The aim and purpose with this essay is to identify the natural conditions of the New Orleans City region, and to establish an understanding of the disastrous event of Hurricane Katrina in August 2005. Who lived in this area and how did this event affect the outcome of the disaster? The theory is based on two Swedish human geographers Torsten Hägerstrand and Thomas Lundén, and their theories on regional geography and political geography, also regarded as “geopolitics”. Regional and Political Geography are explained as the relation between state and territory, power over the territory and the variables that affect the relations on different levels such as; economy, culture, technology, demography and communication. The author decided to use the quantitative method in the process of research, the essay underwent an overall analyzes of the media settings, articles, written literature and documentaries. The author has been very critical to the material and data that was presented by the American authorities, media and non governmental organisations. New Orleans City’s topography is unique in the matter that the city is constructed on a delta area, the Mississippi River, Missouri and Ohio River systems are all connected in New Orleans. That makes the land fragile, other contributing factors are the “Bowl-effect”, the city is placed under sea level between Lake Pontchartrain and the Gulf coast, in a so called “bowl”. New Orleans was first founded in 1718 by the French and remained a French colony till 1768 when Spain took over and was later returned to the USA in 1803. The area is very attractive on a trade perspective as well as for tourism. During the years the state have tried to manage the environment and build canals, levees and establish pumps to avoid storm surge and floods. Regarding the trade and commerce issue, New Orleans are a pathway between the oil in the Mexican Gulf Coast and the rest of the US via the Mississippi River and are also the link between the US and Europe. The US is built on 50 federal states and is governed by the president and his establishment. The federal system is superior the local government and it was widely visible during the hurricane disaster. The local authorities were helpless and banded from additional help from superiors. The scarcity of communication between the governor of Louisiana Kathleen Blanco, the mayor of New Orleans Ray Nagin, the FEMA (Federal Emergency Management Agency) and the President of the US George W. Bush were terrible, and caused the rescue resources to be delayed for over two days. The hurricane disaster took over 1 800 human lives, flooded 80 % of the city and made over 160 000 inhabitants homeless and forced over 350 000 persons to leave their homes. The demography of New Orleans describes that over 70 % of the population are estimated to be African – Americans. The evacuation strategy failed when the poverty rate is high in the region and 120 000 persons do not own any vehicle, which made it difficult for people to move. And the crisis situation increased by the lack of effort from the authorities to help the abandoned. Normally during floods, people tend to reach for higher grounds to search for refuge. In New Orleans the effect was revised and people were drawn to the location recommended be the authorities of New Orleans, the Louisiana Superdome, whish is placed in the “bottom of the bowl”. All routes and ways were cut down between this area and the periphery. This essay also discusses the segregation issues in New Orleans City and reflects on the ethnic discrimination charges that were laid on the government. The topic gets more difficult in relation to media representation; the media tend to put their own angles to the discussion. It is important to be critical to the realities that are given an presented. The politicians are criticized for their management of the rescue resources and the obvious neglect of federal powers. Many of the efforts and management of resources were placed on guarding state-owned and private properties, military and police were stationed around the City to avoid people from stealing and looting. In the end, the lack of relation between authority (the power) and the territory and its establishments and the non understanding of how to plan the city to live under better conditions in relation to this hazard area, have led to the results and consequences of the tremendous destruction after the Hurricane Katrina. / Syftet med uppsatsen är att identifiera naturförutsättningarna i amerikanska stadsregionen New Orleans och forma en förståelse av händelseförloppet under orkanen Katrinas framfart genom New Orleans i augusti 2005. Vilka bodde i de mest drabbade områdena och vilka drabbades av konsekvenserna av katastrofen? Utgångspunkten är den regionalgeografiska teorin som utvecklades av Thomas Lundén och Torsten Hägerstrand. Deras teorier om regionalgeografi och politisk geografi, även kallad ”geopolitik”, där man förklarar relationen mellan stat och territorium, makten över marken och andra variabler som kan påverka och ha betydelse över marken, såsom: ekonomi, kultur, teknologi, demografi och kommunikation. Författaren har valt att utgå ifrån kvantitativ metod, uppsatsen genomgick en översiktlig analys genom att analysera artiklar, media reportage, dokumentärer och skrivna texter. Författaren har behållit ett kritisktförhållningssätt vid analysen av den amerikanska litteraturen som dominerat i studiematerialet. New Orleans topografi är unik i sin bemärkelse att staden är lokaliserad på landområde som befinner sig under havsytan. New Orleans lokalisering är även i ett delta område som binder tre flodsystem åt. Vilket är orsaken till att jorden kring detta våtmarksområde är ömtåligt och lätt brytbart. New Orleans är även hårt utsatt av flodvågor, då staden ligger dåligt placerad i en så kallad ”skål”. New Orleans var grundad år 1718 av fransmännen och förblev en franskkoloni tills spanjorerna tog över regionen år 1768. Regionen är väldigt attraktivt för turism och handel. För att bibehålla en god levnads och handelskvalitet i området, lagstiftades och etablerades fördämningsvallar, kanaler och vattenpumpar. Handelsmässigt är New Orleans en import och export port med handel mellan USA och Europa. USA är uppdelade i 50 federala stater och regeras av en president och dennes administrativa enhet. De federala systemen representerar en överhet gentemot de lokala myndigheterna. Gränsen mellan över- och underordnad var extra tydlig under orkankatastrofen. Så pass tydlig att de lokala myndigheterna var begränsade i sina befogenheter, och fick därmed inte tillgång till de resurser som ansågs behövas. Problemet under Katrinakatastrofen var bristerna på kommunikation mellan Louisianas guvernör Kathleen Blanco, New Orleans borgmästare Ray Nagin och USAs president George W. Bush, som ledde till försenade hjälpmedel. Orkanen tog över 1800 människors liv och tvingade över 350 000 människor att fly sina hem. 80 % av staden vattenfylldes/översvämmades, vilket gjorde att cirka 160 000 personer fick sina hem totalförstörda, därmed blev 160 000 personer hemlösa. Enligt tidigare utmätningar har över 70 % av invånarna ingen tillgång fordon, vilket orsakade att dessa människor inte kunde evakuera på egen maskin. Myndigheterna var hjälplösa och medborgarna fick lite information från auktoritären. Under sådana situationer som översvämning brukar människor dra sig till högre höjder, det som gör att New Orleans händelsen extra intressant är valet av evakueringsplats. I detta fall visar det sig att de drar sig till mitten av skålen, där det även är som mest utsatt för översvämningar och flodvågor. Uppsatsen diskuterar även segregationsmönster i New Orleans och reflekterar över de anklagelser som riktades gentemot den amerikanska staten om etnisk diskriminering. Uppsatsen reflekterar över media skildringarna och politikernas försök att organisera en räddningsaktion och misslyckandet av detta. Avslutningsvis konstateras att relationen mellan makten och marken (territoriet) och dess rumsliga organisation, samt oförståelsen vid stadsplaneringen och bosättande i riskzoner, alla bidrog till konsekvenserna och resultatet av den gigantiska förödelsen efter orkanen Katrina.

