Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består? Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv. Under tre och en halv dag genomfördes observa-tionerna och efter detta genomfördes intervjuer med de berörda lärarna. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få fram vilka lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt var. Därefter sammanfördes observationer med intervjuer för att se om föreställningarna kan ha avspeglats i undervisningen. Resultatet har analyserats utifrån historikern Yvonne Hirdmans genussystemteori. Resultat Resultatet visar att lärare behandlar elever olika utifrån vilket kön de tillhör. Lärarna var till viss utsträckning medvetna om detta. Lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt har varit att kvinnor har mer omvårdande egenskaper, är stillsamma och fogliga medan män är fysiskt aktiva och har svårt för att visa ömhet. Det framkom att flickor och pojkar till viss del betedde sig på ett sätt som motsvarade dessa föreställningar. Slutsatser Att lärarna har föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och vad de förväntas göra samt att detta avspeglas i undervisningen.

Aim The purpose of this study is to investigate if there is any variance between masculine and feminine physical education teachers leadership. Are men more authoritarian than woman in their education? Do the influence of pupils have something to do with the gender of the teacher’s? Do the pupils respect masculine physical education teachers any different compound to feminine teachers? Method We have studied relevant literature that consider masculine and feminine leadership. The choice was to work with senior compulsory school. We choose the community of Botkyrka, through comfort choice. The criterion for the teachers were that they would have a swedish physical education and have been working at least for 4 years. We chose to interview two male and two female physical education teachers. We gave the pupils the questionnaire so for that reason we didn´t have any external reduction. After that did we compiled the interviews and the questionnaires. At the same time did we improved relevant literature for the study. During the study had we a supervisor to guide us at Idrottshögskolan in Stockholm. Results The questionnaire shows that there are no significant differences between male and female teachers in authoritarian leadership. The results show that the pupils get more respect from the masculine physical education teacher. The respondents consider that male teachers seem to have greater authority, to their benefit, which influences with a rougher voice and bigger physique. The pupils are allowed to influence the lessons regardless of the gender of the teacher. Conclusions A conclusion from this study shows that there are no significant differences between male and female leadership qualities. / Syfte Syftet med studien är att ta reda på om det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga idrottslärares ledarskap. Är män mer auktoritära än kvinnor i sin undervisning? Har elevers inflytande på lektioner något att göra med om läraren är manlig eller kvinnlig? Respekteras kvinnliga idrottslärare annorlunda än manliga idrottslärare av eleverna? Metod Vi har forskat utifrån relevant litteratur som behandlar manligt och kvinnligt ledarskap. Urvalet blev skolor 7-9. Vi valde respektive skola i Botkyrka kommun genom bekvämlighets urval. Kriterierna för idrottslärarna var att de skulle ha svensk utbildning samt arbetat i minst 4 år. Vi valde att intervjua två manliga och två kvinnliga idrottslärare. Vi delade ut enkäterna på plats för att inte få något externt bortfall, därefter sammanställdes intervjuerna och enkäterna samtidigt som vi förkovrade oss, i den relevanta litteraturen för studien. Under studiegången har vi haft handledning av en pedagogisk handledare på Idrottshögskolan, Stockholm. Resultat Enkätstudien visar att det inte finns någon signifikant skillnad i det auktoritära ledarskapet mellan manliga och kvinnliga lärare. Vidare visar resultatet att manliga idrottslärare får större respekt från eleverna. Respondenterna anser att manliga idrottslärare har en större pondus med fördelar som grövre röst och större fysik, vilket lärarna anser skulle kunna leda till större respekt. Oavsett lärarens kön får eleverna vara med och påverka lektionsinnehållet. Slutsats En slutsats från den här studien visar att det inte kan nämnas några signifikanta skillnader mellan män och kvinnors ledaregenskaper.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att göra en genusanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5 ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”. Mina frågeställningar är: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgångspunkter för den statliga offentliga utredningen ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”? Vilka kategorier/benämningar används för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohälsa för Jan Rydh fram i sina utgångspunkter? Vilka konsekvenser får de olika benämningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hälsoproblemen i arbetslivet? Metod Jag har valt att göra en textanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel två. Jag har använt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text. Mitt empiriska material har således bestått av dessa texter. Jag har tittat på motsägelser, hur Rydh behandlar olika begrepp och vilka faktorer han framhäver för att kunna påverka hälsan. Jag har även analyserat hur detta gestaltar sig utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Resultat och slutsatser Idag är nästan dubbelt så många kvinnor som män sjukskrivna, detta till trots är Jan Rydhs text till synes genusneutral och behandlar individer. I Jan Rydhs text är det inte särskiljandet som är ett problem utan de genusneutrala begreppen individ och arbetsgivare som texten främst kretsar runt. Rydh skriver i sina utgångspunkter att individer har olika förutsättningar i livet, vilket i sin tur påverkar sjukfrånvaron. Problemet idag, som Rydh ser det, är att arbetsgivare betalar samma avgift trots olika ansträngningar att minska sjukfrånvaron. Eftersom arbetsdelningen i hemmet inte har synliggjorts mellan kvinnor och män i Rydhs text blir bilden av kvinnors hälsa onyanserad. Kvinnors underordning är idag en generell problematik och leder till en ökad ohälsa bland kvinnor. Kvinnor återfinns i större utsträckning idag inom lågavlönande jobb, har sämre arbetsmiljö då mannen utgör norm, och har ofta en större total arbetsbörda emedan kvinnor fortfarande har ett större ansvar för hem och familj. Detta till trots avfärdar Rydh att det skulle kunna finnas generella orsaker till den ökande sjukfrånvaron. För att reducera skillnaderna i hälsa och öka hälsan i arbetslivet visar forskning att det är viktigt att se till hur genus påverkar hälsa för att komma åt de faktiska orsakerna till ökande sjukfrånvaro. / Aim The aim of this essay is to do a gender analysis of the starting-points in SOU 2002:5 “Actionplan for increased health in working life”. My questions are: How is gender constructed in the investigator Jan Rydh´s starting-points for the official government investigation “Actionplan for increased health in working life”? What categories/designations are made to describe different people in the text? Which models of explantions does Jan Rydh raise in his starting-points? What consequences will the categories/designations and the models of explanations have on Rydh’s analysis of the health problems in working life? Method I have chosen to do a textanalysis of the startingpoints in SOU 2002:5, which are presented in chapter two. I have used different research studies in order to analyse SOU 2002:5. These texts have been my empirical material. I have examined contradictions; the way Rydh handles different conceptions and which factors he regards as having an effect on health. I have also analysed how this appears from a gender theoretical perspective. Results and conclusions Today almost twice as many women as men are on sick leave, despite this Jan Rydh´s text appears to be gender neutral and it deals with individuals. It is not the separation of sex that is the problem in the text, but the gender neutral conceptions “individual” and “employer” that the text has it focus on. Rydh writes in his starting-points that individuals have different prerequisites in life, which affect the sick leave. The problem today as Rydh sees it is that employers pay the same fee in spite of different efforts to decrease sick leave. Since the division of home labour has not been recognized in Rydh´s text the picture of women´s health is left without nuances. Women’s subordination is today a general problem that leads to decreased health among women. Women are found, to a greater extent than men in low-paid jobs; working enviroments are often adapted to male standards. Women often have a greater total working load since they have a larger responsibility for family and home. In spite of this Rydh dismisses general reasons for increased sick leave. To reduce the differences in health and increase health in the working enviroment research has shown that it is important to acknowledge the effect that gender has on health.

