Då leveling och uppgraderingar i spel blir allt vanligare så syftar den här undersökningen  till att ta reda på vad uppgraderingar av karaktärer i spel framförallt baseras på och om det finns någon tydlig skillnad i valet beroende på om karaktären är man eller kvinna. En stor del av arbetets teoretiska bakgrund fokuseras på tidigare forskning kring bland annat stereoyper och genusroller.  Som material för undersökningen skapades två jämnställda, humanoida karaktärer. En man och en kvinna med fyra uppgraderingsalternativ vardera: styrka, ålder, utseende och smidighet. Två av uppgraderingsalternativen var baserade på kända manliga stereotyper i spel och film, och två alternativ var baserade på kvinnliga stereotyper. Kvalitativa intervjuer genomfördes tillsammans med tio informanter som fick välja en uppgradering för varje karaktär och därefter svara på fyra frågor. Informanternas ålder, kön och spelerfarenhet dokumenterades även för att kunna identifiera skillnader i de olika grupperna.  Resultatet visar på indikationer om att utseendet på karaktären är den viktigaste aspekten vid val av uppgradering. Uppgraderingarnas funktion och effekt på karaktären verkade istället ha en mycket liten roll vid valet. Detta gällde såväl för den manliga karaktären som för den kvinnliga karaktären. Ett undantag fanns hos de informanter med mycket spelvana som istället baserade sina val från tidigare spelerfarenheter.  Resultatet visar även att manliga stereotyper valdes för den manliga karaktären medan kvinnliga stereotyper valdes för den kvinnliga karaktären.  Slutsatser drogs kring resultatet  om att samhällets normer även avspeglas i spel och att stereotyper, genusroller och karaktärens kön ligger som grund för vilket uppgraderingsalternativ spelaren väljer.

The purpose of this essay is to examine if theories that derive from Comparative Religion can be applied to horror films. Can theories such as Victor Turner ’s liminal stages or Mary Douglas’ theories on anomalies clarify, to some extent, why horror movies construct unholy scenarios where filth and the breaking of taboo is essential, or why monsters tend to dwell in, as well as being, a liminal phase or a grey area? Can these theories shed some light on why monsters tend to be twofold? We also aim to examine how gender roles are constructed and portrayed in horror films. As a means of reaching our agenda we have chosen four horror films in a span of ten years, between 1984-1994. By applying a critical discourse analysis to our empirical material we will reveal that all four films carry out a bias gender construction towards women, as well as a recurring usage of anomalies and liminal stages. The four films are A Nightmare on Elm Street, The Fly, Child’s Play and Interview with the Vampire.

Syfte och frågeställningar I denna studie undersöks hur genus konstrueras i det pedagogiska mötet mellan lärare och elev i idrottsundervisningen. Denna empiriska studie ger svar på de två frågeställningar som använts som verktyg för att uppfylla syftet. Dessa två frågeställningar var: • Hur fördelar läraren sin uppmärksamhet mellan flickor och pojkar? • Vilka olikheter kan uppmärksammas i lärarens bemötande av flickor respektive pojkar? Metod Datainsamlingen är gjord med hjälp av videoinspelningar – observationer under tolv idrottslektioner. I undersökningen har dels en kvantitativ, dels en kvalitativ metod använts. Resultat Resultatet visar att pojkar får mycket mer uppmärksamhet av lärarna, både i form av beröm, tillsägelser och möjlighet att komma till tals, samt att flickor och pojkar blir bemötta på olika sätt av lärarna. Det är pojkarna som i hög grad företräder gruppen och det är också pojkarna som mest svarar på frågor och ofta rakt ut utan att räcka upp handen. Lärarna samtalar på olika sätt med flickor respektive pojkar och även förväntningarna på eleven skiftar beroende på vilket kön eleven tillhör. Slutsats Slutsatsen är att lärarna i undersökningen reproducerar pojkarnas dominans. Det krävs ett medvetet genusperspektiv i undervisningen för att elevernas lärande inte ska påverkas negativt av stereotypa förväntningar på könen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

No description available.

No description available.

