Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer från 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har analyserna gjorts utifrån teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppsspråk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom kläder, smink, accessoarer, hår. Vidare finns en tydlig skillnad i kroppsspråket och vad eleverna göra, generellt är tjejerna passiva medan killarna är aktiva, i de fall där tjejer tillåts vara aktiva kommer en av de andra kategorierna in och spelar en betydande roll, exempelvis tjejer kan sporta, men då avklätt. Kroppsspråket skiljs åt genom ett självsäkrare kroppsspråk och ett timidare. Det visade sig även finnas en stor segregation mellan könen på bilderna. En skillnad fanns även i elevernas tal, vad, hur, och i vilket sammanhang eleverna talade, exempelvis satta kilar sig själva i fokus medan tjejer pratade i ett allmänt perspektiv om skolan samt att man tillät killar komma till tals i akademiska sammanhang och tjejer i ickeakademiska sammanhang. Man kopplade även samman könen med olika yrken efter stereotypt manliga och kvinnliga yrken. Det fanns även en hierarkisk ordning i dikotomin där det manliga framställdes som norm och eftersträvansvärt. Nyckelbegrepp: skola, reklam, genus, dikotomi, utseende, kroppsspråk, agerande, segregation, diskurs, programmen.

I den här studien har jag tittat på hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar på att pojkarna där dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar även i gymnasieåldern. Jag valde att göra observationer där jag tittade på elevernas kommunikation med läraren vid genomgångar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare än flickor, men de fick inte någon extra uppmärksamhet av läraren i form av att de tilldelades ordet oftare än flickorna.

Vårt syfte är att se hur lärare förhåller sig till flickor och pojkar i deras bildskapande och hur könsroller konstrueras i förskolan. Genus och jämställdhetsfrågor bör ofta reflekteras i förskolan och vara en grund för den pedagogiska verksamheten. Genom en kvalitativ studie vill vi ta reda på eventuella skillnader som fortfarande kan vara ett hinder för pojkar och flickor i deras personliga utveckling. Genom diskursanalytisk metod koncentrerar vi oss på språkets innehåll och dess betydelse. Eftersom vi är bekanta med och har befunnit oss i den miljö som vi har studerat blir det en fältanalytisk studie där kärnan handlar om deltagande observationer. Trots att vi tar den utomståendes roll i våra observationer är vi ändå en naturlig del av miljön då lärare och barn känner oss väl. För att få syn på hur flickor och pojkar konstrueras in i olika roller som omedvetet grundar sig i stereotypa föreställningar av manligt och kvinnligt är det lärarna vi väljer att studera. Lärares omedvetna förväntningar påverkar deras handlingssätt och vi har genom tidigare forskning tagit del av hur det har påverkat bland annat barns lek och skolgång. Skapande är en stor del av förskolans verksamhet och vi har därför valt att göra våra observationer i bildskapande aktiviteter. Vi kommer observera lärares samspel med flickor och pojkar med hjälp av videokamera och kommer sedan att kritiskt analysera filmerna utifrån våra frågeställningar, teorier och tidigare forskning inom genus och bildskapande. Skillnader vi funnit i lärares förhållningsätt mellan pojkar och flickor är bland annat hur de guidas genom en bestämd uppgift samt vilken roll läraren ges i sitt samspel med båda könen. En tanke med den här studien var att skapa ett reflektionsunderlag där lärare kan upptäcka vilken roll de spelar i barnens könskonstruktion.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen. Pojkarna visar många gångerpå ett stort självförtroende och tar stor plats medan flickorna agerar lågmält ochverkar i periferin.

