No description available.

Denna studie ämnar kartlägga uppfattningar i en gymnasieskolas första och tredje årsklass med avseende på talutrymmet i klassrummet. Frågeställningarna lyder: 1) Anser eleverna att det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars talutrymme? 2) Finns det någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uppfattar sitt talutrymme? och 3) Finns det någon skillnad mellan åldersgrupperna (1:a och 3:e året)? Metoden som används för att besvara frågeställningarna är elevenkäter som består av 14 frågor. I enkäten deltar 47 elever; 26 elever från årskurs 1 (13 pojkar och 13 flickor) och 21 elever från årskurs 3 (10 pojkar och 11 flickor). Resultatet av studien är att det finns skillnad mellan könens uppfattning kring flickors och pojkars talutrymme med avseende på att flickor anser att flickor oftast pratar i klassrummet medan pojkarna inte anser att flickor oftast pratar i klassrummet. Pojkar och flickor uppfattar att pojkar upptar ungefär lika mycket av talutrymmet i klassrummet. Det kan inte antas finnas någon skillnad mellan pojkars och flickors uppfattning kring talutrymme och heller ingen skillnad mellan könen med avseende på hur de uppfattar talutrymmet i enkönade grupper. Årskurserna kan inte antas skilja sig i uppfattning kring talutrymmet de anser sig ha, däremot finns det skillnad mellan grupperna med avseende på uppfattningen om vilket kön som pratar oftast i klassrummet; i årskurs 1 anser eleverna att det oftast är flickor som pratar och i årskurs 3 anser eleverna att det oftast är pojkar som pratar.

I skolan har man genom tidigare undersökningar fastställt att pojkar är det kön som dominerar lektionerna och får både mer tid och mer uppmärksamhet än flickorna. Syftet med det här examensarbetet är att genom observationer och intervjuer undersöka viket kön som några utvalda lärare vänder sig till och med vilket budskap, för att vidare ställa detta i relation till lärarnas egna uppfattningar. Vad som generellt framkommit i vår undersökning är att det än idag är pojkarna som får majoriteten av lärarnas uppmärksamhet. Lärarna stärkte detta genom att bland annat beskriva pojkar och flickor väldigt skilt från varandra, där pojkarna tar för sig mer, både på gott och ont.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur barn i åldrarna tre-sex år skapar, upp-rätthåller och avbryter gemenskaper med varandra i den fria leken på förskolan. Jag har också tittat på det hela ur ett genusperspektiv och har tittat på om pojkar och flickor agerar på olika sätt när det gäller tillträden samt exkluderingar i den fria leken. Som metod har jag använt mig av observationer, jag antecknade och gjorde röstinspelningar för att fånga så mycket som möjligt av det barnen sade och gjorde. Jag genomförde 27 obser-vationer både inomhus och utomhus.Resultatet visade att pojkar och flickor använder sig av många olika strategier för att få tillträ-de till pågående lek och för att utesluta varandra under pågående lek.De vanligaste tillträdesstrategierna som barnen under mina observationer använde sig av var: att fråga om man fick delta i leken, att avbryta eller använda sig av en störande entré för att få tillträde till leken, att leka bredvid några andra som leker och själv leka liknande lek som dem samt att referera till någon vuxens auktoritet. När det kommer till uteslutningsstrategier så var de vanligaste: att etablera en kärngrupp, att ha en roll i leken men ändå bli utestängd, uteslutningar av kamrater inom pågående lek, att skydda interaktionsutrymmet och uteslutning på grund av ålder.Användandet av tillträdes- och uteslutningsstrategier ur genushänseende visade att flickorna oftast frågade om de fick vara med i en pågående lek eller refererade till frasen alla får vara med. Pojkarna använde sig mest av avbrytande och störande entré och till viss del, men inte i lika stor utsträckning som flickorna, av frasen alla får vara med.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur två utvalda barnböcker framställer genus och vad som då förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar på böckernas sätt att framställa genus. För att fördjupa oss och belysa böckernas sätt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. Därefter genomfördes en intervju med slumpmässigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att läsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under intervjun och läsningen. Vi såg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt. Däremot var barnen öppna för nya synvinklar under läsningen av böckerna. Barnen konstaterade i diskussionen att alla kan leka med allt och de ifrågasatte inte när böckerna överskred könstypiska normer.