Med denna uppsats är tanken att undersöka vad en åldrande befolkning kan få för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs län. Jag har tittat på olika perspektiv som kan tänkas påverka varför befolkningssammansättningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt är hälsa, sjukvård, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare så gjorde jag en jämförelse mellan de två olika länen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tänkas komma att finnas. Anledningen till att jag valde Kalmar och Kronobers län är för att det är två län som skiljer sig geografiskt. Kalmar län ligger vid havet och har en stor turisttillströmning under sommaren, där Kalmar är huvudorten. Kronobergs län ligger i inlandet och dess största stad är Växjö. Växjö är den större staden jämfört med Kalmar. Slutligen så diskuterar jag om det är möjligt att använda sig av arbetsområdet den åldrande befolkningen i skolan. Alltså om det går att tala om den demografiska utvecklingen som sker i olika regioner, länder och världsdelar.

Geografiämnet i skolan är ett tvärvetenskapligt ämne som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets kursplan för ämnet geografi har metoden fältstudier tillkommit 2011. Genom fältstudier får eleverna den geografiska referensram som ger möjlighet att sätta sig själva i relation till omvärlden. I denna uppsats delger fem SO-lärare som undervisar i geografi för årskurs 7-9 hur de ser på begreppet. Även vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att utföra fältstudier, så här fem år efter att det tillkommit i kursplanen. Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa geografilärares erfarenheter kring fältstudier. För att undersöka detta har en intervjustudie används, där två lärare i Storstockholmsområdet samt tre lärare i Gävleborgs län intervjuats. Resultatet visar att respondenternas erfarenheter kring fältstudier skiljer sig mycket mellan varandra. Gällande fältstudiers effekt på lärandet är samtliga lärare positiva till fältstudier. Dock är det flera faktorer som påverkar deras förutsättningar att utföra fältstudier, bland annat en missuppfattning om vad fältstudier innebär, bristande ämneskunskaper, tid och ekonomi. Studiens resultat indikerar att det är skillnader mellan lärare snarare än geografisk placering som bestämmer förutsättningarna att genomföra fältstudier.