This thesis is based on research and observations of children on a preschool when playing in the free-play. What do the children choose to play with, when they get to choose for themselves? And how do they play? Do boys and girls together or do they divide themselves up? How important is the free-playing for the development of the child? Genus is also an important element which is interesting to observe and to see different patterns in. The abidance’s have been made while the children have been playing, and from discrete observations notes have been taken. I have been working with material, and literature from distinguished researchers within the subject. In general they point to that the free-play is a very important part of a child's growth. Also that it is exhaustive developing for them. My conclusion is that free-play is as stated a very important part of the development. I have also come to the implication of that boys and girls have no problem playing together in more gender-neutral plays. But when it comes to different kinds of role playing the children prefers to divide themselves up according to gender. / Leken är en stor del av barnens uppväxt leken förekommer långa stunder varje dag i barns liv. Det är en naturlig och mycket bra början på det sociala livet, som kommer följa oss livet ut. Att leka för ett barn är lika viktigt som att få kommunicera med nära och kära, och ha sociala kontakter.  Att få leka i den fria leken verkar de flesta barn tycka mycket om. Mitt intresse för den fria leken uppstod när jag hade min VFU- praktik som är verksamhetsförlagd utbildning.  I slutet av dagen kom en pappa för att hämtade sitt barn och frågade, vad har du gjort i dag?” Lekt!” sa pojken. ”Har ni bara lekt idag?”, frågade pappan. Fria leken är ett intressant ämne och hur man ser leken ur ett genusperspektiv. Jag har även studerat mönster som finns i leken i samband med könsuppdelning. Hur pojkar och flickor delar upp sig eller om barnen leker tillsammans i vissa lekar. Observationer av barnens fria lek har ägt rum på en förskola där jag har försökt undersöka hur fria leken ser ut. Vad väljer barnen att leka med när de själva får bestämma. Jag har börjat fundera på hur viktig den fria leken egentligen är för barnen och vad de har för idéer gällande lekar. Den fria leken innehåller många viktiga aspekter och dess påverkan på barn har skapat funderingar och väckt tankar som här kommer att utvecklas. Leken utgör en stor del av barnens tid under många år och en viktig del i deras utveckling. En av anledningarna till att jag valt att jobba med detta är för att det verkar mycket intressant eftersom barn leker i fria leken under så många år när de är små. Leken finns representerad varje dag så gott som hos alla barn. Jag tror jag att det kommer vara mycket fördelaktigt att ha kännedom om detta i yrket som pedagog.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar motiv och argument bakom uppdelningen av föräldraledigheten. Frågeställningen är följande: Hur delar våra utvalda par upp föräldraledighetsdagarna, där ena partnern frilansar? Vilka motiv och resonemang ligger bakom denna uppdelning? Vi har intervjuat sex par där ena partnern är frilansare och den andra har en vanlig anställning. Anledningen till valet av den ena partnern som frilansare är att det är en annorlunda anställningsform som eventuellt kan bidra till nya förutsättningar som i sin tur kan komma att påverka uppdelningen av föräldraledigheten. Tolv olika intervjuer har genomförts var för sig där vi båda, som uppsatsförfattare har varit närvarande. Till vår hjälp att analysera materialet har vi använt oss utav teorier och tidigare forskning som har en genusinriktning samt en ekonomisk aspekt. Studien visar att det fanns flera motiv och argument bakom uppdelningen av föräldraledighetsdagarna än anställningsform. De motiv som våra par uppgav var; Försäkringskassan och dess allt för krångliga regler (enligt männen i studien), kvinnan som inte ville dela med sig av föräldraledigheten, arbetets karaktär som gjorde det omöjligt att vara hemma en längre period, arbetsgivarens inställning som enligt paren var negativ till männens ledighet, utbildning samt ekonomin. Utbildningens del i uppdelningen var inte så självklar men det fanns en tendens bland våra deltagande par att ju högre utbildning mannen hade desto längre föräldraledighet tog han ut. De olika motiven som gavs kunde rangordnas på så sätt att det i alla paren först och främst var ekonomin som styrde den slutgiltiga uppdelningen, oavsett vilka avsikter man hade från början. De motiv som uppgavs stämmer väl överens med de teorier och tidigare forskning som använts i denna studie. Genusaspekten syns i resultatet på så sätt att det föreligger, hos alla par, en ”naturlig” förväntan om att det är kvinnan som ska ta ut störst del av föräldraeldigheten. Det visar sig även att genusteorierna överensstämmer med vårt resultat om föräldraledigheten som frivillig för män, men ofrivillig för kvinnan. Den ekonomiska aspekten visar sig tydlig genom att vara det huvudsakliga argumentet för uppdelningen av föräldraeldigheten. Utifrån ett nyttomaximeringsperspektiv visar vårt resultat även att det är den person i familjen som har störst ekonomisk inkomst som tar ut minst föräldraeldighet, detta för att öka nyttan för familjen som helhet. Hos alla utvalda par stod mannen för den större delen av hushållets inkomst och det var kvinnan som tog ut den större delen av föräldraledigheten, även då hon frilansade. I två av paren delade tog kvinnan ut hela föräldraledigheten. Ett av paren skiljde sig från mängden då mannen tog ut hela fyra månader av föräldraledigheten. I ytterligare ett par tog mannen ut två månader och kvinnan resten, trots att hon även arbetade samtidigt. Resterande två par delade upp dagarna så att männen tog ut 2 månader och kvinnorna resten.

