Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även.

Several debris flows have affected Åre municipality (Sw. Åre kommun) in the last 20 years. Jämtlandis a declared risk area for landslides and debris flows and there is an even higher probability oflandslides causing great damage around the Åre urban area. Debris flows are fast mass movements inwhich a large volume of saturated soil floats down an incline. Basic conditions are steep inclines,erodible soil and high pore-pressure in the soil. The existing literature on the subject is in agreementthat debris flows pose a considerable risk for Åre town because of the combination of steep slopes,high precipitation, land use and geology. Debris flows are often triggered by heavy precipitation and with the changing climate, precipitationpatterns are expected to change, which will have implications for the risk of debris flows in Jämtland,thus, making this issue more critical. Moreover, climate change could also increase tourism inJämtland in the short term. This could result in an increasing demand for further exploitation, thechange of land use could potentially lead to an increase of the debris flow risk in the area. To furtherunderstand how the planned future development in Åre may affect the consequences of debris flows, acomparison between areas with a risk of debris flows and plans of future development for housing inthe municipality’s current overview plan has been made. This comparison showed five areas ofpotential overlap between future development and risk areas for debris flows. Conclusively, thisindicates that future development could increase the consequences of debris flows if no mitigatingactions are taken. Åre municipality has been criticised for their inaction regarding the lack of mitigation strategies andprotection measures against debris flows in both the media and authority documents. Municipalitiesare responsible for planning future development and therefore, Åre municipality should focus ongaining more knowledge and in addition, establish follow up routines and a network for stakeholders.Regarding climate change, the property owner is liable for implementing the protection measuresneeded which sometimes can be very complex. / Under de senaste 20 åren har Åre kommun drabbats av flertal slamströmmar. Jämtlands län harbedömts som ett riskområde för skred och slamströmmar, där stora skador befaras främst i Åresamhälle. Slamströmmar är snabba massrörelser bestående av vattenmättad jord och kan inträffa därdet finns en brant lutning i terrängen, eroderbara jordmassor samt höga porvattentryck i jorden. Slamströmmar utlöses huvudsakligen av intensiva nederbördsevent vilka förväntas öka i och medklimatförändringarna, detta påverkar i sin tur risken för uppkomsten av slamströmmar i Jämtlandvilket gör ämnet väldigt aktuellt. Syftet med litteraturstudien har varit att undersöka risken för slamströmmar i Åre och hur detta skullekunna förändras i framtiden med hänsyn till klimatförändringar och exploatering. Det är framföralltsvenska myndighetsrapporter och kommunala dokument som studerats men även intervjuer av aktöreri nationella tidningar. Den befintliga litteraturen inom ämnet visar på att slamströmmar utgör en riskför Åre samhälle på grund av kombinationen av den branta terrängen, stora mängden nederbörd,markanvändningen och geologin. Däremot är litteraturen gällande andra delar av Åre kommun mindreomfattande. Klimatförändringar kan dessutom påverka turismen i Jämtland på kort sikt vilket i sin tur ökarefterfrågan på ytterligare exploatering där förändrad markanvändning potentiellt kunnat påverkarisken för slamströmmar i området. En jämförelse mellan riskområden och områden för framtidaexploateringsområden enligt kommunens översiktsplan har gjorts för att vidare kunna förståkommunens utmaningar mer djupgående. Detta resulterade i fem tänkbara överlapp mellan de tvåkategorierna. Sammanfattningsvis tyder det på att framtida exploatering kan påverka risken förslamströmmar om inte åtgärder vidtas. Åre kommun har genom åren blivit kritiserat i media och i myndighetsrapporter för sitt bristfälligaarbete gällande riskhanteringen av slamströmmar. Det finns inget tydligt förhållningssätt för dessatyper av problem vilket påverkar förmågan att sprida samt behålla kunskap och erfarenhet inomorganisationen. I och med att det är kommunens ansvar att planera framtida exploatering så är detviktigt för Åre kommun att framöver erhålla den kunskap som krävs och på liknande sätt ävenredogöra för tydliga uppföljningsrutiner. Vidare har kommunen ansvar för att utvärdera geologiskarisker, exempelvis slamströmmar, inom området i planeringsprocessen. Kommunen kan bli skyldig tillskador som sker upp till tio år efter införskaffandet av planen, därefter faller ansvaret på den enskildefastighetsägaren. Det är däremot fastighetsägaren som ska implementera behövande skyddsåtgärdernär det handlar om klimatförändringar vilket kan bli väldigt komplext.