The purpose of this paper is to develop an idea about geography in literature and through the study of science fiction literature examine the “future city”. With the perspective that the city is a social construction and through the use of discourse theory, I have tried to emphasize how the future city is a representation of cultural discourses and in what way geography in literature can be used to increase our understanding of urban places. My intention with this paper has also been to find a way to connect the fictional future city with today’s urban planning discussion about the future city. What it should look like and in what way one could define it. By examine four different science fiction novels, five different themes proved to be central in how the idea of the future city can be understood and defined. These themes where all focused around the relationship between people and places and how they interact and influence each other in the science fiction literature as well as in today’s urban planning discussion.

Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav.   Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats. Det uppkom även nya begrepp i kursplanen i form av hållbar utveckling, GIS (geografiskt informationssystem) och exkursioner.   Undersökningen var av kvalitativ karaktär där syftet var att lärare samt författare för kursplanen i geografi skulle ge sin tolkning av den nya läroplanen och kursplanen för SO-ämnen (Samhällsorienterade ämnen). Undersökningen består av två respondenter där det är en lärare och en författare av läroplanen.   Resultatet visade att den nya läroplanen bidragit till skillnader inom styrning och att geografiämnet i sig fått förändringar både inom kursplanen och läroplanen. Den nya kursplanen har bidragit till en separering från de övriga SO-ämnena och huruvida geografiämnet i sig bidrar till en ökad status eller inte skiljer sig åt. Det visade sig även att lärare inom SO ansåg det som negativt att ämnena separerats och att det centrala innehållet var för omfattande. Positivt med den nya kursplanen var att den gav mer tydlighet.

Syftet med studien är att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillväxten i Latinamerikanska storstäders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger därför på rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hälft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser. Orsakerna som identifieras och analyseras är; Internationella makroekonomiska strukturers påverkan på landsbygdsbefolkningen i Latinamerika. Forskningen visar att strukturanpassningsprogrammen utarmat bönder i Latinamerika, varpå de tvingats flytta in till städerna, där de hamnat i slummen. Flykten från våld och förtryck på den Latinamerikanska landsbygden. Forskningen visar att inslag av våld och förtryck av Latinamerikanska bönder under 1900-talets andra hälft lett till kraftig inflyttning till storstäderna. Drömmen om ett liv i storstaden. Forskningen visar att modernisering av Latinamerikanska städer och ekonomisk tillväxt har lockat många människor från landsbygden, som inte lyckats sysselsättas och därför fastnat i slummen. Avskärmning och utrensning. Forskningen visar att segregationen i flera Latinamerikanska storstäder upprätthålls av lokala politiker för att upprätthålla en vacker fasad och därmed stadens anseende. Konsekvenserna som identifieras och analyseras är följande; Slumgeologiska konsekvenser. Forskningen visar att risken för exempelvis jordskred ökar när informella bosättningar hamnar på geologiska riskområden och att kåkstäder är extra känsliga för naturkatastrofer. Hygieniska konsekvenser. Forskningen visar att slumområden i Latinamerika ofta finns vid öppna avlopp och dräneringar och att detta får förödande konsekvenser för sluminvånarnas personliga hygien och hälsa. Industriers påverkan på närliggande områden. Forskningen visar att slumområden i Latinamerika ofta växer fram kring industrier som genererar giftiga utsläpp, som i sin tur påverkar hälsan hos nära boende. Vattenbrist. Forskningen visar att det generellt sett råder svår vattenbrist i Latinamerikanska städers socioekonomiska periferi och att detta kan få förödande konsekvenser för invånarnas hälsa. Trångboddhet och överbefolkning. Forskningen visar att detta är vanligt i den socioekonomiska periferin i Latinamerikanska storstäder och att detta ger upphov till bl.a. rapid bakteriespridning. Ett ökat bilanvändande i slumområden och ökad trafikolycksrisk. Forskningen visar att många Latinamerikanska storstäders infrastruktur inte är anpassad till den kraftiga befolkningstillväxten i den socioekonomiska periferin, vilket leder till många trafikolyckor.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers syn på, och attityd till, geografi som skolämne. För att få ett material att jobba med intervjuades 32 stycken elever ifrån två årskurs 8:or i en relativt liten skola i en liten ort i Uppsala län. Frågorna som ställdes berör den generella attityden till geografiämnet, hur den tidigare undervisningen sett ut samt vad respondenten själv tycker är viktigt. Vidare fick respondenten även rangordna de fyra So-ämnena mot varandra, först efter vad som är roligast och slutligen efter vad som är viktigast. Intervjusvaren presenteras på två olika sätt; ett som jämför och tematiserar intervjusvaren för att hitta speciella teman och generella drag och ett där den rangordning respondenterna gjort har gjorts om till ett statistiskt material, detta för att få ut så mycket som möjligt av svaren. Resultaten visar att eleverna har en relativt neutral attityd till geografiämnet. Eleverna tycker att geografi är ganska roligt men att det däremot inte är lika viktigt. Den tidigare undervisning eleverna fått, enligt dem själva, motsvarar väl det som Skolverket säger att de ska ha fått lära sig enligt kursplanen i geografi.

