Den första januari 2021 trädde nya skatteregler i kraft avseende utökade underskottsavdrag. De nya skattereglerna kallas i uppsatsen för de nya justerade bestämmelserna och implementerades i syfte att åtgärda den neutralitetsbrist som uppstod för underskottsbolag i koncerner till följd av de tidigare bestämmelserna. De tidigare bestämmelserna som kunde leda negativa beskattningskonsekvenser för underskottsbolag i koncerner var dels koncernbidragsspärren, dels den generella ränteavdragsbegränsningsregeln som trädde i kraft 2019. Den generella ränteavdragsbegränsningsregeln implementerades i enlighet med ett EU-direktiv i syfte att förhindra skattebaserodering och vinstförflyttning med hjälp av ränteavdrag. Koncernbidragsspärren och den generella ränteavdragsbegränsningsregelns kombinerade effekt kunde resultera i att underskottsbolag i koncerner beskattas för bolagets negativa räntenetto som inte var avdragsgillt, trots att bolaget hade ett utrullat underskott. Bestämmelserna medförde således en bristande neutralitet eftersom underskottsbolag i koncerner beskattades för kvarstående negativt räntenetto till följd av koncernbidrag, medan enskilda aktiebolag, i uppsatsen kallat enkelbolag, kunde dra av kvarvarande negativt räntenetto. De nya justerade bestämmelserna möjliggör för underskottsbolag som inte får fullt avdrag för bolagets negativa räntenetto att göra utökade underskottsavdrag från den koncernbidragsspärrade underskottet och på sådant vis kvittas de kvarvarande negativa räntenettot.    Syftet med uppsatsen är dels att utvärdera vilken inverkan de nya justerade bestämmelserna har, dels att utvärdera om de nya justerade bestämmelserna kan anses tillfredsställande ur ett neutralitetsperspektiv. För att besvara frågeställningarna i uppsatsen används en rättsdogmatisk metod samt en systematisk tolkning av rättskällor eftersom en bedömning görs av rättsregler i relation till neutralitetsprincipen.   I uppsatsen dras slutsatsen att de nya justerade bestämmelserna är både krångliga och svårbegripliga. Bestämmelserna uppfyller, ur ett materiellt hänseende, neutralitetsprincipen. Till följd av bestämmelsernas komplexitet kan reglerna dock inte, ur ett efterlevnadshänseende, anses tillfredsställande ur ett neutralitetsperspektiv.

Abstrakt Titel: Balanserat styrkort- Förhållningssätt och val av generella och företagsspecifika prestationsmått Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Christina Forss och Josefin Eriksson Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling Datum: 2015 – Januari Syfte: Tidigare forskning om prestationsmätning visar en risk att generella prestationsmått favoriseras framför företagsspecifika mått vid utvärderingssituationer. Studiens syfte är att skapa förståelse för förhållningssätt och val kring generella och företagsspecifika prestationsmått inom balanserat styrkort. Metod: Studiens grund är hermeneutik, aktörssynsätt och socialkonstruktivism. Fenomenet undersöks kvalitativt med hjälp av en fallstudie. Datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån den teoretiska referensramen analyseras empirin för att finna likheter och skillnader som presenteras i analysen. Resultat & slutsats: Studien pekar på att det i praktiken finns en annan begreppsvärld kring prestationsmätning än den teorin uppvisar. I praktiken används enklare begrepp och större helhetssyn. Förslag till fortsatt forskning: Studiens bidrag ökar förståelsen för prestationsmätning. Förslagsvis kan större och bredare undersökningar inom samma tema göras. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag ökar förståelsen för vilka begrepp som i praktiken används kring prestationsmätning. Dessutom ökar bidraget förståelsen kring hur prestationsmätning används och fungerar. Nyckelord: BSC, prestationsmått, finansiella, icke-finansiella, generella, företagsspecifika.

