Bakgrund: Genus är den sociala uppfattningen av att vara man, kvinna, flicka eller pojke. Tidigare artiklar har visat att män länge varit en minoritet inom sjuksköterskeyrket, de får inte samma förtroende hos patienterna som kvinnliga sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva manliga och kvinnliga patienters upplevelser av omvårdnadssituationer ur ett genusperspektiv samt beskriva de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar från Pubmed och Scopus har inkluderats för att besvara syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under rubriker och kategorier. Resultat: Män och kvinnor har känt sig ignorerade och underlägsna i omvårdnadssituationer då de inte haft något att säga till om gällande sin egen vård och vårdpersonalen inte lyssnat på deras sjukdomsproblem. Många av artiklarna visar att manliga och kvinnliga patienter känt sig kränkta av vårdpersonalen och män har förlorat en del av sin maskulinitet samt känt sig bortglömda. I de ingående artiklarna hade både män och kvinnor en större tillit till kvinnliga sjuksköterskor. Några artiklar har även berättat om positiva upplevelser, främst hos kvinnor, av omvårdnadssituationer. Vid granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod använde sig författarna av enkäter till de studier med en kvantitativ ansats, medans de studier med en kvalitativ ansats använde sig av intervjuer. Slutsats: Likheter mellan hur män och kvinnor uppfattar bemötandet från vårdpersonal har uppkommit. Framförallt kvinnor men även män har beskrivit positiva upplevelser av bemötandet från vårdpersonalen men antalet beskrivningar av negativa upplevelser är märkbart större hos båda könen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga. Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5? Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön? Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga? Metod  Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant. I min analys av intervjuerna kom jag fram till de olika teman som kan ses i analys av resultat. Resultat  I undersökningen framkommer det av elevernas utsagor att boxning ses som en farlig sport och frånvaron av boxning i idrott och hälsa ges med förklaringar som lärarens bristande kunskaper i boxning och att elever kan komma till skada. I intervjuerna med eleverna framkommer det generellt att flickor ses som det svaga könet och pojkar ses som aktiva och hårda.Bägge könen är överens om att flickor är passiva och svaga och boxas mjukare och lugnare. Pojkarna boxas lugnare mot flickor då de upplever att de är fysiskt starkare än flickorna. Slutsats Undersökningen visar  att det i boxning fortfarande råder en maskulin hegemonitet där de flesta elever är överens om att boxning är mer lämpad för pojkar. Traditionella könsmönster är tydliga i undersökningen. Undersökningen visar också att boxning ses som en kontroversiell och farlig sport som tampas med etiska frågor.  En positiv aspekt som kommer fram i undersökningen är / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2014</p>

Uppsatsen syftar till att undersöka hur personal på socialterapeutiska LSS-elevhem förhållersig till rådande diskurser för genus och sexualitet. Materialet består av tre djupintervjuer medpersonal från socialterapeutiska LSS-elevhem. Informanterna har i intervjuerna utgått från trescenarier på temana sex, sexualitet och genus. Undersökningen har gjorts med endiskursanalytisk ingång och genom ett crip- och queerteoretiskt perspektiv. Resultatet avundersökningen visar på att det finns en utbredd heteronormativ syn i elevhemmen samt enokunskap om samkönat sex, identitetsuttryck och genuskonstruktioner.

I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jämn könsfördelning vilket innebär att det råder kraftig könssegregering på arbetsmarknaden. Det finns dock ett fåtal kvinnor och män som väljer att arbeta i ett yrke som är dominerat av det motsatta könet. Enligt studier får dessa kvinnor och män utstå en del motstånd. Ofta härleds motståndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrån sociala och kulturella föreställningar om kön istället för som enskilda individer. För män kan detta fenomen medföra både positiva och negativa konsekvenser. Syftet med studien har varit att bekräfta alternativt modifiera resultat från tidigare forskning angående fem aspekter av stereotypa föreställningar riktade mot män i kvinnodominerade yrken. Data har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem manliga undersköterskor om deras upplevelser av stereotyper riktade mot dem. Resultatet visade att aspekter som innefattar negativa stereotyper av män inte kan bekräftas i samma utsträckning som de positiva stereotypa bilderna. Ett annat resultat visade att majoriteten av de manliga undersköterskorna upplevde att det finns en bild i samhället av att män i kvinnodominerade yrken skulle vara homosexuella eller feminina. Denna stereotyp stämde dock inte överens med hur deras omedelbara omgivning bemötte dem.

The purpose of this study was to investigate interactional patterns in the context of a fifth grade class in Sweden. It was also to investigate whether the interactional patterns of the class and their teacher was subject to any change dependent on the lesson subject, specifically mathmatics and science. The study was conducted through observations and interviews. The results of the study varied somewhat from the results of earlier studies within the same field of research. The girls of this class was more likely than the boys to initiate interaction with the teacher or other pupils. Although the real differences exist within groups of the same gender, not between them. The lesson subject did not have a big impact on the interactional patterns of the class as a whole but depending on the subjects different individuals seemed likely to initiate interaction.

