Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning] D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi Handledare: Gunnel Forsberg Språk: Svenska KORTFATTAD SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ”lika behandling”, ”kvinnans perspektiv” och ”genusperspektivet” som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete. Studien visar ett möjligt glapp mellan kunskapen på regional nivå och viljan att utveckla jämställdhetsperspektivet på kommunal nivå och att det främsta forumet att få information om invånarnas intressen är samrådet. Den påvisar också att det finns en motvilja att ställa sig bakom positiv särbehandling av kvinnor i planeringen. Nyckelord: Jämställdhetsintegrering, genusperspektiv, planering.

Abstract Title: The signification of the traditional gender roles in misuse treatment – the experiences of eight addicts Author: Andersson Malin, Gunnarsson Annelie Supervisor: Lindberg Odd The purpose with this essay is to study if the staff in two LVM treatment facilities do strengthen the traditional gender roles in their daily work and interactions with the clients. The aim was also to study if the staff reconstruct traditional gender roles and if this can be seen as an advantage or disadvantage in the treatment. Finally the aim was to investigate if the staff encouraged the clients to break loose from the traditional gender roles. A qualitative approach using face to face interviews was used. The interview guide was based upon the study’s aim and theoretical frame. Four men and four women between 22 and 60 years were interviewed. The results show that the staff do strengthen traditional gender roles through the activities that is offered to the clients in treatment. Furthermore the male clients did get some encouragement to break loose from traditional gender roles but the women did not. By reconstructing traditional gender roles it makes it easier for the clients to adapt to the norms and values of the conventional society. However there are problems when the staff focuses on gender instead of the clients drug problems in the daily activities in treatment. Another problem is that the staff confirms the structure of society by reconstructing traditional gender roles. Keywords: misuse treatment, gender perspective, gender roles

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till. Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag. Vårt resultat visar på att arbetslagen anser sig arbeta likabehandlande med alla barn. Med det menar de att barnen själva får välja aktivitet vilket också våra observationer bekräftar. Vår slutsats är dock att likabehandling, enligt arbetslagens sätt att se på likabehandling, kan stärka stereotypa könsroller och könsmönster och att arbetet med att motverka dessa sker i mycket ringa omfattning. Kompetensen om hur man kan arbeta, enligt läroplanens intentioner i ämnet, behöver utvecklas för att arbetslagen ska få en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.

D-uppsats; Dubblett finns

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till. Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag. Vårt resultat visar på att arbetslagen anser sig arbeta likabehandlande med alla barn. Med det menar de att barnen själva får välja aktivitet vilket också våra observationer bekräftar. Vår slutsats är dock att likabehandling, enligt arbetslagens sätt att se på likabehandling, kan stärka stereotypa könsroller och könsmönster och att arbetet med att motverka dessa sker i mycket ringa omfattning. Kompetensen om hur man kan arbeta, enligt läroplanens intentioner i ämnet, behöver utvecklas för att arbetslagen ska få en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.

Sammanfattning Genusperspektiv på undervisning och lärande är något som allt mer efterfrågas i samhällsdebatten, och föreskrivs även i de övergripande målen i styrdokumenten. Syftet med denna studie är att utifrån dessa tankar om behovet av ett genusperspektiv belysa hur mycket och på vilket sätt kvinnan genom historien tas upp i gymnasiets historieundervisning och relatera detta till de genusteorier som finns angående historieforskning och historieundervisning. Den metod som använts är en kombination av kvantitativa enkäter med elever och kvalitativa intervjuer med såväl lärare som elever på gymnasiet. Undersökningen omfattar 51 enkäter, 4 elevintervjuer, samt 2 lärarintervjuer. Genom denna variation i insamlingsmetoder hoppas jag få fram en heltäckande och nyanserad bild. De resultat som uppnåtts visar bl.a. på en ganska traditionell syn hos såväl lärare som elever på kvinnans roll genom historien, då man menar att kvinnan haft en underordnad roll i den politiska utvecklingen: Undantagen är enskilda, historiskt kända kvinnor med makt som fokuserats i stor utsträckning. De gånger kvinnor ändå tas upp är det i viss mån genom tillägg till de texter som redan finns i läroböckerna, inte genom någon omskrivning av historien. Många av såväl elever som lärare verkar också mena att det utrymme som ges till kvinnor i undervisningen är svårt att utöka på grund av brist på källmaterial. Vidare verkar eleverna i något högre utsträckning än lärarna vilja ha mer fokusering på kvinnans situation genom historien, medan lärarna anser att kunskapsbrist från deras egen sida och tidsbrist på historiekurserna inte medger detta. Verklighetens skolundervisning verkar alltså inte i så stor utsträckning som föreskrivs i läroplanen (Lpf 94) aktivt verka för jämställdhet och ett genusperspektiv på historien.

Genus i förskolan anser vi är intressant eftersom det är ett aktuellt ämne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit långt i arbetet kring genus, därför ansåg vi att det skulle bli intressant att gå ut på olika förskolor och observera hur det egentligen såg ut. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet är även att undersöka hur pedagogernas uppfattning är om sitt eget bemötande av pojkar och flickor samt hur deras inställning är till genus i förskolan. De metoder vi har valt är observationer och skriftliga frågor till pedagogerna för att nå ett resultat som svarar mot vårt syfte. Vårt resultat visar att pedagogerna på de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nämna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet. Vi har också sett att pojkar får mer negativ uppmärksamhet och fler tillsägelser i samlingen. Vårt resultat visar även att i tamburen hjälper man pojkarna utan att de ens ber om det. Vår slutsats utifrån detta är att det inte har hänt särskilt mycket utifrån vad vi har läst i litteraturen kring genus i förskolan. Det behövs mer kunskap och mer fortbildning inom detta område anser vi.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet. Resultatet visar att barnen upplever att de främst ges talutrymme då läraren fördelar ordet. Barnen tar talutrymme när det är något de upplever att de kan eller när det är något de tycker är roligt och i samverkan med kamraterna. De upplever att miljön i klassrummet är ”stökig” och finner egna strategier för att lösa detta. Barnen lägger större vikt vid skillnader i ålder än i genus. Deras upplevelser av hur mycket läraren pratar är att det är lagom.

Syftet med vårat examensarbete har varit att göra en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv i ämnet religion. Vi har studerat två läromedel som riktar sig till grundskolans senare år och två läromedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i läromedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten är större i läromedlen för gymnasiet uppnår det inte den genusmedvetenhet som vore önskvärt.

Arbetet består av en analys av boken Hey Dolly av Amanda Svensson med fokus på genusidentiteter och hur Dolly representerar den nya kvinnan. Hey Dolly innehållertraditionella kvinno- och mansroller men personerna i boken bryter också mot de traditionellagenusidentiteterna.Den nya sortens kvinna som Dolly representerar är en person som pendlar mellan rollerna och utmanar. Hon kämpar med sin genusidentitet och öppnar slutligen upp för alla att befinna sig i en gråzon. Resultatet blir en ny genusidentitet där en man kan vara mjuk och manlig och enkvinna kan vara hård men kvinnlig. Dolly tänker inte välja och tycker inte att andra ska behöva välja heller.