No description available.

Syfte: Studien ämnar utforska på vilket sätt framställningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. Särskild vikt läggs på att undersöka om herrfotbollen framställs som normen och damfotbollen som en avvikelse. Teori: De teorier som ligger till grund för den här studien är fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i själva verket är sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa människor riskerar reduceras genom medierade framställningar. Den fjärde och sista, könsstereotyper, diskuterar hur vissa beteenden, aktiviteter och attribut kan anknytas till ett specifikt kön. Metod: Undersökningen är baserad på en kombination av en kvantitativ samt kvalitativ metod. Den kvantitativa innehållsanalysen avser koda en större mängd material som i det här fallet består av tidningsartiklar. Den kvalitativa textanalysen fokuserar istället på en djupare analys av ett fåtal av dessa artiklar. Resultat: Den kvantitativa analysen visar på att herrfotbollen verkar anses som det normativa medan damfotbollen figurerar som det avvikande. Den kvalitativa analysen pekar i sin tur på ett mer nyanserat resultat där skillnaden i medieskildringen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare är betydligt svårare att urskönja.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger på Evolutionsmuseet i Uppsala könar utställningar i samband med visningar för barn. Jag har även undersökt på vilket sätt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gått igenom. De metoder som använts har varit observationer med utgångspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremålen på utställningen någon gång. Med detta arbete vill jag ge en bild av hur museipedagogers arbete med barn kan te sig, samt få upp andras ögon för hur givande och lärande det är att gå på museum tillsammans med en barngrupp. / Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala Universitet

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrån ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal från två olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser på barns relationsskapande. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker på olika sätt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrån ett könsneutralt sätt och lägga fokus på barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat så beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit. Dessa är förskolepersonalens närvaro som ansågs vara av vikt och en central del i barns relationsskapande. I Skillnader och likheter i barns relationsskapande framkom det fler skillnader än likheter i våra intervjuer. Barns lek ansågs även den vara en central del i förskolan och i barns relationsskapande. Den sista kategorin var svårigheter som kan uppstå i barns relationsskapande där olika faktorer som bidrar till dessa svårigheter lyftes. Dessa fyra kategorier är något som vi anser är grundläggande för vårt slutresultat.

Syftet i föreliggande uppsats är att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrån ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen använde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag använde mig även av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. Utifrån analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket går i linje med den tidigare forskningen inom området. Det framkommer även att det är fler faktorer än kön som är av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, både inom arbete och privatliv. Vidare problematiserar jag de framkomna resultaten i analysen ur ett genreteoretiskt perspektiv, för att i förlängningen även diskutera och argumentera för kriminallitteraturens plats i skolan.

Bakgrund: Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid påverkar deras förståelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas på ett sätt de är bekväma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext är av godo. Syfte: Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna på gymnasienivå. Den syftar till att svara på hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas. Metod: Analysen utgår från ett innehållsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat på en idéhistorisk genomgång av hur kön har konstruerats i en västerländsk kontext. Uppsatsen fokuserar främst på en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning. Resultat: Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras på ett traditionellt och stereotypiskt sätt i de analyserade pedagogiska texterna. Män beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina. Några andra könsidentiteter än de binära finns inte representerade, och på så sätt konstrueras binära könsidentiteter som det normala. Vidare återfinns en maskulin norm, vilket konstruerar andra könsuttryck som avvikande och maskulinitet som överordnat. Den heterosexuella matrisen kan inte hävdas utmanas i någon större utsträckning.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmån för kvinnans föräldraledighet men inte mannens, i familjer där kvinnan tjänar en majoritet av hushållets inkomst. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka förväntningar, normer och värderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av föräldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur värderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför? Tidigare forskning visar att föräldraförsäkringen inte ter sig likadant för båda föräldrar, då kvinnor förväntas ta mer ansvar för föräldraskapet medan mäns ledighet är mer flexibel. Utöver denna forskning används i analysen även teorier från Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, där familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner där pengar får olika värde beroende på vem de tillhör. Ett smalare perspektiv appliceras även hämtat från Max Weber och Yvonne Hirdman, där genusbetingade idealtypiska värderingar och handlingar används. Uppsatsens empiri bygger på semi-strukturerade intervjuer med 6 kvinnor, som tjänar mer än sin partner och tar ut mest föräldrapenning- och ledighet. Analysen visar, i linje med teorierna, på ett maktspel mellan institution och individ, med ett starkt förgivettagande kring fördelningen. Detta framkom i beskrivningar av upprepade korrigeringar från omgivningen vid avvikande från normen. Likt tidigare forskning upplevdes kvinnornas föräldraskap som mer villkorat och reglerat. Spädbarnsföräldrar är hjältar – men bara om de är män. Särhållningen mellan könen skedde även av några intervjupersoner, som framhöll mer traditionella och affektuella motiv till sina längre ledigheter. Faktorer som amning och arbetet ansågs viktiga men inte avgörande, och trots kvinnornas högre löner sågs ekonomin enbart som en praktisk pusselbit. Föräldraförsäkringen användes snarare på ett strategiskt sätt för att få den fördelning som föredrogs. Valet av ledighetsuttag berodde främst på föräldraideologi, inte ekonomi. Därför borde vidare forskning fokusera på betydelsen av normer och värderingar av föräldraskap. Då två intervjupersoner hade skild ekonomi från sin partner, vore även forskning kring hur detta påverkar beslutsprocessen intressant.

Teaching materials are a constant matter of discussion as they represent the school curriculum and what the students are reading in the classroom. Within religious studies in upper secondary school, a new approach emerged since the new curriculum from 2011, which is to interpret religion in relation to gender. This study aimed to see which gender performances two selected teaching materials represented, in both their texts and images. This study was performed using both discourse analysis for the texts and content analysis of the images. The study showed that traditional gender performances appear both in the chapters that touched human identity and also ethics and morals, and also in the chapters that touched the world religions. However, the main performance in this study was about a male norm in both the material's text and its images as well as how women are presented as an exception to this norm. The result demonstrates the difficulty that authors of teaching materials are facing in explaining religions, which in the base is of a patriarchal structure. The study shows however that this patriarchal structure also is reflected in the sections on identity, culture, ethics and morality, and discusses whether this needs to be included in the teaching materials.

The purpose of this paper is to examine how gender in Islam and Hinduism are described in textbooks for high school. The study was conducted using a qualitative content analysis and also using a feminist gender theory and postcolonial feminist theory. All textbooks are written or revised after 2011 when The Swedish National Agency for Educations’ new curriculum came into force. Previous research in this area shows that it is most common that gender is treated in isolated parts within the chapters, but that there are textbooks that allows the gender perspective permeate the entire text. It also shows that the male perspective has been allowed to become the starting point or the neutral perspective in religion, while the female perspective has been described as the exception. In this paper the results shows that some textbooks describe gender in isolated sections of the chapters and other textbooks let the gender perspective permeates entire chapters. The textbook authors are in most cases consistent with explaining the different gender aspects based on other factors, such as traditions and geographical areas. However, there are exceptions where gender is not connected to external factors. There are descriptions in which the female is described on the basis of the male, just like the results of previous research. The discussion may need not only be about what is written about gender in textbooks, but also how it is presented in them.

Syftet med undersökningen är att jämföra två läromedel i svenska för årskurs ett i grundskolan, ett från 1948 och ett från 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jämställdheten fått ett större genomslag i den modernare läroboken. En innehållsanalytisk metod används och resultatet visar att trots att båda böckerna lever upp till jämställdhetskravet 40-60 när det gäller representation av män och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sägas vara jämlik.