<p>Risk assessment is made to determine risks with contaminated areas and to determine which treatment the area requires. In Sweden, risk assessment is divided into three levels: risk analysis, facilitated risk assessment and detailed risk assessment. In detailed risk assessment site-specific guideline values are developed to compare with values of contaminants that are measured in the area.</p><p>Site-specific guideline values vary with geological and hydrogeological parameters. The purpose of this report is to examine which of these parameters that affect the guideline values. The examination was done using a calculating program for consideration from the Swedish Environmental Protection Agency from the year of 1997. The study shows that some of the geological and hydrogeological parameters affect the site-specific guideline values for metals in different ways and others do not.  </p><p>Using the program from the Swedish Environmental Protection Agency is a simple way to calculate site-specific guideline values. It’s important to make sure that relevant values are chosen to get correct results. The calculating program is still not definitive so it’s important to be careful when using it.</p><p>Another purpose of the report is to compare how guideline values have developed from the Swedish Environmental Protection Agency’s model for calculating guideline values from the year of 1997 with their new report whit the same purpose from the year of 2007. Guideline values for all metals that have been considered are lower in the new model from the year of 2007 compared to the model from the year of 1997.</p>

Risk assessment is made to determine risks with contaminated areas and to determine which treatment the area requires. In Sweden, risk assessment is divided into three levels: risk analysis, facilitated risk assessment and detailed risk assessment. In detailed risk assessment site-specific guideline values are developed to compare with values of contaminants that are measured in the area. Site-specific guideline values vary with geological and hydrogeological parameters. The purpose of this report is to examine which of these parameters that affect the guideline values. The examination was done using a calculating program for consideration from the Swedish Environmental Protection Agency from the year of 1997. The study shows that some of the geological and hydrogeological parameters affect the site-specific guideline values for metals in different ways and others do not.   Using the program from the Swedish Environmental Protection Agency is a simple way to calculate site-specific guideline values. It’s important to make sure that relevant values are chosen to get correct results. The calculating program is still not definitive so it’s important to be careful when using it. Another purpose of the report is to compare how guideline values have developed from the Swedish Environmental Protection Agency’s model for calculating guideline values from the year of 1997 with their new report whit the same purpose from the year of 2007. Guideline values for all metals that have been considered are lower in the new model from the year of 2007 compared to the model from the year of 1997.

The aim of this study is to investigate how employees at the Geological Survey of Sweden (SGU) and librarians at SGU and Uppsala university library (UUB) experience challenges and changes in the information provision for geologists at SGU after an organizational change of the library function at the survey. After the closure of the library at SGU in 2015 the survey buys some of their needed library service from UUB, while most of the SGU library collections are left at the survey. To investigate the experiences I conducted interviews with current and former geologists and former librarians at SGU and a librarian at UUB. I also investigated some key documents to provide a framework to the interviewee’s experiences, to compare this with the goals of the coordination between SGU and UUB, and to try and shed light on the role of the library within the survey. The study was based on a constructivist point of view where the interviewee’s experiences of the changes is in focus, giving a deeper understanding of their information needs and how they have been affected by the changes of the library function. I have looked at the changes in information provision for the employees at SGU as a result of changes in SGU’s library activities, that is, changes in the organization of SGU. The results were therefore analyzed using a combination of organizational theories on public administration and business concept approaches, which is motivated by how public administration has changed in recent decades. The results show that geologists at SGU rely heavily on old publications, grey literature and publications about Swedish conditions. This is opposed to what UUB offers in terms of ”hot science” and international literature to meet the needs of the researchers and students at Uppsala university. Also, since UUB only took over a small part of the collections from the SGU library as part of the agreement, the SGU employees have a significant need for help obtaining literature that is left at the former SGU library. As a result of the changes in information provision, the interviewed geologists at SGU feel that the closure of the library at SGU has had a negative impact on their work performance. Because of this they also feel that there is a contradiction between the regulation of the survey, which states that the main focus for SGU is to collect, manage and disseminate information, and the decision to close the library. The conclusions are that although the libraries at SGU and UUB both offer literature in the field of geology there are big differences in the kind of geological literature that the users need and what the different libraries can or could offer. In a larger perspective, this study can contribute to a deeper understanding of the role of special libraries and what can happen to the information provision when a library closes. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Mitigating greenhouse gas emissions from the Swedish industry is central in reaching set up environmental goals on a national level and fighting climate change that results in economic, environmental and social disasters on a global scale. The efforts of mitigating greenhouse gas emissions from the Swedish industry have historically focused on investing in renewable technologies that have no emissions from production. However, to rapidly decrease emissions of greenhouse gases, such as carbon dioxide, could be done by sequestering the gas from point sources at the industry sites and thereafter transport it to geological formations on- and offshore in a process more commonly known as Carbon Capture and Storage. Even so, the Carbon Capture and Storage technology is relatively new and has not yet been implemented on an industrial scale in Sweden. The real potential of Carbon Capture and Storage in relation to helping the Swedish industry in reaching set up national and international environmental goals is therefore unknown. Here we show, via a literature review and performing interviews with stakeholders from the investigated field, that there is a big potential for Carbon Capture and Storage to mitigate carbon dioxide emissions from the Swedish industry and create negative emission rates by storing emissions originated from biogenic sources.   Our results demonstrate that there are regulatory, economic, environmental, and social measures that are needed to create a future market for Carbon Capture and Storage and trading with negative emissions. These include evaluating domestic storage sites, changing laws and regulations, and sharing knowledge between countries and companies to create a wider understanding of the technology. We anticipate that our study on the dynamics of a Carbon Capture and Storage market will help stakeholders to identify levers and restraints in the current market so that the transition towards net zero emissions will accelerate, especially when having the national 2045 net zero emission objective in mind. Nonetheless, there is a great need for research to understand such a market, and more specifically to create a consensus between stakeholders on a national and global level when creating it. / Att minska växthusgasutsläppen från den svenska industrin är centralt för att nå nationella och globala klimatmål och vidare bekämpa klimatförändringar som på en global skala resulterar i ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga katastrofer. Historiskt sett har åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser främst legat på satsningar inom förnybara tekniker där utsläppen från produktion är nästintill noll. Däremot behövs åtgärder för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, såsom koldioxid, där detta kan göras genom att avskilja koldioxiden från industriernas punktkällor och sedan lagra gasen på land och till havs genom en process som är mer känd under namnet koldioxidavskiljning och lagring. Trots detta är koldioxidavskiljning och lagring en relativt ny teknik som inte har tillämpats på industriell skala i Sverige. Teknologins verkliga potential för att uppfylla nationella och globala klimatmål är därför outforskad. Studien visar, genom en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med intressenter inom forskningsområdet, att tekniken koldioxidavskiljning och lagring har stor potential när det kommer till att minska koldioxidutsläpp från den svenska industrin och även när det kommer till att skapa negativa emissioner av koldioxid genom lagring av biogen koldioxid.   Resultatet visar att det är regulatoriska, ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga åtgärder som är nödvändiga för att skapa en framtida marknad för koldioxidavskiljning och lagring och handel med negativa utsläpp. Dessa innefattar utvärdering av inhemska lagringsplatser, ändring av lagar och regler samt att sprida och dela kunskap mellan länder och företag för att skapa en vidare förståelse av teknologin. Vi förutser att användningsområdet för studien av en framtida marknad för koldioxidavskiljning och lagring kan hjälpa intressenter inom forskningsområdet att identifiera åtgärder som kan verka som hävarm och även hinder för en framtida utveckling mot nettonollutsläpp. Detta då de svenska miljökvalitetsmålen fastslår att nettonollutsläpp senast ska nås år 2045. Däremot behövs vidare studier för att förstå en framtida marknad för koldioxidavskiljning och lagring samt negativa emissioner, mer specifikt behövs konsensus mellan intressenter på en nationell och global nivå för att skapa en sådan marknad.