No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten.

Queen Kristina of Sweden (1626-1689) was in many ways an interesting, fascinating but also a very complicated woman, who has been studied widely by historians and other scholars throughout the years. However, there are few people who have considered the queens attitude towards the male norm which characterize Sweden, and most of Europe, during the seventeenth century. My purpose with this essay is therefore to apply the historian and gender expert Yvonne Hirdman´s theory about the gender system and the hierarchical order, where the male is the norm and representative of what is considered to be normal in the society, on literature regarding Queen Kristina of Sweden. The historical method of this essay will be historiography, as a result of the fact that my study is based on other historians and scholars research. Moreover, my intention is to include Kristina´s entire life in Sweden, from her birth as far as to her abdication from the Swedish throne and study this through the gender perspective introduced above. With this mentioned my essay therefore is named Against All Odds. A Study on Kristina of Sweden from a Gender Perspective.  The fact that Kristina of Sweden has been widely described by researchers with different disciplines and in various ways during the years becomes clear throughout this essay. In my essay concerning the male norm and queen Kristina it appears that elements like her male upbringing was of vital importance in her reply to the male norm and also towards her act against other females. The historian Peter Englund has mentioned the fact that Kristina carried out some form of mind change of her sex, maybe to be able to uphold the position as queen of Sweden. Moreover, Kristina broke the male norm by becoming queen but otherwise she accepted and, to some extent, even encouraged this dominant norm.

Syftet med undersökningen har varit att studera förskollärares attityd till jämställdhetsarbete för att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor för detta arbete i förskolan. Jag intervjuade fem förskollärare för att kunna ta del av deras personliga uppfattningar och resultatet visade att arbetet i grund och botten utgår ifrån vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, där samtliga informanter såg sig själva som viktiga förebilder. Resultatet visade att förskollärarna ställde sig positiva till den utbildning de fått, för att därigenom kunna utveckla sig själva och verksamheten. En slutsats är att kunskap och utbildning kring jämställdhetsfrågor är en viktig och avgörande faktor för ett medvetet pedagogiskt arbete, där brist på kunskap kan innebära att verksamheten upplevs jämställd trots att den förstärker traditionella könsmönster och könsroller. Studien belyser villkor för arbete med jämställdhet i förskolan, vilket kan hjälpa personal att undvika svårigheter som kan förekomma.

Syftet med vår uppsats är att ta del av adoptivföräldrars erfarenhet av att adoptera internationellt och hur de ser på sitt föräldraskap. För att få adoptera ett utländskt barn krävs att de sökande går igenom en omfattande process som både kan vara krävande och arbetsam. Då vi anser att det är svårt att beskriva var adoptionsprocessen börjar och slutar, bygger vår studie på de reflektioner adoptivföräldrar hade på adoptionsprocessen som de gick igenom, hur de ser på sitt föräldraskap och hur de har utvecklat sin föräldraroll. Metoden vi har valt att använda oss av är en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med åtta adoptivföräldrar, fyra kvinnor och fyra män. Vi har valt att utgå ifrån ett genusperspektiv då vi tycker det är intressant att se om det finns några skillnader på mäns och kvinnors upplevelser. Det centrala vi fann i vårt resultat var att motivet för att adoptera barn var att bilda familj. Sex av adoptivföräldrarna har varit ofrivilligt barnlösa och två hade tidigare biologiska barn. Motivet till att adoptera var dock detsamma för alla. Det som adoptivföräldrarna ansåg var den jobbigaste biten i adoptionsprocessen var den långa väntan på barnet. Själva hemutredningen upplevdes mindre känslig att gå igenom för männen än för kvinnorna. Hur män och kvinnor beskriver sin föräldraroll, över en längre tidsperiod har varit väldigt individuellt. Samtliga ser sig själva som föräldrar och inte adoptivföräldrar, vilket inte alltid stämmer överens med hur omgivningen ser på deras föräldraskap. Många har känt att de måste skydda sina barn under uppväxttiden då det har förekommit mobbning och rasism, men trots det anser samtliga adoptivföräldrar att deras barns uppväxttid i stort sätt varit positiv.

En uppsats som berör genus i den publikt framgångsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jämställt. Svaret som uppsatsen kommer fram till är att det visserligen har gått framåt i utvecklingen att se kvinnor och män som jämställda men att det ännu inte är helt jämställt i de amerikanska hollywoodfilmerna.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om lärare bemöter sina elever olika beroende på könstillhörighet. För att studera detta använde vi oss av kvalitativa metoder; observationer och intervjuer. Vi observerade och intervjuade två kvinnliga lärare på mellanstadiet. I studien kom vi fram till att det i vissa aspekter finns en skillnad gällande bemötande. Även i den teoretiska utgångspunkten nämns dessa skillnader. Våra tankar är att skillnaderna finns på grund av att vi människor är insocialiserade i dessa mönster. Förslag till fortsatt forskning är exempelvis: Finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares bemötande av elever?

No description available.