This study aims to examine how Swedish upper secondary teachers work with extra adaptationand special support regarding neurodevelopmental disorders (NDDs) in upper secondary schooland their perceptions of NDDs and what extra adaptations and special support entail. Tworesearch questions are presented: how do Swedish teachers define extra adaptation and specialsupport in terms of NDDs? And how do Swedish teachers work with extra adaptation andspecial support regarding NDDs in upper secondary school? Qualitative semi-structuredinterviews are conducted with six upper-secondary teachers. The results are divided into twocategories; Swedish teachers’ definition of extra adaptation and special support regardingNDDs, and the Swedish teachers’ way of working with extra adaptation and special supportregarding NDDs in upper secondary school. The results show that teachers have differentexperiences dealing with students with special needs. Moreover, teachers have a betterunderstanding of the concept of extra adaptation than the concept of special support. Therespondents give several examples of extra adaptation, such as letting students listen to music,get longer test time, opportunity to get spelling control in tests, and get material read. When itcomes to special support, the teachers link the concepts to speech synthesis, extra math lessons,or that the school procures a writing interpreter or a student assistant.

I 2 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) finns det så kallade generella närståendebegrepp, vilket används i åtskilliga sammanhang i lagen. Bestämmelsen är utformad på ett sådant sätt att förhållanden mellan den skattskyldige och vissa av dennes närstående är ensidiga. Med ensidiga närstående avses två personer A och B när A är närstående till B, men B inte räknas som närstående till A enligt det generella närståendebegreppet. Företeelsen har uppmärksammats i olika rättskällor och anses medföra tillämpningsproblem och skillnader mellan beskattningen av personer som är ensidiga närstående. Det finns dock fortfarande områden, i vilka problematiken inte uppmärksammats i samma utsträckning. Ett att dessa områden är reglerna om lönebaserat utrymme i 3:12-regelverket. Syftet med framställningen är att belysa och analysera problematiken avseende förekomsten av ensidiga närstående i det generella närståendebegreppet samt utreda huruvida förekomsten av ensidiga närstående medför tillämpningsproblem och olikbehandling av ensidiga närstående vid tillämpning av de gällande reglerna gentemot de i SOU 2016:75 föreslagna reglerna om lönebaserat utrymme. Skillnader mellan beskattningen av personer som räknas som ensidigt närstående till varandra anses främst uppkomma till följd av att den ena kan utnyttja den andres ställning, lön eller ägarandel i företaget, men inte tvärtom. En hårdare beskattning kan träffa såväl den som har närstående som den som är närstående, beroende på vilken skatteregel som tillämpas. Trots att lagstiftaren har vidtagit vissa åtgärder i syfte att undvika olikbehandlingen av ensidiga närstående, anses de inte vara effektiva i ett större sammanhang. Med tanke på att det generella närståendebegreppet tillämpas i olika regler i IL, finns det ett incitament att utvidga eller inskränka begreppet till att det endast omfattar ömsesidiga närstående. Avseende reglerna om lönebaserat utrymme kan skillnader mellan beskattningen av ensidiga närstående uppstå vid tillämpningen av löneuttagskravet. Detta till följd av att en i det ensidiga förhållandet kan beakta den andres ersättning från företaget, men inte tvärtom. Samma oenighet kan uppstå vid tillämpning av regeln om taket för det lönebaserade utrymmet. Rättsläget avseende denna regel anses dock vara oklart. Vid fördelningen av det lönebaserade utrymmet uppstår däremot inga problem, eftersom närståendebegreppet inte beaktas i denna regel. Enligt ändringsförslagen i SOU 2016:75 föreslås regeln om taket för det lönebaserade utrymmet slopas, vilket innebär att de eventuella skillnaderna mellan beskattningen av ensidiga närstående försvinner. Den nya metoden för beräkningen av det lönebaserade utrymmet anses inte medföra problem för ensidiga närstående, eftersom fördelningen av det lönebaserade utrymmet sker för en närståendekrets enligt 56 kap. 5 § IL. Beträffande löneuttagskravet anses de olikbehandlingar som kan uppstå i dagsläget försvinna i och med förslagen. Löneuttagskravet bli mer kopplat till det lönebaserade utrymmet och anses kunna tillämpas på samma närståendekrets som det lönebaserade utrymmet. Det innebär att samtliga närstående i kretsen kommer att kunna beakta varandras ersättningar från företaget vid bedömningen av huruvida löneuttagskravet är uppfyllt. Huruvida förslagen i SOU 2016:75 kommer att leda till en lagstiftning återstår dock att se.

