In recent years, a new wave power of sharing economy, or known as collaborative consumption has emerged in accommodation, and tourism marketplaces (Guttentag, 2015). Airbnb is one of the most talked-about among the sharing hospitality companies, which is an online marketplace and a platform connecting worldwide travelers with local hosts somewhere. Although Airbnb has two types of users, guests and hosts, in current studies of Airbnb hosts, most researchers focus on the hosts from a business perspective. This study aimed to identify and understand hosts’ motivations to start the Airbnb business, and the benefits and challenges in a host’s experience. The informal interview was the method for the study, and data were processed by thematic analysis. The results find that motivations varied from host to host when sharing nature in common. The benefits overweighed the challenges in each host’s experience since participants could gain economic benefits (extra income), mental health (brain exercise for old hosts) and well-being (cross-cultural social learning) in sharing economy. Worries about security and extra physical work did not bother most hosts, and the effects of a tax on Airbnb hosts were not obvious.

In the tourism literature, seasonality issues are widely existing in almost every destination and well documented particularly in some case located where it is peripheral, and cold-weather. Hotels and entrepreneurs attracted most attention due to the negative effects of seasonality on their business. This is problematic actually the non-profit making actors play a significant role in supplying touristic resources and marketing a destination. Therefore, museums’ responses to seasonality make sense. This thesis, therefore, applying an institutional analysis, examines seasonal patterns of the museums and their knowledge of tourism seasonality, investigates positive and negative effects of seasonality on the museums, and finds out how they tackle seasonality. The aim is to improve understanding and increase knowledge of tourism seasonality and complement the previous research on tourism seasonality with museum perspective. Both descriptive statistics and interviews are applied to serve the aim. The analysis of statistics supplies a statistical seasonal pattern of the study location while four informant interviews were conducted with respondents from tourism organizations and museums. The results show that the seasonal pattern of museums is highly relevant to the seasonal pattern in Umeå. For the museums the negative effects varied from one to another but outweighed the positive ones for all of them. Three strategies are addressed in the way that these museums tackled seasonality. Institutional performance is evaluated in the discussion chapter followed by suggestions for future work.

Abstrakt Genom aktionsstudien ville jag söka svar på hur jag som geografilärare kunde dra nytta av specialpedagogiken för att bättre möta alla elever och skapa en mer inkluderande undervisning. I aktionsstudien sökte jag därför under 7 aktioner i en klass i årskurs åtta besvara frågan ”Hur kan jag som geografilärare planera och genomföra undervisningen med stöd av specialpedagogiska verktyg?” För att besvara frågeställningen genomförde jag en studie i en klass som sågs som stökig, pratig och ofokuserad. Två av 23 elever behövde läs- och skrivstöd. Klassmentorn berättade att flertalet elever efterfrågat förbättrad arbetsro och koncentration. Utifrån klassens och individernas behov blev min utgångspunkt att skapa en lärmiljö som gav ökade förutsättningar för läsning- och skrivning samt ökad koncentration. Eftersom jag även ville skapa mig en uppfattning om den kvalitativa effekten av undervisningen lät jag också undersöka elevernas upplevelse genom en elevenkät med delvis öppna svar. Mina egna och min lokala lärarhandledares observationer blev ytterligare underlag för att genomföra och analysera undervisningen. Med stöd i relationella, sociokulturella och reflektionsteoretiska perspektiv kunde jag planera och genomföra undervisningen. Fysiska, pedagogiska och psykosociala verktyg gav mig och eleverna stöd. Min uppfattning var att desto längre in i aktionsstudien klassen kom desto fler elever nyttjade verktygen och desto bättre arbetsro blev det i klassen. En uppfattning som enkätundersökningen bekräftade. 16 av 17 elevrespondenter menade i enkäten att de använt något eller några av de verktyg jag tillhandahållit och att de bedömde sin koncentration som bra eller jättebra. Vidare menade 9 av 12 elevrespondenter att de upplevde en förbättring av arbetsron i klassen under perioden för studien. Med stöd i vetenskaplig teori och specialpedagogiska verktyg formades en inkluderad lärmiljö och mer lustfylld geografiundervisning. En lärmiljö som även kan ses ur ett allmändidaktiskt perspektiv.

Many young people in the Stockholm metropolitan area struggle with accessing the formal housing market and are therefore relying on short-term, second-hand contracts. By drawing on ten semi-structured interviews this essay explores the second-hand tenant’s ability to feel a sense of belonging towards their home. The tenants are often unable to just be in their home and instead feel they need to conform to the landlord’s ideas of proper behaviour.Through the unequal power relations between landlord and tenant the tenants rarely feel at ease in their home. By using a phenomenological conceptualisation of home, I reason that home loses its ability to anchor a person’s sense self in the world and as a result the tenants become more isolated and detached.