Uppsatsen ”Dagens kvinnliga polis - androgyn? ” handlar om hur kvinnliga poliser upplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnliga poliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar av begreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativa forskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga poliser. Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks ha reflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsroller existerar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten. Polisens personlighet tycks vara mest uppskattad när den innehåller en blandning av feminina och maskulina egenskaper.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om vi kunde se en tendens till att 6-åringar uppfattade avvikande beteende från sociala och kulturella mönster för män och kvinnor i en specifik situation. Vi ville se om, och i så fall hur, barnen reagerade på en person som bröt mot detta. Det gjorde vi genom att läsa en bok för två olika grupper, en grupp fick höra originalversionen och i den andra bytte vi kön på huvudpersonen. Barnen reagerade inte på detta men genom observationer och kvalitativa intervjuer med dem kunde vi se att barnen var omedvetet genusstereotypa. Uppsatsen är betydelsefull för lärare och deras undervisning, genom att den upplyser dem kring barns omedvetenhet kring genuskonstruktioner.

Introduktion: Rädslan för tandvård är den vanligaste rädslan i den industrialiserade världen. Ett flertal faktorer påverkar till tandvårdsrädslan, såsom kön, tandvårdsvanor, oral hälsa, ålder, tidigare negativa upplevelser under tandbehandling och psykosociala faktorer. Män och kvinnors relation till smärta skiljer sig åt och förklaras av biologiska och sociala skillnader. Inom forskningen förekommer olika mätinstrument, anpassade för olika syften. Kön används som undersökningsvariabel. Genusforskning innebär att vissa kriterier uppfylls. Syfte: Syftet är att beskriva könsskillnader vid tandvårdsrädsla Frågeställningar: 1. Finns det könsskillnader vid tandvårdsrädsla? 2. Vilka faktorer bidrar till tandvårdsrädsla hos män respektive kvinnor? 3. Vilka konsekvenser kan tandvårdsrädsla medföra? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Kvinnor uppvisade högre grad av tandvårdsrädsla än män. Kvinnor hade lättare att berätta om sin rädsla. Ensamstående män upplevde att de inte togs på allvar när de uppgav tandvårdsrädsla. Kvinnor minns en smärtsam behandling i större utsträckning än män. De upplevde också smärta i högre grad. Traumatiska händelser och socioekonomiska faktorer påverkar båda könen negativt i tandvårdssituationen. Konklusion: Det biologiska könet har en betydelse för tandvårdsrädslan. Könsskillnader uppvisas i de granskade studierna. Det behövs kunskaper och insikt hos tandvårdspersonal om att könsskillnader medverkar till hur individerna förhåller sig i sin tandvårdsrädsla vilket också påverkar den orala hälsan