This text examines the ideological positions, as they appear in texts of central importance, of four Swedish protagonists – Antipiratbyrån, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Creative Commons i Sverige and Piratbyrån – in copyright issues. The critical analysis is focusing on three themes – economy, culture and civic rights and responsibilities – and poses the questions of how the ideology of the protagonists relates to the changing processes between culture and economy in the society of today, and which interest of classes, understood in Marxist terms, they favour. Before defining the theory and method of the inquiry the authors give their understanding of the changing processes between economy and culture. The current situation is understood in the light of historical materialism and the authors assert that the society has entered the era that Karl Marx gave the name of the general intellect. The annexation of the culture by the capitalistic logic is nevertheless counterbalanced by a production of culture among peers in gifteconomies based on the human playdrive. Ideology is understood as the worldview of an individual or social group that relates to the interests that their social life generates. The ideology has a manifest and a latent part and you can discover these through textanalysis, reading between lines, and by examining the use of naturalisation and universalisation in the text. Finally, the ideologies of the protagonists are compared and put in relation to the contemporary era of the general intellect and the protagonists ideological positions are criticised by the authors. / Uppsatsnivå: D

Studien som gjorts på Stenungsbaden Yacht Club, SYC, syftar till att undersöka den problematik som upplevs i samband med implementeringen av miljöledningssystemet ISO 14001. Ledningen tror att det rör sig om ett kommunikationsproblem, dock håller vi sinnet öppet för att undersöka om situationen inrymmer en komplexare frågeställning. Vår problemdiskussion utmynnar i frågeställningar som behandlar hur handlingsrecept i miljöarbetet med dess generella lösningar kan översättas till SYC:s särskilda situation. Studien syftar även till att undersöka vilka problem som kan urskiljas i arbetet samt vilka kommunikativa verktyg som kan fungera i den specifika situationen.Studien är av relevans då vi anser att de generella lösningar som olika handlingsrecept erbjuder många gånger lovar mer än de kan hålla. I SYC:s fall har lösningarna som främst avser mätbarhet av miljöpåverkan medfört att miljöfrågan kommit att kretsa kring sådant som vi tror upplevs som tråkigt. Den svaga retoriken lyckas inte förmedla det högre syfte som miljöarbetet eftersträvar. Symbolen för miljösatsningen har förskjutits från Penguin till lastbryggan och dess problem.I ett försök att komma närmare den problematik som ledningen uttrycker har nio kvalitativa öppna intervjuer gjorts. I enlighet med den abduktiva metoden har förståelsen vuxit fram för fenomenet genom en växelverkan mellan teori och erfarenheter från fältet. Därtill kompletterades det insamlade materialet med tio spontanintervjuer för att kunna bekräfta våra resonemang och således ytterligare styrka det vi kommit fram till. Vi framhåller dock att vi inte är ute efter att göra anspråk på en sanning, utan istället intresserar vi oss för att förhoppningsvis kunna formulera en alternativ spännande och stark berättelse som kan skapa reflektion hos läsaren.Den narrativa tolkningsmodellen användes för att undersöka bakomliggande orsaker och motiv i respondenternas berättelser. På så vis kunde vi lämna det naiva synsättet och röra oss mot ett mer ifrågasättande och undersökande. Resultatet av tolkningsarbetet gav en förståelse för att en utbredd avsaknad av kunskap hos personalen fanns kring miljöarbetet. Det berodde troligtvis på att arbetet med de praktiska frågorna kommit att hamna i fokus.De erfarenheter vi har samlat på oss under arbetets gång ger oss en förståelse för hur generella lösningar kan begränsa en organisation i ett förändringsarbete. Det är därför viktigt att kunna lämna naiva föreställningar och våga utsätta sig för de prövningar som ledarskapet medför. En fallenhet för att tala väl för sin sak kan bli en av ledarens viktigaste kommunikativa verktyg då denne formulerar en strategi för förändringsarbetet.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod. För att nå en djupare förståelse av gymnasiekuratorernas upplevelser av handlingsutrymmet har en teoretisk begreppsram bestående av formellt, informellt och reellt handlingsutrymme samt yrkesgruppens autonomi utifrån jurisdiktion och autonomi använts. Studiens resultat visar att gymnasiekuratorerna har en hög grad av autonomi, och därmed ett till synes stort handlingsutrymme. Däremot måste de förhandla fram handlingsutrymmet delvis med andra professioner inom skolan, och delvis med utomstående organisationer så som socialtjänsten och grundskolan. Bristfälliga relationer till övriga professioner och utomstående organisationer begränsar gymnasiekuratorers handlingsutrymme när det gäller generella och riktade insatser. Genom att utveckla dessa relationer ökar gymnasiekuratorernas handlingsutrymme, vilket leder till bättre tillgång till information, som i sin tur leder till möjligheter till riktade och generella insatser för elever i ett tidigt stadium. Studien visade dessutom att gymnasiekuratorer i hög utsträckning ägnar sig åt riktade insatser, trots att tidigare forskning visat att generella insatser har bättre effekt. Enligt denna studie måste gymnasiekuratorerna prioritera de riktade insatserna delvis på grund av tidsbrist, och således är deras handlingsutrymme begränsat när det gäller de generella insatserna.

