I förskolans styrdokument beskrivs det att förskolans verksamhet ska influeras av den värdegrund som hävdar allas lika värde oavsett olikheter, samt skyddar alla barn från att bli kränkta. Förskollärarna på förskolan ska arbeta för att ge alla barn samma rättigheter, och det beskrivs i förskolans läroplan att de ska motverka traditionella könsmönster. I tidigare forskning skrivs det bland annat fram att det finns en svårighet i att det inte förklaras i läroplanen hur det praktiska arbetet med jämställdhet och genus ska gå till. Det framkommer också från tidigare forskning att förskollärare ofta förstärker traditionella könsmönster istället för att motverka dem, och att traditionella könsmönster sällan ifrågasätts. Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskollärare beskriver arbetet med jämställdhet och genus i förskolan. I denna studie används begreppen jämställdhet, behovsprincipen, könsneutralitet, könsöverskridande, genus och kön för att analysera det som framkommer i resultaten av studien. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna ser en svårighet i att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Förskollärarna beskriver att jämställdhet innebär att alla barn i förskolan får lika tillgång till alla material, lekar och hjälp efter sina egna förutsättningar. För att motverka traditionella könsmönster beskriver informanterna i studien framförallt att de försöker arbeta könsöverskridande och ifrågasätta de stereotypa/traditionella könsmönster som finns. En aspekt som kan utläsas från tidigare forskning är att förskollärare sällan arbetar könsöverskridande, och detta skiljer sig alltså mot det som förskollärarna i denna studie beskriver. I denna studie beskriver informanterna att jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv främst handlar om att erbjuda allt material och alla möjligheter till alla barn, men också att arbeta könsöverskridande, snarare än könsneutralt.

Syftet med denna studie var att forska kring hur synen är på männen i förskolan, ett ämne som fortfarande kan kännas spänt och olustigt att prata om då folk både vill få in fler män i förskolan men samtidigt är rädda för att något otäckt, exempelvis pedofili ska drabba barnen. Tidigare forskningar i ämnet har gjorts kring manlighet och kvinnlighet medan denna studie fokuserar mer på själva mannen som person. Det råder stor brist på material i ämnet från föräldrarnas perspektiv och därför kommer vår forskning att fokuseras mest kring detta. Genom enkäter och intervjuer har vi samlat in materialet och analyserat dem med genusperspektiv för att lättare se skillnader och likheter till tidigare forskning. Resultatet pekar på att trots ett jämställdhetstänk, där kvinnor och män har lika mycket att bidra med, lever vissa könsstereotypiska mönster och roller vidare i vår vardag.

I den här uppsatsen undersöker jag tre läroböcker i svenska för gymnasiet ur ett genusperspektiv. Syftet är att komma fram till om läroböckerna kan anses jämställda. För att komma fram till mitt resultat använder jag mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. För ändamålet utgår jag från tre frågeställningar där jag undersöker hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut, hur stort utrymme manliga och kvinnliga författare är tilldelade som i grupp räknat i antal rader, samt hur framställningen av kvinnor och män ser ut. Undersökningen är avgränsad till att innefatta 1800-talet. Utgångspunkter är styrdokumenten som utkom i och med gymnasiereformen 2011 och vad dessa säger om jämlikhet. För undersökningen av det språkliga bruket ut jämställdhetssynpunkt är utgångspunkten Karin Milles Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt (2008). För undersökningen av framställningen av kvinnor och män och om framställningen är jämställd är utgångspunkterna de kriterier som Moira vin Wright ställer för en jämställd text i Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? (1999). Dessa kriterier är att en text ska vara genusmedveten, genuskänslig och genusinkluderande för att vara jämställd. En av läroböckerna har i det undersökta avsnittet ett jämställt språk och lever upp till samtliga kriterier för en jämställd text. Två av läroböckerna uppnår inte alla kriterier för en jämställd text. En av läroböckerna använder inte ett jämställt språk.