The purpose of this study was to examine six girls and boys in grade 4 use of adjectives in narrative texts and examine students' perception and experience of writing from a gender perspective. The methods used were text analysis and an interview. The results showed that girls write more adjectives than boys, but no further significant difference in their use of adjectives was found. There was a certain stereotypical difference in which adjectives they wrote and their attitudes toward writing. Girls are more positive to writing and see writing primarily important for school, while boys think writing is important to succeed in life.

The focus in this study is gender roles in Swedish agrarian history. Traditionally peasant farming in Sweden was gender complementarity ruled: men worked in the fields, in the forest and with horses, while women managed the households, and cared for small animals and cows. The traditional “agrarian femininity” – the capacity to perform physical labour- male and female, took a turn during the Interwar years when a new agrarian femininity was created on a discursive level where women would no longer participate in agricultural labor. This limited their work to the reproductive sector as professional housewives, concurrently with mechanization and commercialization of production. In the 1960s women began demanding day care, individual taxation which led to a turning-point in the gender relations. I have chosen to study how gender roles were created on a discursive level in a national professional journal for commercial farmers, Lantarbetaren, owned by Svenska Lantarbetareförbundet, a farm workers union, during the years of 1962-1967.  The survey is based on the method of discourse analysis and the material is processed from a gender perspective.  To sum up: males are mainly depicted as entrepreneurial, commercial farmers and women as professional housewives who yearn to acquire more information about the mechanization of household work. He is depicted as working in the productive sector and she in the reproductive. When it comes to the farmer union- the pictures and texts are all male dominated. These images fitted into the image of the modernized farm labor- as created during the Interwar years. These results also indicate that the political debate regarding gender roles in the Swedish labour movement did not have a huge impact on the Swedish agrarian society during these years.

Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och pojkar.   Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det även finns tillfällen då barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då barnen diskuterar hur flickor och pojkar är framträder även här ett mönster där barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm.

Bakgrund: Konstruktionen av könsroller och samhällets behov av att kategorisera in i "manligt" och "kvinnligt" får en rad konsekvenser. De flesta individer försöker passa in i den könstillhörighet som de tilldelats, ibland omedvetet. För att komma ifrån denna traditionella könsindelning är det viktigt att arbetet med detta börjar i tidig ålder. Personal som arbetar med barn och ungdomar har en viktig roll och kan påverka hur dessa individer kommer att se på sig själva. En stor del av det socialpedagogiska arbetet görs med barn och ungdomar på ungdomsmottagningar runt om i landet. Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka en specifik ungdomsmottagnings informationsträffar med skolklasser. Avsikten var att granska om och i så fall hur könsroller kommer till uttryck i informationsträffarna och om ungdomarna uppfattade att personalen förmedlade könsspecifika förväntningar. Vår förförståelse var att stereotypa könsroller för "manligt" och "kvinnligt" formas genom socialiseringsagenter i ungdomens närhet. Därför ville vi undersöka om även ungdomsmottagningspersonalen är med och gör kön. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Vi har observerat två informationsträffar som hållits av olika personal. I anslutning till observationerna har två semistrukturerade gruppintervjuer genomförts. Med hjälp av diskursanalys har vi sedan kategoriserat den insamlade informationen efter teman som vi funnit centrala i observationer och intervjuer. Fokus har legat på hur personalen talade kring kön och genus samt hur ungdomarna uppfattade detta. De teman som vi kunde urskilja kunde kopplas till våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att den specifika ungdomsmottagningen där observationer och intervjuer utfördes har kommit långt med att implementera genusperspektivet i verksamheten. Få genusskillnader kunde observeras men de som framkom rörde sexualitet och stereotypa uppfattningar. Resultatet visar även att en av ungdomsgrupperna upplevde könsspecifika förväntningar på sig då det kom till användandet av preventivmedel. Båda grupperna hade vissa svårigheter med att svara på frågan om de upplevde könsspecifika förväntningar på sig från personalen. Detta kan kopplas till diskursbegreppet. Ungdomarna är inte alltid är medvetna om vilken makt som könsdiskursen har och hur detta påverkar dem.

Denna studie handlar om fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgångspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central fråga var om fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen påverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. Två fritidshemsavdelningar med både kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem. Intervjuerna fokuserade på fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter och hur de motiverade sina val. Studiens resultat tyder på att fritidspedagoger ofta agerar medvetet för att motverka traditionella könsmönster och att de mestadels gör samma arbetsuppgifter oberoende av kön. De tycker att det är viktigt att inte förstärka könsstereotypa roller och gör därför ibland tvärtemot normen. Resultatet visade också att kvinnligt kodade sysslor är vanligare än manliga i fritidshemsverksamhet. Studiens analys och diskussion berör svårigheterna med att välja arbetsuppgifter samt fritidspedagogers individualitet kontra könsmönster.