Syftet med vår studie var att undersöka om lärares uppmärksamhet fördelas olika mellan pojkar och flickor, vilken slags uppmärksamhet läraren gav eleverna och om ämnet hade någon inverkan på hur uppmärksamheten fördelades. Vi utförde klassrumsobservationer som datainsamlingsmetod för att kunna se hur interaktionen mellan lärare och elev såg ut i dess naturliga miljö. Observationerna gjordes på två skolor i Mellansverige, varav den ena var grundskolan för senare år och den andra skolan var ett gymnasium. Resultatet av studien visar att lärare oftare uppmärksammar pojkar både på grundskolan och på gymnasiet. Det är vanligare att läraren riktar sin uppmärksamhet i form av tillsägelser på grundskolan än på gymnasiet. Slutsatsen man kan dra är att det som lärare är viktigt att låta eleverna räcka upp handen under gemensamma diskussioner och genomgångar då det annars är stor risk att pojkar hinner ta ordet före flickorna

An analysis in the work of Martin Kellermans comic “Rocky” of the interaction between the male and female characters and of how each of their gender are portrayed.   We are going to find out if it is probable for young adults to be affected by any eventual gender-stereotypes that we can find in “Rocky” or if “Rocky” consolidates a stereotypical image of men and women that young adults might have developed through different media. We conduct this analys by first reading through random seleceted “Rocky” books and present some of the comic strips where men and women interact with each other or discuss the opposite sex.

Syfte och frågeställningar Undersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet. Frågeställningar : Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag? Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut? Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier, fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier. Resultat Fotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool. En jargong finns inom fotbollen som är formad av denna maskulinitet. Ingen har haft någon homosexuell lagkamrat men skulle inte ha några problem med att ha en homosexuell lagkamrat. Det finns en tydlig social hierarki inom fotbollen som i huvudsak bygger på tre faktorer: Skicklighet, ålder och personlighet. Att vara en duktig fotbollsspelare är mest avgörande för att stiga i hierarkin. Slutsats Idrott överlag är historiskt sett maskulint präglat och det gäller även fotbollen. Det verkar finnas en stereotyp maskulint präglad kultur inom fotbollen enligt både resultatet och forskning. Det finns en jargong som präglas av kulturen och blir en uttrycklig förlängning av vad som är accepterat och inte accepterat. Den sociala hierarkin motsvarar den maskulina hegemoni Connell beskriver. Hegemonin premierar de normer som är gällande och att vara stereotypiskt manlig premieras därför och det omanliga blir underordnat. Homosexualitet och femininitet är också underordnat. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Vt 2012</p>

Abstract I denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut. För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer. Genom denna sökprocess finner vi ett antal repetitiva egenskaper och uttryck som vi i analysen delar in i tematiska exempel på maskuliniteter. I analysen appliceras de utvalda texterna utifrån kritisk diskursanalys av Norman Fairclough och de utvalda bilderna utifrån Roland Barthes metod och verktyg för semiotisk analys. För att ge ytterligare djup till undersökningen applicerar vi slutligen utvalda teorier som berör maskulinitet, diskurs, hegemoni samt genus och hur det framställs i media för att kunna dra slutsatser från analysen. Resultatet av analysen är att tidningen, sett till dessa exempel av bild och text, presenterar flera exempel på maskulinitetstyper som står för olika värden och egenskaper. Inför analysen tematiseras dessa i maskulinitetstyper som benämns utifrån de uttryck som de sänder ut. Den första framställs som framgångsrik och representerar status, makt och välfärd, medan den andra är mer pojkaktig och uttrycker en femininitet, känslighet och vilja att bli sedd. Den tredje framstår som lite tuffare och står för revolt mot moderna konventioner, individualitet och uttrycker en grabbigare ton än de andra. Den maskulinitet som vi kallar den framgångsrika  är den som vi kan utläsa som hegemonisk inom King eftersom den framställs efter normer och indirekta krav som tidningens läsare förväntas eftersträva och leva upp till. Vidare beskrivs den i samtliga av våra exempel som i besittande av  makt, status samt andra egenskaper som kan klassas som eftersträvansvärda och ideala i den kontext som maskuliniteten befinner sig. Sett till analysen av de utvalda text - och bildexemplen visar det sig att tidningens bestämda stadgar visar sig passa in i några av fallen men vi finner också exempel på uttryck och egenskaper som går emot sättet som King beskriver sig som tidning.