Ett genusperspektiv bidrar till att justera ”modellbyggen” av världen där kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans läroplaner visar på att jämställdhet är en del av dagens värdegrund. Därför har jag undersökt två läroböcker, Uppdrag Svenska 3 från 1990, samt Studio Svenska 4 från 2005, båda för årskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar män och kvinnor. Båda läroböckerna är skrivna av kvinnliga författare. Min tes var att männen skulle dominera den äldre boken och att representationen av kvinnor skulle ha ökat till den nyare boken. Mina huvudsakliga frågeställningar var hur många män respektive kvinnor förekommer i de två böckerna, hur många män respektive kvinnor förekommer på bilder i de båda böckerna samt om det faktum att läroböckerna är skrivna av kvinnor skulle ha något genomslag i valet av författare och bildmaterial. För att svara på detta räknade jag förekomsten av män och kvinnor i ord och bild, och för att synliggöra resultaten använde jag mig av diagram där jag fann det belysande. Jag valde också att göra vissa kvalitativa bedömningar om beskrivning samt representationen av könen. För att möjliggöra detta behövdes en redogörelse av några begrepp som jag behövde använda mig av, kön, genus samt kanon. Kön kan anses vara ett vardagligt samt biologiskt laddat ord, mer statiskt än det mer dynamiska ordet genus som förklarar konstruktionen av kön som en pågående process. Kanon kan betyda fastställd norm och inom den litterära västerländska kanon som Harold Bloom försvarar finns det bara 15 % kvinnor. I min närläsning av US3 samt SS4 kom jag fram till att den äldre boken hade en lägre andel kvinnliga författare än den senare. Sättet man skrev om kvinnor hade också förändrats men huruvida detta beror på att de är skrivna av kvinnor går inte att fastslå eftersom jag då skulle behövt jämföra med en lärobok skriven av män. Däremot verkar en medvetenhet om genusordningen ha gjort sig gällande. Slutsatsen jag drog var att min tes stämde. Männen dominerade den äldre boken och fler kvinnor fanns representerade i den nyare. Kvinnobilden hade förändrats till det bättre men gick inte att betraktas som jämställd.

Syftet med denna uppsats är att granska det engelska läromedlet Wings ur ett genusperspektiv. En innehållsanalys har gjorts av två böcker ur läromedelsserien Wings; Base book och Activity book i årskurs 7, detta genom att använda en checklista där bland annat antalet kvinnor respektive män som förekommer i texterna i de båda böckerna har räknats. Resultatet visar att männen statistiskt sett dominerar i texterna och att det också finns en snedfördelning vad gäller variationen av egenskaper, yrken och fritidsintressen mellan kvinnor och män. Slutsatsen som nåtts är att författarna till läromedlet Wings åk 7 inte aktivt har arbetat för att skapa ett jämställt läromedel, vilket märks tydligt bland annat på fördelningen av huvudrollsinnehavare i texterna i Activity book.

No description available.

Bakgrund: Kunskap i teknik är en fråga om demokrati. I vårt samhälle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det är viktigt att människor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som går i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar på hur de ska göra, diskuterar och frågar varandra innan de sätter igång med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning på problemet. I blandade grupper brukar pojkarna vara de som först tar initiativet och försöker många gånger med experimentet. När de har kommit fram till en lösning reflekterar flickorna fortfarande över hur problemet ska lösas. I dessa grupper hinner inte flickorna med och ger så småningom upp för att de kommer fram till det antagandet att de inte kan (Ahlrik i Skolverket red. 1999). Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vilka arbetsstrategier flickor och pojkar i förskolan använder i arbetet med en teknisk uppgift och hur flickor respektive pojkar samarbetar. Metod: Jag har använt mig av kvalitativ metod. Jag observerade 24 barn på tre olika förskolor, 12 pojkar och 12 flickor, som var fyllda sex år 2006. De var indelade i pojk- och flickgrupper med tre barn i varje grupp. Resultat:Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger i undersökningen anser att datorn är ett bra verktyg i undervisningen och att det bidrar till ett lustfyllt lärande. Vidare visar resultatet att de pedagoger som arbetar efter Tragetons metod använder datorn i undervisningen i större utsträckning för uppgifter som har ett för eleverna, synligt mål. De är kritiska till så kallade pedagogiska program. De pedagogerna som inte arbetar efter någon specifik metod använder datorn förutom i skriv- och läsinlärning också i matematik, men användandet är inte lika genomtänkt som när man arbetar efter en metod. Datorn används många gånger som en belöning.