This is a study conducted on behalf of the pharmaceutical company Cytiva in Uppsala via STUNS Energi by students at Uppsala university. The goal for Cytiva is to reduce their carbon dioxide footprint and the purpose of this study is to evaluate the possibilities of reducing their carbon dioxide emissions from the heating and cooling of their facilities, mainly office buildings. The office buildings used for the study are the older A-buildings and the more modern D1 building. The main issue used in formulating the method for this study was “How does Cytivas CO2-emission behave in regards to their indoor temperature regulation?” A separate issue using the results from the first mentioned issue is to provide an answer to “How does Cytivas CO2-emission behave in the future?” and with this help Cytiva plan ahead for the future. A data study was conducted and was supplemented by a literature study. The data was provided by Cytiva and their partners for temperatures in the buildings, outdoor temperatures, and their heat energy consumption. Key figures for the CO2-emission could be used to calculate the emissions from the heating and cooling of the buildings. In the end a linear behavior between the outdoor temperature difference and their heat energy consumption was proven and a linear model was created in order to predict changes in their CO2-emission from altering the indoor temperature. Also a difference between the efficiency in the buildings was proven, where the D1 building would be considered superior to the A- buildings. / Denna studie utfördes på uppdrag och efterfrågan av Cytiva via STUNS Energi av studenter på Uppsala universitet. Syftet var att analysera och kvantifiera hur regleringen av inomhustemperaturen i Cytivas kontorslokaler påverkar koldioxidemissionen. Kontorslokalerna som undersöktes är belägna i Uppsala och är två äldre hus, A1 och A2 samt ett nyare hus, D1. Huvudmålet med studien var att informera Cytiva om deras koldioxidutsläpp till följd av deras temperaturreglering inomhus. Den primära frågeställningen som besvarades med hjälp av studien är “Hur ser Cytivas koldioxidutsläpp ut från inomhustemperaturreglering?”. Ett ytterligare mål med studien var att hitta en generell modell som kan appliceras för att simulera framtidens koldioxidutsläpp. Modellen kunde vidare ge svar på studiens andra frågeställning som lyder “Hur ser Cytivas koldioxidutsläpp ut vid modellering för framtiden?”. Studien genomfördes genom datahantering, tolkning av data samt med hjälp av en förstudie. Den behandlade data bestod av utomhus-, inomhus- och tilluftstemperaturer samt energiförbrukningen för husen. Den första frågeställningen besvarades med hjälp av att ett samband togs fram mellan energiförbrukningen och skillnaden mellan utomhus- och inomhustemperaturen korrigerad med en konstant. Energiförbrukningen kunde sedan konverteras till koldioxidutsläpp med hjälp av ett nyckeltal för fjärrvärme. Till exempel var Cytivas totala koldioxidutsläpp 189 ton från fjärruppvärmningen i hus D1 under hela 2021. För A-husen användes samma metod som för D1 förutom att inomhustemperaturen ersattes av tilluftstemperaturen på grund av saknad data. A-husens koldioxidutsläpp till följd av fjärruppvärmning under hela 2021 var 158 ton. Den andra frågeställningen besvarades genom att modellen som konstruerades för den första frågeställningen användes. Studien resulterade i en skillnad mellan byggnaderna och att det finns ett tydligt samband mellan fjärrvärmeförbrukningen och utomhustemperaturen. Byggnaderna skiljer sig från varandra men ungefär samma slutsats kan dras. Eftersom utomhustemperaturen kommer öka till följd av den globala uppvärmningen kommer värmeförbrukningen minska medan kylning av lokalerna kommer öka för att uppnå en komfortabel inomhustemperatur. I framtiden kommer alltså koldioxidutsläppen från Cytivas inomhustemperaturreglering minska i jämförelse med hur det ser ut i dagsläget. Om inomhustemperaturen höjs i D1 med en grad kan utsläppen öka med upp till 16 % och en sänkning med en grad kan leda till minskade utsläpp med upp till 15 %.