<p>Syftet med vår uppsats är att ta del av adoptivföräldrars erfarenhet av att adoptera internationellt och hur de ser på sitt föräldraskap. För att få adoptera ett utländskt barn krävs att de sökande går igenom en omfattande process som både kan vara krävande och arbetsam. Då vi anser att det är svårt att beskriva var adoptionsprocessen börjar och slutar, bygger vår studie på de reflektioner adoptivföräldrar hade på adoptionsprocessen som de gick igenom, hur de ser på sitt föräldraskap och hur de har utvecklat sin föräldraroll. Metoden vi har valt att använda oss av är en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med åtta adoptivföräldrar, fyra kvinnor och fyra män. Vi har valt att utgå ifrån ett genusperspektiv då vi tycker det är intressant att se om det finns några skillnader på mäns och kvinnors upplevelser. Det centrala vi fann i vårt resultat var att motivet för att adoptera barn var att bilda familj. Sex av adoptivföräldrarna har varit ofrivilligt barnlösa och två hade tidigare biologiska barn. Motivet till att adoptera var dock detsamma för alla. Det som adoptivföräldrarna ansåg var den jobbigaste biten i adoptionsprocessen var den långa väntan på barnet. Själva hemutredningen upplevdes mindre känslig att gå igenom för männen än för kvinnorna. Hur män och kvinnor beskriver sin föräldraroll, över en längre tidsperiod har varit väldigt individuellt. Samtliga ser sig själva som föräldrar och inte adoptivföräldrar, vilket inte alltid stämmer överens med hur omgivningen ser på deras föräldraskap. Många har känt att de måste skydda sina barn under uppväxttiden då det har förekommit mobbning och rasism, men trots det anser samtliga adoptivföräldrar att deras barns uppväxttid i stort sätt varit positiv.</p>

<p>En uppsats som berör genus i den publikt framgångsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jämställt. Svaret som uppsatsen kommer fram till är att det visserligen har gått framåt i utvecklingen att se kvinnor och män som jämställda men att det ännu inte är helt jämställt i de amerikanska hollywoodfilmerna.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om lärare bemöter sina elever olika beroende på könstillhörighet. För att studera detta använde vi oss av kvalitativa metoder; observationer och intervjuer. Vi observerade och intervjuade två kvinnliga lärare på mellanstadiet. I studien kom vi fram till att det i vissa aspekter finns en skillnad gällande bemötande. Även i den teoretiska utgångspunkten nämns dessa skillnader. Våra tankar är att skillnaderna finns på grund av att vi människor är insocialiserade i dessa mönster. Förslag till fortsatt forskning är exempelvis: Finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares bemötande av elever?</p>

Gender in Administrative Court of Appeal - A discourse analysis of verdicts concerning compulsory drug treatment The purpose of this study was to examine gender discourses that could be identified inverdicts concerning compulsory drug treatment. A discourse analysis was conducted of 46verdicts from an administrative court of appeal, located in central Sweden. The main findingsof the study was that the descriptions of women, more often than men, are based on factorsother than their addiction, such as appearance and social environment. Men are in all casesdescribed by their addiction and on their own behavior. Women are presented as they riskvulnerability, while men are presented already suffer from vulnerability. Socioeconomicstatus and age have had importance for the description of women and men in the verdicts.Verbal ability has proved to be important of whether the administrative court decides oncompulsory treatment or not.

The aim of this essay is to examine how gender is described in pictures in textbooks used in swedish upper secondary school. The research question is: How is gender being potrayed in the pictures of new age in the textbook in relation to traditional dichothomy, hierarchy and detraditionalization? The material used in this study consists of five textbooks in religion used for education in upper secondary schools in Sweden. In total, 18 pictures from these books that describe new age, constitutes the subject of analysis. The method used is picture analysis. The questions used for analysis has further been developed with Yvonne Hirdmans theory of gender and Erving Goffmans study of gender in advertisements pictures. The result is also discussed according to Hirdmans theory of gender and the theory of detraditionalization. Is the process of detraditonalization visible in the pictures of new age in the textbooks? Or is it still a traditional picture of women and men that’s being depicted? The result shows that there is more women than men in the pictures. The pictures also illustrate a traditional dichotomy and a traditional hierarchy between women and men. Nevertheless detraditionalized characteristics and detraditionalized hierarchy is visible in the pictures.