A large proportion of previous research on infrastructure has highlighted the connection between an investment in transport infrastructure and increased economic growth. Researchers agree that an expanded transport system, through investment in infrastructure, is a necessity for regions and cities to grow. With this study we want to investigate whether the construction of “Öresundsbron” have had an impact on regional economic growth in Skåne.The research method to answer the purpose of the study has been the synthetic control method. The synthetic control method constructs a synthetic Skåne which will be an equivalent to Skåne's regional economic growth if the bridge had never been built. The synthetic control method is based on a weighted average of different variables for 20 Swedish regions that are included in the control group. The results from the synthetic control method show that Öresundsbron did not have any significant effect on regional economic growth in Skåne, compared to if the bridge had never been built. / En stor andel av den tidigare forskningen kring infrastruktur har belyst sambandet mellan en investering i transportinfrastruktur och en ökad ekonomisk tillväxt. Forskare är enade om att ett utökat transportsystem, genom investeringar i infrastrukturen, är en nödvändighet för att regioner och städer skall växa. Den här studien syftar till att undersöka om byggnationen av Öresundsbron har haft en påverkan på tillväxten i Skåne. Som undersökningsmetod för att besvara studiens syfte har den syntetiska kontrollmetoden använts. Den syntetiska kontrollmetoden konstruerar ett syntetiskt Skåne som skall motsvara Skånes regionalekonomiska tillväxt ifall bron aldrig hade byggts. Det syntetiska Skåne bygger på ett viktat medelvärde av olika variabler från 20 svenska regioner som är inkluderade i kontrollgruppen. Resultatet från den syntetiska kontrollmetoden visar att Öresundsbron inte har haft någon påtaglig effekt på den regionalekonomiska tillväxten i Skåne, jämfört med om bron aldrig hade byggts

Digitaliseringen är ett begrepp som har möjliggjort förändring av många processer i samhället, och som likaså har omformat den geografiska uppfattningen av rummet samt hur vi konkret använder oss av rummet. Denna uppsats studerar hur arbete har förändrats i och med digitaliseringen, i relation till den fysiska arbetsplatsen. Studien har undersökt den aktivitetsbaserade arbetsplatsen som implementeras på allt fler organisationer till följd av ett ökat digitalt arbete, hur den används och hur den bemöter ett digitalt arbetssätt. Detta har studerats via konceptet hybrida rum som beskriver integrationen av det fysiska rummet och det digitala rummet. Detta blir en viktig utgångspunkt för analysen då alltför många processer i de olika rummen integreras och blir till en helhet. Bakgrund till den aktivitetsbaserade arbetsplatsen och hur arbetet är tänkt att bedrivas där ställs mot hur arbetet faktiskt organiseras på denna plats, samt hur inställningen till arbetsplatsen ser ut. Detta har undersökts via en kvantitativ enkätstudie med tre stycken företag med aktivitetsbaserade arbetsplatser. Den geografiska analysen visade på att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen delvis underlättar det digitala arbetet då den gynnar medarbetarens flexibilitet och välmående. Ytterligare resultat visade på att den fysiska miljön inte på ett entydigt sätt kan påverka det digitala arbetssättet som finns på arbetsplatserna idag, samt att medarbetarnas inställning till arbetsplatsen varierade. Den fysiska miljön förändras med den aktivitetsbaserade arbetsplatsen, men det digitala arbetssättet fortgår ungefär som tidigare.

