Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärare och elevers syn på geografi. För att ta reda på detta har vi använt oss av enkätstudier bland grundskollärare, samt elevintervjuer utförda i årskurs 2. Vi har även berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det är viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och läroböcker inom ämnet, använde vi oss av en lärobok anpassad för årskurs 1-3 vid intervjutillfällena. Vår hypotes, som varit att eleverna i denna ålder inte har så stor kännedom om geografiska begrepp i sin närmiljö, har stämt bra överens med de resultat vi uppnått. Genom att vi varit i kontakt med tre etablerade läromedelsförlag har vi fått insikt om vad det finns för geografiska läroböcker för elever i grundskolans tidigare år. För att få en objektiv bild av läroböcker har vi även intervjuat en person som frivilligt granskar läroböcker. Det visade sig att många av lärarna sade sig använda läroböcker i geografi medan eleverna var helt obekanta med dem, vilket vi fann motsägelsefullt. Vi tror att bristande kunskaper bland lärare och elever till stor del beror på att lärarna ser geografi som ett delat ämne. Vi tycker att detta är skrämmande då geografins breda ämnesområde kan generera kunskap om jorden, och därmed även ge elever kännedom om hur de kan förhindra de miljöproblem som idag hotar existensen för framtida liv på Jorden. / We have been doing a study in Geography Curriculum in Elementary School. To find out this we have been interviewing teachers and students in Elementary School. We have also looked into science, and tried to prove how important Geography Curriculum is today, considering the present enviroment problems.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap. Vi har även kommit fram till att de flesta eleverna uppfattar att de sällan eller aldrig har undervisning utanför deras klassrum i närmiljön.

Syftet med vårt arbetat är att undersöka geografiämnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av ämnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och läroböcker från 1900-talet samt utföra en enkätundersökning bland årskurs 9 eleverna på en större skola i Skåne. Vår undersökning av kursplaner och läroböcker visade att läroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förändras med samtiden. Enkätundersökningen visade på att naturgeografin dominerar men att deras förståelse för geografi är förhållandevis god.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan. I resultatet såg vi att eleverna har brister i sin geografiska omvärldsbild och kunskaper om var olika platser ligger i Sverige och världen. Tidigare forskning i ämnet visar att många av våra hypoteser och slutsatser kan bekräftas. Till exempel hade eleverna en geocentrisk och etnocentrisk världsbild. Det märktes tydligt att eleverna formade sin geografiska omvärldsbild utifrån tidigare erfarenheter och attityder till olika platser. Eleverna i vår undersökning har en begränsad geografisk omvärldsbild och behöver därför arbeta mer med att utveckla den.

I denna studie intervjuas människor som är verksamma inom undervisning om hållbar utveckling i Malmö. Vårt syfte med undersökningen är att studera Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan är ett medel för hur hållbar utveckling skall eftersträvas inom både det formella men även informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 är att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet är att öka elevers kunskap om hållbar utveckling samt förbättra undervisningen av den i skolan. Problematiken ligger i att planen inte når sin fulla potential. De verksamma lärarna var inte medvetna om vad denna verksamhetsplan hade för syfte, samt hur de kunde använda sig utav den i skolan. Resultatet visar att Verksamhetsplan 2010 skall fungerar som ett komplement i undervisningen för lärare i Malmö. Lärarna som vi intervjuar använder sig inte av Verksamhetsplan 2010 i den utsträckning som politikerna hade velat.

Genom en elevenkätsundersökning i årskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lärare, har vi försökt att ta reda på vilket ämnesinnehåll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillämpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka åsikter de har kring denna. Vi har även undersökt hur eleverna i årskurs fyra och fem önskar att få arbeta med detta ämnesinnehåll samt fått en inblick i vilken kunskap eleverna från årskurs fem har från delar av undervisningen om Sveriges landskap.

Vårt syfte med studien är att ta reda på vad som styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare år i förhållande till styrdokumenten samt hur lärarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar även upp vad som styrde ämnesinnehållet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua sex lärare, varav fyra geografilärare och två andra ämneslärare.Resultatet visar att lärare i skolan använder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. Utifrån våra intervjuer anser vi att det läggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lärarna inte har någon kontinuerlig återkoppling med eleverna och deras arbete.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka skolgeografins innehåll, pedagogers inställning till geografiämnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgått från litteratur kring ämnets historia, nya och äldre kurs- och läroplaner samt forskning kring ämnet. I undersökningen har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger från sex olika skolor, och utgår från en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. När vi genomfört våra litterära studier samt vår undersökning, visade det sig att våra resultat stämde ganska väl överrens med tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visar slutligen att geografiundervisningen i skolan ser likartad ut oavsett om pedagogerna har geografiutbildning eller inte. Det som ligger till grund för undervisningen är övervägande pedagogens inställning och den lokala skolkulturen.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiämnet och övriga ämnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lärarens teoretiska definition av och undervisning i geografiämnet har betydelse för i vilken utsträckning detta ämne integreras med övriga skolämnen. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervägande majoritet av lärarna kan hänföras till en ämnesbunden undervisning, vilken utgår från en traditionsstyrd och begränsad del av geografiämnet, nämligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen är att undervisningen i geografi inte svara mot skolans främsta uppgift, att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvärld.

Vårt syfte med detta examensarbete är att skapa ett egentillverkat studiehäfte för elever medsvenska som andraspråk. Genom egna erfarenheter och möten med lärare har vi fått veta attdet inte finns mycket färdigt material för dessa. Vår tanke är att den ska ge eleven chansen attlära sig om sitt nya land genom att se på skillnader och likheter mellan detta och hemlandet.Då vi framställt häftet ville vi se om läromedlet levde upp till våra förväntningar.Vi skickade ut delar av vårt material till tre lärare för varsin förberedelseklass i Skåne, medelever i olika åldrar. Responsen var mestadels positiv och lärarna upplevde motivation ochentusiasm hos eleverna.