No description available.

Masteruppsats är ett resultat av det utvecklingsprojekt jag bedrev under 2009-2014 inom ramen för förarutbildningen som bedrivs på gymnasieskolans och vuxenutbildningens inriktning Transport. Arbetet ska ses i ljuset av den magisteruppsats jag skrev 2013, Förarutbildning och kunskapsbildning – en studie om förarutbildningssystemet. Utvecklingsprojektets syfte var att undersöka om det var möjligt att nå djupare och mer varaktig kunskap, främst när det gäller de "mjukare" målen inom förarutbildningen: riskmedvetenhet, uppmärksamhet, nyfikenhet, erfarenhet och ödmjukhet. Alltså de kunskapsfält som inryms inom körkortsmålen tre och fyra: resande med bil i speciella sammanhang och personliga förutsättningar och målsättningar i livet. Uppsatsen beskriver mina tankar, försök och trevanden för att skapa djupare och mer varaktig kunskap hos eleverna än vad jag upplevde att den traditionella förarutbildningen gav. Utvecklingsprojektets exempel visar att det är möjligt och att framgången ligger i ett stort fokus på de "mjukare" kunskaperna - de generella kompetenserna - som ödmjukhet, reflektion, nyfikenhet, självverksamhet, m.fl. Dessa kunskaper byggs inte upp genom mer studier av de ämnesspecifika ämnena. Studien visar tvärt om att de generella kunskaperna byggs upp, liksom inom forskningsområdet YoT, genom dialog och med litteratur, kunskapsfilosofi, kunskapsteori, eget skrivande och dialogseminarieliknande former. Inom de etablerade, traditionstyngda samt i viss mån mansdominerade utbildningarna är detta - milt sagt - en aning kontroversiellt, vilket skymtar fram i uppsatsen här och var: "Att läsa böcker lagar inga bilar!" Syftet med masteruppsatsen är att just påvisa motsatsen. Att som pedagog bygga upp och läsa av de mjukare "kunskaperna", de generella kompetenserna, innebär att kunna navigera mellan ytterligheterna, i det ungefärliga och utveckla ungefärlighetens precision.

Det generella biotopskyddet i Sverige omfattar lättidentifierbara områden som finns över hela landet, där ingår bland annat alléer. Alléer är enligt miljöbalken lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Skyddet innebär att man inte får bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Det som anses vara ett särskilt skäl beskrivs i naturvårdsverket vägledning. Denna kandidatuppsats syfte är att undersöka hur länsstyrelser i Sverige behandlar beslut om dispens från det generella biotopskyddet av alléer, genom att analysera hur natur- och kulturvärdet behandlas i besluten samt att undersöka vad det är som gör att dispenser blir beviljade respektive avslagna. För att kunna analysera besluten strukturerat har en analysmall använts. Resultatet visar att naturvärdet berörs i alla de analyserade besluten. Beslut från Länsstyrelsen Skåne och Dalarna berör kulturmiljövärdet mest. Alla besluten som är beviljade dispens är motiverade med ett särskilt skäl.   Beslut som får avslag blir ofta nekade dispens när ansökan innehåller termer och ord som berör alléns estetiska värde och när det saknas särskilt skäl.  Under rubriken diskussion lyfts problematiken med att endast skydda alléernas naturvärde i ett landskap fyllt med kultur, men också handläggarens tolkningsutrymme av lagstiftningen.