Geografiämnets innehåll har länge präglats av en traditionell syn vilket har gjort att lärare ofta inte följt styrdokumentens anvisningar. En förhoppning hos många ämnesföreträdare har varit att det nationella provet i geografi som infördes våren 2013 för årskurs 9 skulle fungera som ett föredömligt exempel och på så vis förändra undervisningsinnehållet. Syftet med denna studie är att diskutera hur lärare och elever i årskurs 9 uppfattar ämnet geografi efter att Lgr 11 införts, och med särskild tonvikt på om nationella provet kan tänkas ha bidragit till en förändring av det traditionella ämnesinnehållet till ett mer framtidsinriktat innehåll. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer med geografilärare i årskurs 9 samt fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 9 och elever som gått ut årskurs 9 genomförts. Resultatet visar att den traditionella synen på ämnet fortfarande förekommer, men även att kursplanens innehåll får allt större plats i undervisningsinnehållet. Lärarna anser att nationella provet i geografi påverkar dem i deras val av undervisningsinnehåll men att det har både sina för- och nackdelar. Det går även att urskilja ett framtidsperspektiv hos lärarna men att en mörk framtidsbild målas upp för eleverna. Studier har visat att framtidshopp är viktigt för att elever ska engagera sig, och nationella provet har möjlighet att påverka lärarna att inte bara modernisera undervisningsinnehållet utan också implementera hopp om framtiden.

Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärarna för årskurs 7-9 i Kalmar tätort uppfattar arbetet med stora skolklasser och deras interaktion med eleverna, samt hur relationen ser ut mellan urbanisering och det ökade elevantalet för skolklasser i årskurs 7-9. De frågeställningar som undersökningen baseras på är: hur ser relationen ut mellan urbaniseringen till Kalmar tätort och skolklassernas storlek? Samt vilka uppfattningar har ämneslärare i Kalmar tätort om deras interaktion med stora skolklasser? I studien har fyra kvalitativa intervjuer gjorts för att få förståelse kring lärarnas perspektiv på hur undervisningen sker i större klasser. I undersökningen är det flera viktiga teoretiska begrepp som har använts som teoretiska ram. Tätort, urbanisering, landsbygd och skolans förändring är några begrepp som använts för att undersöka och besvara de två frågeställningarna. Studien visar att befolkningen i Kalmar tätort ökar, men det är inte urbaniseringen som är den främsta faktorn utan det är framförallt andra orsaker. Det är bland annat invandring och ökat barnafödande som är den största orsaken till att Kalmar ökar i befolkningsmängd. De lärare som deltar i denna studie beskriver att arbetsbördan ökar när det är fler elever i klasserna. Skolan och kommunens ekonomiska situation påverkar i hög grad hur klasserna ser ut. Om lärarnas arbetsbörda minskar och att skolorna har bättre ekonomi så skulle det leda till att lärarna och eleverna har mer tid till att öka kunskapsutvecklingen.