Mitt examensarbete handlar om barns lek på förskolegården ur ett genusperspektiv. En parallellstudie har skett tillsammans med min student kollega. Vi har valt att göra våra studier med likadan frågeställning, men på olika förskolor, och jämfört varandras resultat.   Videoinspelningar har används som observationsmetod för att kategorisera barns lekområden på förskolegården.   Resultatet i studien visar att leken är könsindelad. Skillnader finns även i flickor och pojkars val av barnens lekmaterial, samt vad gäller storleken på det område barnen utnyttjar under sin lek. Andra iakttagelser som har upptäckts, är att det finns skillnader på flickors och pojkars ljudnivå och hur länge de vistats på en plats åtgången.   Två platser på förskolans utegård har lokaliserats där pojkar och flickor leker tillsammans.

En analys av den svenska medicinska diskursen om barn med atypiska kön, med särskild fokus på diskursens begripliggörande av kroppar som inte passar in i en heterosexuell matris

Vi har i vår studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anställda på företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berättelser sökt efter betydelser och därigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstämmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strävan efter att vara jämställd, och dess tillämpning i praktiken. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår ifrån Joan W. Scotts förståelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak använt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och Förändring. Syftet har ringats in med våra frågeställningar: Hur kan könsstrukturen beskrivas på Eventia, och hur kommer diskriminering till uttryck? Hur överensstämmer föreställningar om kön med den sociala praktiken på Eventia? Vilka jämställhetsmetoder kan identifieras och hur relaterar dessa till jämställdhetsdiskurser?Till sist förde vi också ett resonemang om vilka följder och effekter som ovanstående bidrar till. Våra slutsatser är: Vi tycker oss kunna påvisa att det råder en diskrepans mellan Eventias strävan att vara jämställd och dess tillämpning i praktiken. Vi kunde också skönja diskriminerande strukturer av både direkt och indirekt slag. Vi menar också att föreställningar om kön på olika sätt får betydelse i praktiken, bl.a. i samband med egenskaper som en bra chef antas ha, och där dessa är könsmärkta utifrån en manlig norm. Men även att de som intervjupersonerna kopplar ihop med kvinnliga egenskaper, inte värdesätts utan tvärt om ses som hindrande för löne- och utvecklingsmöjligheter. Vad beträffar den diskursiva jämställdheten så menar vi att företagets strävan ligger i linje med den av samhället föreskrivna, men att det råder en diskrepans mellan ideologi och praktik.

Lpo 94 förespråkar jämställdhet mellan könen i skolan oavsett social och kulturell bakgrund, men svensk utbildningsforskning visar dock att detta kan vara svårt att tillämpa i daglig verksamhet. Detta kan betecknas som den dolda läroplanen. Begreppet är även något som förekommer globalt och där kvinnan ofta har en lägre position i samhället i förhållande till mannen. Kenya är ett av de länder i tredje världen där detta är påtagligt vilket märks i skolan och som kan utläsas i de kenyanska styrdokumenten. I och med att Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle finns det i skolan elever med varierande bakgrunder och olika tankesätt. Vårt syfte är därmed att undersöka hur svensk utbildningsforskning om genus och jämställdhet kan relateras till dagens mångkulturella skola. För att kunna besvara vårt syfte har vi analyserat och jämfört bakgrundsdelen med det resultat som genom observationer och intervjuer framkommit i Kenya. Undersökningen visar att det svenska tankesättet angående genus och jämställdhet till viss del fungerar i dagens mångkulturella skola. Pojkars dominans och flickors blyghet samt pedagogers agerande gentemot eleverna är inget som skiljer sig avsevärt i de båda länderna. Det har emellertid framkommit att det är av vikt att pedagoger har en medvetenhet kring elevers bakgrund eftersom synen på jämställdhet kan skilja sig markant.

Ämnet för den här uppsatsen är mäns föräldraledighet. Det övergripande syftet med denna studie har varit att studera hur män förhåller sig till sina dubbla roller som småbarnsföräldrar och förvärvsarbetare. Specifikt har jag undersökt om mina informanter, fyra män vilka varit föräldralediga, påverkats av deras arbetsgivares, Statoils, småbarnsföräldrapolicy i de val de gjort angående sin föräldraledighet. Genomförandet av studien har skett genom kvalitativ intervjumetod. Informanterna har alla uttryckt att småbarnsföräldrapolicyn gett dem stöd i de val de gjort angående sin föräldraledighet, dock har den inte haft avgörande betydelse. Småbarnsföräldrapolicyn har ett stort symboliskt värde, genom att den finns ges signalen till alla anställda att det är okej att vara föräldraledig oavsett kön.