Med utgångspunkt i Slavoj Žižek (2006) och Fanny Ambjörnsson (2011) presenteras i den här uppsatsen en annan tolkning av det etnografiska material Aihwa Ong presenterar i sin monografi Spirits of resistance and capitalist discipline: factory women i Malaysia (2010). Ong menar att malaysiska kvinnor som genom lönearbete på fabriker försöker skapa sig ett bättre liv ses som ett hot mot traditionella malaysiska och muslimska värderingar. Det är därför, argumenterar hon, som det plötsligt blivit viktigare att återinföra traditionella värderingar och se till att dessa kvinnor lever moraliskt korrekt. I den här uppsatsen presenteras ett annat argument: istället för att utgå från att kritiken av dessa kvinnors kläder, livsstil, sexualitet etc. ytterst har att göra med patriarkala värderingar som inte är förenliga med att kvinnors ekonomiska frihet ökar, är det möjligt att se den som inordnad i en klassmotsättning.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur män och kvinnor framställs i bild och text i Aftonbladets rapportering från herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta på hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig åt i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns någon tydlig manlig och kvinnlig diskurs på bilderna, samt hur väl min undersökning stämmer in på beprövade genusteorier. För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg använde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var väldigt vanlig i de krönikor jag studerade från herr-VM 2006 men knappt närvarande i krönikorna från dam-VM 2007. Journalisterna väver; i krönikorna från herrarnas VM-slutspel, in läsarna i en föreställd nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ”vi” i förhållande till ”dom andra”. I krönikorna och på de tillhörande bilderna från damernas VM-slutspel kan gemenskapen ses som mycket mer isolerad till spelarna och den närmaste kretsen kring damlandslaget. De manliga fotbollsspelarna var överlag oftare i rörelse och inbegripna i matchsituationer på bilderna, medan de kvinnliga fotbollsspelarna var mer passiva på bilderna. Det var också ett tydligare fokus på själva fansen i både texter och bilder från herrmästerskapet. Fans som tydligt beskrevs utifrån en manlig diskurs. Överlag stämmer många av mina genusteorier in på mitt material, och en hel del av innehållet går att skönja i krönikorna. Bland annat förekommer det marginaliseringar där damfotbollsspelare jämförs med herrfotbollsspelare i texterna och damfotbollen ifrågasätts tydligare när spelet inte är på topp.

No description available.

Syftet med vår uppsats är att studera hur barnen i förskolan använder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill även använda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill även studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begränsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgängligt eller otillgängligt beroende på barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns på avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa är några av de frågor vi sökt svar på med hjälp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats. Vår empiri grundar sig på observartioner och pedagogintervjuer från två olika avdelningar på två förskolor. Den ena avdelningen har en genusmedveten profil och den andra avdelningen har ingen tydlig pedagogisk profil. Dock har den sistnämnda avdelningen en utbildad genuspedagog i verksamheten. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig i det postmoderna perspektivet, samt det feministiska poststrukturalistiska perspektivet. Studien bygger på tidigare forskning inom inomhusmiljö och genus, samt en kortare historisk genomgång över dessa för att skapa en större överblick och en fördjupad förståelse för ämnets relevans inom den svenska förskoleverksamheten. I våra slutsatser kom vi fram till att inomhusmiljön i sig inte är marginaliserande ur ett genusperspektiv. Dock skapas istället begränsningar för både flickor och pojkar, i form av bland annat otillgängligt material. Vi hoppas att denna studie kommer öka läsarens medvetenhet genom att belysa kopplingen mellan inomhusmiljön, genus, pedagogernas förhållningssätt, barnens inflytande, samt de normer som produceras inom verksamheten. Anledningen varför vi valt att skriva om miljön och genus i förskolan är för att vi anser att miljön och genus är viktiga och intressanta då vi menar att dessa skapar möjligheter och begränsningar för barnen beroende på vilket förhållningssätt pedagogerna väljer att anamma i verksamheten.