Ofta i media står det att tjejer måste våga ta mer plats, detta förekommer bland annat i sammanhang som handlar om pop-/rockmusik. Att ta plats kan göras på flera olika sätt, både audiellt, kroppsligt och kunskapsmässigt men också rumsligt (Björck, 2011). Uppdelningen i musik mellan vilka som spelar vilka instrument är heller inte jämn mellan tjejer och killar (Olofsson 2012; Bladh 2008; Jacobson, 2013). Denna uppsats handlar om ensembleundervisning i gymnasiet utifrån ett genusperspektiv med fokus på platstagande men också bemötande lärare–elev. Empirin har tagits fram med hjälp av deltagande observation samt filmning av ensemblelektioner och uppspel. Resultatet visar att skillnaden i kroppsligt och kunskapsmässigt platstagande skilde mycket bland eleverna men inte generellt mellan könen. I audiellt platstagande var det dock en viss skillnad, tjejerna tog där för sig mindre genom att de generellt hade lägre ljudvolym eller spelade försiktigare. En viktig aspekt av resultatet att ta med i framtiden är att det gör skillnad att jobba med jämställdhet, att alla ska ta plats, och att elever får både manliga och kvinnliga förebilder för att inte instrument eller genrer ska kopplas ihop med kön, vilket det delvis gör idag. Skolan som observerades i denna undersökning har gjort just det, jobbat på ett medvetet sätt kring könsroller.

Energibranschen är en mansdominerad bransch som står inför många utmaningar, både gällande omställning av energisystemet samt framtidens kompetensförsörjning. Detta medför att branschen efterfrågar ett breddat perspektiv av olika kompetenser och vill locka fler, framförallt kvinnor, till branschen. Ingenjör är ett av de vanligaste förekommande yrkena inom energibranschen och där andelen kvinnor tenderar att vara som minst. Syftet med studien är således att ur ett genusperspektiv undersöka hur företag inom energibranschen arbetar med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Studien bygger på sammanlagt nio intervjuer med personer från de valda fallföretagen Vattenfall, E.ON och Fortum, som är tre av de största företagen i branschen. För att bredda perspektivet av företagens arbete med extern employer branding har de tre personerna som intervjuats på respektive företag haft olika befattningar. Studiens resultat visar på att alla företagen i någon grad arbetar ur ett genusperspektiv med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Dock finns det både likheter och skillnader i hur de arbetar mot studenter samt graden av genusperspektiv i deras employer branding aktiviteter. Konstaterbart är att det finns en del genusmedvetenhet i företagens externa employer branding aktiviteter, där det i vissa sammanhang finns en uttalad strategi medan det i andra sammanhang saknas.

This study is focusing on young girls' motivation to do sports, sports unequal conditions and interruptions with team sports during adolescence. The report is an interview study involving four girls (18-20 years old) who have chosen to quit team sport during their teen years. The interviews have three main themes that is focusing on motivation, unequal conditions and interruptions in sports. By using previous researches and data collection from the interviews, the result could be analyzed, interpreted and compared to get a result of patterns or connections between the different respondents' perception of the study's main purpose. The main result of the study shows that there are patterns and connections between the respondents perceptions.

Syftet med denna studie är att analysera framställningen av huvudkaraktären Lisa i den populära barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund, 2017, 2018) utifrån texten. Analysen utgår dels från ett genusperspektiv för att synliggöra kunskaper gällande genus. Studier vilka behandlar genusframställningar inom barnlitteratur blir vidare intressant då barn enligt ett sociokulturellt perspektiv, vilket är studiens andra utgångspunkt, utvecklar kunskaper utifrån sina tillgängliga kulturella redskap. I denna studie anses barnlitteratur vara ett redskap vilket utvecklar kunskaper gällande genus. Vidare blir det möjligtvis dessa kunskaper om genus som enligt ett sociokulturellt perspektiv förs vidare mellan individer. Den genusframställning vilken studeras är huvudkaraktären i barnboksserien Handbok för superhjältar. Genom användning av Nikolajevas (2017) könsstereotypa motsatsschema samt Hirdmans (1988, 2003) genusteori som analysverktyg, tydliggörs huvudkaraktärens genusframställning. Genom analys av de egenskaper, sysslor och platser vilka kopplas till huvudkaraktären så genusdefinieras egenskaperna, sysslorna och platserna för att vidare tolkas som antingen feminint eller maskulint. Studieresultaten förklarar hur framställningen av barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund 2017, 2018) är övervägande normbrytande och där med genusmedveten genom att huvudkaraktären framställs som övervägande normativt manlig trots att huvudkaraktären enligt texten är en kvinnlig karaktär. Resultaten tyder även på hur framställningen av huvudkaraktären till största del bryter mot det stereotypa genussystemet även fast det finns de tillfällen då genussystemet bekräftas genom att det stereotypa genuskontraktet gör sig påmind i analysen av huvudkaraktären.