The purpose of this study is to find out how the four teachers at the two preschools believe they are working with gender and how they actually work with it in practice. It also aims to show how they treat the children at the preschool based on their gender. What is the preschool teachers view on gender and equality? How do they consider that they work with gender and gender equality, and how do they really work with it in practice? The study is based on a qualitative study were I chose to both interview and observe four preschool teachers from two different preschools. My theoretical starting point is Yvonne Hirdmans theory of gender and also research on gender equality. The results show that the majority of respondents believed that gender and gender equality means almost the same thing or have the same meaning. They could not explain the concepts further. It also showed that the majority of informants are working for equality more than gender, when they emphasizes that the individual should be placed in the center and that it should be based on individual rights, regardless of gender.

Denna studies syfte är att undersöka hur genus framställs i barnböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern. Syftet innefattar även att undersöka hur medvetna förskollärare är om vilken påverkan barnböcker har på barn utifrån ett genusperspektiv. För att nå studiens mål har fyra pedagoger intervjuats och sex stycken barnböcker har granskats utifrån genus. Studien visar att tidigare forskning menar att det finns böcker som utmanar traditionella könsmönster men att de flesta böcker fortfarande är könsstereotypa. Vi som genomfört denna studie har sett samma mönster i de böcker som analyserats. Genom intervjuerna kom vi fram till att alla förskollärare anser att barn påverkas av barnböcker utifrån ett genusperspektiv. Trots det framkom det i intervjuerna att böcker inte alltid väljs ut med hänsyn till vad de förmedlar utifrån ett genusperspektiv.

Syftet med denna studie är att belysa tre pedagogers inställning till sitt jämställdhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jämställdhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nå fram till syftet har två frågeställningar utformats. Både observationer och intervjuer har använts som metod för att få svar på frågeställningarnaoch för att nå fram till syftet. Studiens fokus är att undersöka vad som händer i mötet mellan pedagog och barn i lämningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad när de hälsade på flickor och pojkar, de hälsade välkomnande och positivt på alla barnen. De bemötte barnen jämställt trots att de inte hade några direkta kunskaper kring jämställdhetsuppdraget. Under intervjuerna visade det sig att pedagogerna såg på barnen som individer med olika behov och bemötte dem därefter.

No description available.

Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på genus i sin undervisning, läromedel samt hur genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på genus men också en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i läraryrket. Till min hjälp använde jag mig av semistrukturerade intervjuer (kvalitativ metod) samt professor Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Mina frågeställningar var följande:   Hur ser gymnasielärare i historia på genus i sin undervisning? Vilken uppfattning har gymnasielärare i historia av genus i valda läromedel? Hur anser lärarna att genus förändrats under deras arbetsverksamma år? Resultatet kunde senare påvisa följande: Samtliga lärare ansåg att det lade ner tid på att låta genus bli en naturlig del av undervisningen. Det fanns delade meningar om skolverket var tydliga nog med sina mål angående genus och jämställdhet. Samtliga lärare ansåg att läromedlen var bristfälliga och där av inte svarade mot kursmålen. Gällande genus var samtliga lärare överens om att läromedlen var bristfälliga. Trots detta ansåg ändå två av de tre lärarna att läromedlen blivit bättre sedan GY11. Den lärare som arbetat längst inom yrket ansåg att det skett en stor övergripande förändring inom arbetsområdet genus. Samtliga lärare ansåg att det i och med GY11 blivit ett större tryck på genus, jämställdhet och kön.

The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study. The general cur­riculum of history from 1981, the course Historia A in Lpf 94 and Historia 1b in Gy 11 are also studied. The study shows that the role of women doesn’t get much space in textbooks and when women are mentioned explicitly, it’s mainly through illustrations or through texts of statement representation. The role of women has not been treated much in governing documents but equality between men and women is something that is common. The study shows that the governing documents interact with the curricula in a relatively large range, although this varies between the different editions. The results demonstrate that there has been a change over time in administrative documents and textbooks. Content and design have changed based on the societal context in which they were designed. The study shows that men are the norm and men are mentioned more than women, both in textbooks and curriculum.