<p>I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet. Resultatet visar att barnen upplever att de främst ges talutrymme då läraren fördelar ordet. Barnen tar talutrymme när det är något de upplever att de kan eller när det är något de tycker är roligt och i samverkan med kamraterna. De upplever att miljön i klassrummet är ”stökig” och finner egna strategier för att lösa detta. Barnen lägger större vikt vid skillnader i ålder än i genus. Deras upplevelser av hur mycket läraren pratar är att det är lagom.</p>

<p>I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet. Resultatet visar att barnen upplever att de främst ges talutrymme då läraren fördelar ordet. Barnen tar talutrymme när det är något de upplever att de kan eller när det är något de tycker är roligt och i samverkan med kamraterna. De upplever att miljön i klassrummet är ”stökig” och finner egna strategier för att lösa detta. Barnen lägger större vikt vid skillnader i ålder än i genus. Deras upplevelser av hur mycket läraren pratar är att det är lagom.</p>

<p>Syftet med min uppsats har varit att ta reda på om pojkars och flickors läsförmåga skiljer sig åt under årskurs ett. Jag har observerat elevernas läsnivå, läshastighet och lässtrategier. Därefter har jag ställt intervjufrågor för att undersöka deras läsförståelse samt tolknings- och reflektionsförmåga.</p><p>Resultatet har jag analyserat och jämfört med PIRLS- och PISAundersökningen gjorda på elever från årskurs tre och uppåt. Syftet var att undersöka om skillnaden i läsförmåga mellan pojkar och flickor finns redan från årskurs ett eller om skillnaden uppstår senare.</p><p>Resultatet visar inte på några större skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga i årskurs ett. Därav kan man dra slutsatsen att skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga uppstår senare.</p>

<p> </p><p>Genus i förskolan anser vi är intressant eftersom det är ett aktuellt ämne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit långt i arbetet kring genus, därför ansåg vi att det skulle bli intressant att gå ut på olika förskolor och observera hur det egentligen såg ut. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet är även att undersöka hur pedagogernas uppfattning är om sitt eget bemötande av pojkar och flickor samt hur deras inställning är till genus i förskolan. De metoder vi har valt är observationer och skriftliga frågor till pedagogerna för att nå ett resultat som svarar mot vårt syfte.</p><p>Vårt resultat visar att pedagogerna på de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nämna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet. Vi har också sett att pojkar får mer negativ uppmärksamhet och fler tillsägelser i samlingen. Vårt resultat visar även att i tamburen hjälper man pojkarna utan att de ens ber om det.</p><p>Vår slutsats utifrån detta är att det inte har hänt särskilt mycket utifrån vad vi har läst i litteraturen kring genus i förskolan. Det behövs mer kunskap och mer fortbildning inom detta område anser vi.</p>

Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen. Internationella studier visar att arbetsklimatet är hårt och de kvinnliga sportjournalisterna upplever att de utsätts för både diskriminering och trakasserier på grund av sitt kön. Frågeställningar:  Hur upplever kvinnor sin arbetssituation som sportreporter?  Hur ser de kvinnliga sportreportrarna på sportjournalistiken?                                 Hur upplever kvinnliga sportreportrar sina villkor i yrket jämfört med sina manliga   kollegor?             Undersökning: En kvalitativ metod har använts för att undersöka vad sex sportreportrarna, i olika åldrar och  med varierande arbetserfarenhet, tycker och tänker om sin roll på TV- och tidningsredaktioner och ute på fältet. Genom olika teoretiska genusperspektiv har frågeställningarna prövas för att få svar på hur de kvinnliga sportjournalister upplever sitt yrke, varför män är överrepresenterade inom sportjournalistiken och vilka konsekvenser det har. Slutsats: Utvecklingen går långsamt. Arbetsklimatet är hårt, det är en sned könsfördelning och det råder en ”grabbkultur” på sportredaktionerna. Arbetssituationen är inte särskilt jämlik, männen sitter på de styrande positionerna och det finns en diskriminerande attityd hos publiken. Trots det finns det kvinnor som arbetar som sportjournalister och stannar kvar inom yrket. De är utbildade, kompetenta, har ett genuint intresse för sport och har multikompetens. Med egenskaper som formats under uppväxten smälter de med lätthet in i den rådande manliga atmosfären. Men trots det har de andra förutsättningar och arbetar inte på samma villkor som sina manliga kollegor.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister – en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson

Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik. Resultatet presenteras med hjälp av diagram och har beskrivits utifrån min kunskapsöversikt. Svaren från enkäterna har inte visat några större skillnader mellan kommunerna och könen utan har påvisat flera likheter. De skillnader som dock har framkommit har varit mellan elevernas mellanmålsvanor och kostvanans inverkan på prestationer i skolan. Det har visat sig i studien att det är en större andel tjejer än killar som är aktiva i idrottsföreningar och håller på med mer än en idrott, vilket motsäger vad tidigare forskning har visat.

No description available.

Denna kvalitativa studies syfte är att synliggöra lärares perspektiv och arbetssätt gällande konflikter och konflikthantering. För att göra detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga lärare på tre olika typer av skolor; en stadsskola, en byskola och en tätortsskola. Resultatet visade att det viktigaste vid konflikthantering är att alla elever ska kunna hantera konflikter själva, men när de inte kan det måste läraren ingripa. För att uppnå detta behövs förebyggande arbete där eleverna ska lära sig att sätta ord på sina tankar och känslor. Många lärare kände att de inte fått nog med stöd från sin utbildning gällande konflikter. Studien visade på skillnader i flickors och pojkars konflikter men att lärarna inte var medvetna om de behandlade dem annorlunda beroende på kön. Det fanns även skillnader i arbetssätt mellan de olika skolorna, främst gällande samarbete bland lärare.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten. Våra intervjuer har skett på två grundskolor i två olika årskurs treor. Genom intervjuerna vill vi ta reda på hur eleverna upplever könsskillnader inom idrott, om det finns några attribut inom idrotten som framstår som specifikt maskulina respektive feminina och vilka attribut som är av vikt för att uppfattas som framgångsrik inom idrotten. Vårt mål är att nå grunden till och följden av dessa eventuella genusskillnader. Genom att samtala med barnen och analysera deras svar vill vi nå kunskap om elevernas uppfattningar gällande genusskillnader och hur påverkade barnen är utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på genus. Vi ställer frågor om barnens upplevelse om idrott, könens uppdelning och hurvida olika kön passar för olika idrott eller inte.     I resultatdelen har vi dragit slutsatser om det sociokulturella samhället och genusskillnader som råder där, samt dess inverkan på elevernas åsikter. Barnen är starkt påverkade av såväl media som strukturer som finns i samhället och deras svar är formade därefter. I resultatet har vi exempelvis nått slutsatser om att samtliga barn har en uppfattning om manligt och kvinnligt inom idrotten och vi kan därmed klargöra att genusskillander existerar. Resultatet vi uppnått är av största vikt då man når kunskap om var påverkan om genusskillnader kommer ifrån och därmed vad som behöver ändras för att uppnå förändringar. Vårt arbete är skildrat ur ett elevperspektiv för att nå barnens uppfattningar av genusskillnader inom idrotten. / <p>Publikationen är redan gjord.</p>