, how they are described as strong survivors, how they need time, encouragement and to get order in practical issues and how relationships and a hope for the future can give them strength. These circumstances, which emerged help women to build a new life, were then interpreted based on the salutogenic model with focus on general resistance resources and a sense of coherence. With these theories as a starting point, it became clear how some general resistance resources can be seen in the helping circumstances and how the women seem to be able to find a sense of coherence. Taken together, this could explain why these circumstances help women build a new life.

No description available.

Software as a service (SaaS) är en affärsmodell som syftar till att användaren prenumererar på en mjukvara Mjukvaran levereras över internet vilket medför att användaren inte behöver tänka på mjukvaruuppdateringar och driftunderhåll av servrar. Churn innebär att användaren avslutar sin prenumeration hos ett företag och därmed slutar vara kund. Förvärv av nya kunder är en dyr process, som kan kosta upp till fem gånger mer än att sälja till en redan befintlig kund. Tidigare forskning inom churn har främst varit koncentrerad till telekombolag. Undersökningar har specialiserats på maskininlärningsmetoder för att studera churn. Tidigare studier beskriver att det finns begränsad forskning för churn inom SaaS-företag med B2B kunder. De studier som har undersökt churn har främst varit fallstudier där olika kundattribut har studerats utifrån generella- och beteendekundattribut. Studien har i samarbete med ett SaaS-företag undersökt flera kundattribut på ett lönehanteringssystem. Syftet har varit att undersöka vilka kundattribut som är intressanta att ta ut statistik på när churn studeras. Ovanstående ska medföra att det studerade företaget kan införskaffa insikter och arbeta mer med datadrivna beslut. För att förstå vilka kunder som väljer att avsluta sin prenumeration behövs data samlas in om kunderna. En kvantitativ fallstudie utfördes genom att undersöka flera kundattribut hos de kunder som har churnat. Undersökningen utfördes med modellen CRISP-DM för att genomföra dataanalysen på ett systematiskt tillvägagångsätt. Undersökningen studerade kundattribut utifrån variablerna generella- och beteendekundattribut. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Python-kod och resultatet presenterades med grafer och tabeller. Studiens resultat visade att vissa värden på följande kundattribut var överrepresenterade vid churn: Kundtyper, Bolagsform, Antal Anställda, Licenser, Antal skickade specifikationer och inloggning. Tidigare forskning har undersökt olika kundattribut och funnit att de kan behöva anpassas för det studerade företaget. / Software as a service (SaaS) is a business model that aims the user to subscribe to a software. The software is delivered over the internet, which means that the user does not have to consider updates and operational maintenance of servers. Churn means that the user cancels his subscription with a company and thereby stops to be a customer. Acquiring new customers is an expensive process, which can cost up to five times more than selling to an existing customer. Previous research in churn has mainly been concentrated in the telecommunications industry. In the mentioned area, churn has long been a problem for companies. Research has concentrated on machine learning methods for studying churn. Previous research describes that there are limited studies in churn with SaaS as a business model. Studies about churn have mainly been case studies where different attributes have been studied based on general and behavioral customer attributes. This study has in collaboration with a SaaS company, examined several customer attributes on a salary management program. The purpose has been to investigate which customer attributes that are interesting to collect statistics when churn is studied. This should enable that the studied company can acquire insights and work more with data-driven decisions. To understand which customers that unsubscribe, data needs to be collected about the customers. A quantitative case study was performed by examining several customer attributes of the customers who have churned. The survey was carried out with the CRISP-DM model to accomplish the data analysis in a systematic approach. The survey studied customer attributes based on the variables general and behavioral customer attributes. The data analysis was performed using Python code and the results were presented with graphs and tables. The results of the study showed that certain values of the following customer attributes were overrepresented in churn: Customer types, Business type, Number of Employees, Licenses, Number of specifications sent and Login. Previous research has examined various customer attributes and found that they may need to be adapted for the studied company.