Hur framställs egentligen kvinnliga karaktärer i sagor och har dessa framställningar någon påverkan på barn i deras skapande av den egna könsidentiteten? Vi har utifrån forskning försökt besvara hur kvinnliga karaktärer framställs i traditionella sagor, samt hur barn uppfattar karaktärer i traditionella och i feministiska sagor. Då skolan har i uppdrag att aktivt motverka stereotypiska könsmönster och ge elever möjlighet till att finna sin unika egenart, anser vi att det är av hög relevans att studera hur de texter elever möter kritiskt kan granskas utifrån ett genusperspektiv.   Litteraturstudiens resultat bygger på en granskning av vetenskapliga artiklar där samtligt material varit av internationell karaktär. Forskningen visar på att kvinnliga sagokaraktärer ofta framställs som stereotypiska. Det framgår vidare att dessa stereotypiska föreställningar speglas i de sätt på vilka barn uppfattar kvinnliga sagokaraktärer. Barn har svårt att se utanför de stereotypiska ramar inom vilka karaktärer framställs och därmed blir de feministiska karaktärerna inte accepterade utan tenderar istället att motarbetas. Vi har valt att göra den här granskningen utifrån teorier om genus.

Syftet med undersökningen är att lyfta fram ifall om fler kvinnor arbetade inomsystemutveckling, vilken inverkan skulle det i så fall ha på arbetet med systemutveckling.Skulle det kunna vara så att denna inverkan kan gälla affärsnyttan, lönsamheten elleranvändbarheten på systemen. Eller är det så att denna inverkan inte gör någon skillnad.Respondenterna i studien utgörs av ett fåtal kvinnor vars befattning präglas avansvarstagande. Undersökningen skall forska i respondenternas personliga resa fram tillderas nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet medsystemutveckling. Respondenternas resor beskrivs genom att fallstudier har gjorts.Studien söker svar på hur det skulle kunna påverka den fortsatta utvecklingen av arbetetmed systemutveckling om det fanns fler kvinnor på höga positioner inomsystemutveckling. Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och männär det gäller karriärsutveckling. Det har gjorts flertalet studier gällande vad skillnadernakan bero på. Teorin visar att ett genusperspektiv kan användas i många olikasammanhang, det är dock inte alltid praktiskt möjligt att använda sig av resultatet. Det hargjorts studier på att det finns rena fysiologiska könsskillnader gällande hur en mans ochen kvinnas hjärna fungerar. Studien av genusperspektivet har tydligt visat att kvinnor ochmän har olika sätt att agera och att de har olika utmärkande förmågor. Genom att hagenusperspektiv som påverkansfaktor på systemutveckling, IT och informationssystemhar studien av teorin visat att en mängd forskning på alla dessa områden gjorts. Trots alldenna forskning kommer det dock inte fram hur resultaten av dessa kan sammankopplasför att förbättra utformningen av systemutveckling. Undersökningen visar att fler kvinnorinom arbetet med systemutveckling skulle påverka utformningen avsystemutvecklingsprocessen, men inte inom alla delar. Den del där studien visar att flerkvinnor kan ha störst inverkan är i analysdelen, då de generellt har lättare för att tolka ochförstå vad kunden verkligen vill ha. Även om studien visar att inte fler kvinnor rentkonkret kan påverka alla delar så blir alla delar ändå berörda. Detta påvisas i studien dårespondenterna så tydligt har framhållit att kvinnor rent generellt har mer struktur i sittarbetssätt, vilket i sin tur innebär större vilja till att använda sig av metoder. / Uppsatsnivå: C

I föreliggande studie undersöks drottning Kristina i tio historieläroböcker mellan 1907–2018 utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur drottning Kristina framställs samt huruvida bilden av henne har förändrats eller bibehållits i läromedlen. Tidigare forskning har visat att det finns en manlig överrepresentation i läroböckerna. Det manliga perspektivet får ett stort utrymme medan kvinnorna inte finns integrerade i texten utan förklaras i egna avsnitt. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys utifrån Staffan Selander. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Yvonne Hirdmans genussystem samt av Karin Tegenborg Falkdalens ”drottningens två kroppar”. I resultatet framgår det att bilden av drottning Kristina har gått från att beskriva hennes regeringsperiod och personlighet på ett negativt sätt till att i de allra senaste läroböckerna beskriva henne som drottningen som bröt könsnormerna. Det märks tydligt i de två sista läroböckerna hur man väljer att anlägga ett genusperspektiv i beskrivningen av drottning Kristina, något som helt saknas i de övriga läroböckerna. En ökad genusmedvetenhet i de sista läroböckerna är något som tydligt framgår i läroböckerna.