Klockar, Z., och Kåhre Zäll, O. 2020. Deltagandeprocessen under vindkraftsetableringen på Ripfjället. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Den här studien ämnar till att utreda vindkraftsprojektören wpd:s deltagandeprocess i samband med dess potentiella vindkraftsetablering på Ripfjället i Malung-Sälens kommun. Vindkraftsetableringen har utgjort frågan till en folkomröstning i kommunen. Studien utgår från en Mixed Method Research metodik, där en explorativ sekventiell design har tillämpats. Studien tillämpar intervjuer, enkätundersökningar, tidigare kunskap om lokala vindkraftsmotstånd och planeringsteori för att bemöta dess syfte. Huvudsyftet är att beskriva deltagandeprocessens betydelse för utvecklingen i vindkraftsetableringens aktörsnätverk. Resultaten visar på att wpd:s deltagandeprocess tycks utgå från ett kommunikativt planeringsideal. Främst har deltagandeprocessen påverkat de som inte har haft en åsikt sedan tidigare, medan den inte tycks påverka de som redan hade bildat en åsikt. Vidare tyder resultaten på att Malung-Sälens kommuns tidigare arbete och deltagandeprocesser har påverkat aktörsnätverkets form vid dess uppkomst. I det här fallet går det se att Malung-Sälens rationella planeringsideal har påverkat tilliten i nätverket. Därav har aktörsnätverkets ursprungliga form haft en betydelse för dess framtida utveckling. Under aktörsnätverket uppstår ett motståndsmonopol i aktörsnätverket. Genom motståndsmonopolet förstärks det lokala motståndets, föreningen Nej till vindkraft på Ripfjället, påverkan på wpd:s deltagandeprocess.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det tydligt att det i geografiundervisningen ska ingå exkursioner, fältstudier, övningar och laborationer för att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera, kategorisera och identifiera förändringar och händelser i omvärlden (Gy 11). Forskning visar att förutsättningar på den enskilda skolan påverkar vilka möjligheter den undervisande läraren har för att planera och genomföra fältstudier. Studiens syfte är att analysera hur pedagoger som undervisar i ämnet geografi på distans använder sig av fältstudier. Studiens undersökningar riktas mot geografiämnet på gymnasienivå. Följande frågeställningar används för att försöka svara på studiens syfte: På vilka sätt integreras fältstudier i geografiundervisningen på gymnasienivå? Vilka förutsättningar och möjligheter finns för att inkludera fältstudier vid distansundervisning? En kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer med tre geografilärare som undervisar på gymnasienivå genom distansundervisning, valdes för att försöka svara på studiens syfte och frågeställningar. Den valda metoden skapar utrymme för att ställa följdfrågor och bemöta informanten i förklaringar, förståelse och det informanten kan se som viktigt. Det teoretiska ramverket omfattar en presentation av skolämnet geografi samt gällande läroplan för gymnasieskolan, vidare presenteras distansundervisning och dess historia samt distansundervisningens form i fyra dimensioner. Kapitlet avslutas med att behandla fältstudier och dess definition samt förutsättningar för fältstudier kopplat till geografiämnet. Det teoretiska ramverket används som en hjälp vid analys av de resultat som framkommit vid de semistrukturerade intervjuerna vars syfte är att söka svar på studiens tre frågeställningar. Resultatet av denna studie visar att fältstudier anses vara en viktig del av geografiundervisningen men att graden av inkludering av fältstudier i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Resultatet visar även att fältstudier genomförs som en icke lärarledd aktivitet, d.v.s. att eleverna genomför fältstudierna på egen hand på en för eleven passande tid utifrån givna instruktioner. De organisatoriska förutsättningarna lyfts fram som det största hindret vid inkludering av fältstudier, men samtidigt finns goda förutsättningar kopplade till tid för planering och genomförande av fältstudier. Studien visar även att det finns goda möjligheter för att inkludera fältstudier vid distansundervisning om momentet är betygsgrundande. Här beskrivs distans i rummet som en tillgång då eleverna genom fältstudier i sitt eget närområde sen kan dela med sig till varandra. De samlade fältstudierna kan sen generera i att eleverna får möjlighet att möta natur -och kulturgeografi med hela Sverige som utgångspunkt

In the modern competive situation on globalized market it is extremely important to find a comparative advantage that could place the company on the edge of rivalry on the market, either internal or international. Many companies face the issue of the lack or unaccessibility of resources. In such circumstances companies can find appropriate solution in outsourcing or offshoring their processes. In addition, many companies not only adopt outsourcing into the working process, but also build their business around Information Technology Outsourcing (ITO) as a core competency of the company. Outsourcing in Information and Communication Technologies (ICT) Industry becomes a leading trend in many areas of economy enabled by fast development of communication technologies.      In this paper we studied outsourcing in general, outsourcing in ICT sector as well as the modern  position of Ukraine on the global ITO market and its perspective of cooperation with Nordic companies.     Theoretical data were analyzed in static, reflecting modern state of affairs in this industry branch, and dynamic way, showing the outcomes of development of the industry in the country during the last few years. Empirical study was fulfilled through a case study. Ukrainian ITO industry was shown as an attractive outsourcing destination for companies from Nordic region, with some drawbacks.

Boosting economic growth and competitiveness in different spatial contexts such as national, regional, metropolitan etc. has always been in the epicenter of both large and small-scale planning efforts pursued at different levels of government from local to extra- regional and their significance is still, and probably will always be, on the rise given the ever increasing competition in today’s, and yet-to-come future world. In order to achieve this, relevant authorities have devised and implemented a vast variety of policies and approaches which are, more often than not, based on abundance of theoretical contributions in the field of economic geography. This thesis explores one of the main theoretical contributions to this field being Innovation Systems theory and tries to adapt the concept, originally intended for application at a larger scale, to the perspective of an individual firm rather than a whole production system while briefly using empirics from the spatial context of Adelaide/South Australia, loosely defined as a region, and the sectoral context of electricity infrastructure. The initial conclusion here is that applying the concept to the more manageable context of an individual firm, may have the potential to enable one to identify the relevant organizational and institutional setup more effectively and present a better explanatory description of their role in the whole Innovation system and in turn, can contribute to a more informed planning and policy- making process for regional economic growth.