Den invasiva blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) spridning i Sverige är ett hot mot många inhemska växtarters överlevnad. Det är oklart hur den pågående globala uppvärmningen kan komma påverka artens invasionsframgångar. I det här kandidatarbetet har jag därför studerat hur blomsterlupinens tillväxt och fenologi varierar längs latitud i Europa i syfte med att avgöra om arten visar fitnesskillnader beroende på temperatur. Tjugo populationer från Trier (Tyskland) i söder till Umeå (Sverige) i norr följdes under en växtsäsong och data på blomsterlupinplantornas höjd samt blomställningarnas längd samlades in. Regressionsanalysen visade att det inte fanns något signifikant skillnad mellan latitud och ovanjordisk biomassa eller blomställningens längd. Däremot utvecklades den reproduktiva biomassan tidigare i växtsäsongen i de lägre breddgraderna i Europa jämfört med de högre. Studien ger en indikation om att ett varmare klimat kan ha en viss positiv påverkan på blomsterlupinens reproduktion och spridning. De lokala mikroklimatiska effekterna verkar dock ha en stor påverkan på dess relativa fitness, vilket betyder att vissa populationer kan gynnas mer än andra. Utbredningsområdet kan komma utökas mer norrut när stigande temperaturer och färre frostdagar gör nya områden tillgängliga för arten. / The spread of the invasive garden lupin (Lupinus polyphyllus) in Sweden threatens the survival of many native plant species. It is unclear how ongoing global warming may affect the species' invasion success. In this Bachelors essay I have therefore studied how the growth and phenology of the garden lupin varies with latitude in Europe to determine if the species shows any fitness differences depending on the temperature. Twenty garden lupin populations from Trier (Germany) in the south to Umeå (Sweden) in the north were followed during a single growing season and data on the plant’s height and the length of the inflorescences were collected. Regression analysis showed that there was no relationship between latitude and aboveground biomass or length of inflorescence. Reproductive biomass, on the other hand, developed earlier in the growing season at lower latitudes than at higher ones. The study indicates that a warmer climate may have a positive effect on the reproduction and spread of the garden lupin. Local microclimatic effects appear to have a major impact on its relative fitness though, which means that some populations may benefit more than others. The species’ range may expand further north as rising temperatures and fewer frost days make new areas available for the species.

Since 1750, human emissions of greenhouse gases have created a temperature increase, affecting the whole world. Diatoms, single-celled microscopic algae that lives in waters all over the world, have different environmental preferences such as the water depth at which the thrive, salinity, nutrients, pH-values and more. Diatoms also responds quickly to changing circumstances, which makes the suitable as environmental indicators. The purpose of the study is to investigate how the abundance and composition of diatoms has changed during the last 200 years in lake Ensjön, located just south of Norrköping, and to relate those changes both to climate change and known events and environmental factors in the area.  The survey is conducted by subsampling sediment cores from which each diatom sample was prepared in accordance with the scheme of Battarbee (1984). The diatoms in the samples were counted under a microscope and the results were analyzed and related to the Cyclotella-Aulacoseira-Fragilaria-theory (CAF) and documented historical events in the local environment. The result of the analysis shows that the composition and abundance of diatoms has changed during the last 200 years, and that this change is due to both climate change (temperature and precipitation increase) and the land-use history of Ensjön. The cahnges in composition of Aulacoseira spp. and Cyclotella spp., where Aulacoseira spp. is expected to decrease, and Cyclotella spp. is expected to increase with a rising temperature, match the CAF-theory for the most part. The change in composition also coincides with several documented environmental factors in the area, especially the change in use of fertilizers and herbicides in agriculture. / Människans utsläpp av växthusgaser har sedan år 1750 skapat en temperaturökning som går allt snabbare, och påverkar hela världen. Kiselalger, encelliga mikroskopiska alger som lever i vatten över hela världen, har olika miljöpreferenser såsom bland annat på vilket vattendjup de trivs, optimal halt av salt, näringsvärden, pH-värden, samt reagerar snabbt på förändrade omständigheter, vilket gör dem lämpliga som miljöindikatorer. Syftet med studien är att studera förändringar i kiselalgernas sammansättning under de senaste 200 åren i den lilla sjön Ensjön belägen något söder om Norrköping och att relatera dessa förändringar till dokumenterade händelser och miljöfaktorer i sjöns avrinningsområde samt till de pågående klimatförändringarna.  Undersökningen är utförd genom provtagning av sedimentkärnor från vilka prover preparerades enligt Battarbees (1984) flödesschema. Proverna av kiselalger räknades under mikroskop och sammansättningen analyserades utifrån teorin Cyclotella-Aulacoseira-Fragilaria (CAF) och kända historiska händelser i närmiljön. Analysresultatet visade att kiselalgssammansättningen har förändrats under de senaste 200 åren, och att denna förändring sannolikt kan kopplas både till klimatförändringar (en ökad temperatur) och Ensjöns markanvändningshistoria. Förändringen hos Aulacoseira spp. och Cyclotella spp. följer till stor del CAF-teorin om att det första släktet skulle minska och det andra skulle öka vid en temperaturökning. Vid flera tillfällen sammanfaller förändringar i kiselalgssammansättningen med kända miljöfaktorer i närmiljön, främst i samband med utvecklingen i användningen av mineralgödsel och växtskyddsmedel.