No description available.

<p>In the beginning of the 21^th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies’ financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors’ inability to discover companies’ financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report. The going concern assumption developed during the 17^th century and it has become one of the most fundamental and important accounting principles when making an annual report. The accounting principle implies that the companies will continue as a going concern in the foreseeable future. The investing publics have questioned whether auditors take enough responsibility for evaluating companies going concern uncertainties for a long time. Their defective confidence is reflected in the expectation gap, which means there are a difference between what the investing publics believes auditors are responsible for and what the auditors believe their responsibilities are. Several researchers have showed that even if auditors find out about companies’ financial problems, the auditors might not choose to issue a going concern opinion in the audit report due to predicted costs the opinion might have to both the companies and the auditors. Therefore, the primary purpose of this study is to investigate Swedish companies that have gone bankrupt in the period between 2006-01-01 and 2006-12-31, to see if the auditors have disclose a going concern opinion in the audit report in the companies latest annual report. The study also intend to investigate if there are geographical differences in Sweden, differences between audit firm size, differences between auditor’s competence, and differences between client size according to number of going concern opinions. We have made a quantitative study by collecting data from the companies’ annual reports. 354 companies which filed for bankruptcy during 2006 were selected by a systematic choice. In fact, our study found that only 19.8 % of all companies had received a going concern opinion in their latest annual report before they failed for bankruptcy. We made a chi-square test for all variables. These statistical tests did not show any significant correlation between the numbers of going concern opinions and the independent variables. A normal distribution shows that it is only in the geographical division there are a significant difference from the total average value. The average value for “Norrland” differs significantly from the average value for all the companies that had a going concern opinion in the audit report. But there are percentage differences between all variables that indicates that auditors with a higher competence issue more going concern opinions than auditors with a lower competence, smaller audit firms issue more going concern opinions than “the big four”, and client companies with a low turnover get more going concern opinions than companies with a medium and high turnover.</p><p> </p> / <p>I början på 2000-talet gick flera framgångsrika företag i konkurs vilket gav upphov till stora redovisningsskandaler. De två största skandalerna stod Enron och Worldcom för. Dessa konkurser uppkom utan att företagens revisorer hade lämnat någon varningssignal om företagens fortlevnadsproblem till intressenterna. Konkurserna skadade revisorernas rykte och det har vuxit fram en stark kritik mot revisorernas oförmåga att upptäcka företags finansiella problem samt deras ovilja att lämna ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen. Fortlevnadsprincipen växte fram under 1600-talet och har därefter utvecklats till att bli en av de mest grundläggande och viktiga redovisningsprinciperna vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningsprincipen innebär att företagen ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Intressenterna har under en lång tid ifrågasatt om revisorerna verkligen tar ett tillräckligt stort ansvar i utvärderingen av företagens fortlevnadsförmåga. Samhällets bristande förtroende återspeglas i det förväntningsgap som finns som innebär att det är en skillnad mellan vad intressenterna tror att revisorerna är ansvariga för och vad revisorerna tror att deras ansvar är. Tidigare studier har visat att även om revisorerna upptäcker att klientföretag har finansiella problem kan de välja att inte utfärda ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen på grund av förutspående kostnader som utlåtandet kan ha både för klientföretagen och för revisorerna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är därför att undersöka svenska aktiebolag som har gått i konkurs mellan perioden 2006-01-01 och 2006-12-31 för att se om revisorerna har lämnat ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen i aktiebolagens senaste årsredovisning. Studien ämnar också undersöka om det finns geografiska skillnader i Sverige, skillnader med anledning av revisionsbyråernas storlek, skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer samt skillnader till följd av klientföretagens storlek och i vilken utsträckning going concern utlåtanden lämnas i revisionsberättelsen. Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att ha granskat konkursdrabbade aktiebolags senaste årsredovisningar och revisionsberättelser. Studien grundar sig på en dokumentstudie då 354 konkursdrabbade företag valdes ut genom ett systematiskt urval från Internetsidan konkurs.se. Därefter hämtades de utvalda aktiebolagens årsredovisningar från databasen Affärsdata. Studiens resultat visar att endast 19,8 % av de undersökta aktiebolagen hade fått ett going concern utlåtande i den senaste årsredovisningen innan de gick i konkurs. Vi upprättade chi-två test för samtliga variabler som uppvisade att det inte finns något signifikant samband mellan andelen going concern utlåtanden och de oberoende variablerna. Vi beräknade även en normalfördelning som uppvisade att det endast är i den geografiska indelningen som det finns en signifikant avvikelse från det totala medelvärdet. Det gäller för Norrlands medelvärde som signifikant avviker från medelvärdet för samtliga konkursdrabbade aktiebolag som hade fått ett going concern utlåtande.  Det finns dock procentuella skillnader mellan samtliga variabler som uppvisar att auktoriserade revisorer lämnar fler going concern utlåtanden än godkända revisorer, att små revisionsbyråer lämnar fler going concern utlåtanden än ”the big four” samt att aktiebolag med en liten omsättning erhåller fler going concern utlåtanden än aktiebolag med en medelstor och stor omsättning.</p><p><strong> </strong></p>

In the beginning of the 21th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies’ financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors’ inability to discover companies’ financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report. The going concern assumption developed during the 17th century and it has become one of the most fundamental and important accounting principles when making an annual report. The accounting principle implies that the companies will continue as a going concern in the foreseeable future. The investing publics have questioned whether auditors take enough responsibility for evaluating companies going concern uncertainties for a long time. Their defective confidence is reflected in the expectation gap, which means there are a difference between what the investing publics believes auditors are responsible for and what the auditors believe their responsibilities are. Several researchers have showed that even if auditors find out about companies’ financial problems, the auditors might not choose to issue a going concern opinion in the audit report due to predicted costs the opinion might have to both the companies and the auditors. Therefore, the primary purpose of this study is to investigate Swedish companies that have gone bankrupt in the period between 2006-01-01 and 2006-12-31, to see if the auditors have disclose a going concern opinion in the audit report in the companies latest annual report. The study also intend to investigate if there are geographical differences in Sweden, differences between audit firm size, differences between auditor’s competence, and differences between client size according to number of going concern opinions. We have made a quantitative study by collecting data from the companies’ annual reports. 354 companies which filed for bankruptcy during 2006 were selected by a systematic choice. In fact, our study found that only 19.8 % of all companies had received a going concern opinion in their latest annual report before they failed for bankruptcy. We made a chi-square test for all variables. These statistical tests did not show any significant correlation between the numbers of going concern opinions and the independent variables. A normal distribution shows that it is only in the geographical division there are a significant difference from the total average value. The average value for “Norrland” differs significantly from the average value for all the companies that had a going concern opinion in the audit report. But there are percentage differences between all variables that indicates that auditors with a higher competence issue more going concern opinions than auditors with a lower competence, smaller audit firms issue more going concern opinions than “the big four”, and client companies with a low turnover get more going concern opinions than companies with a medium and high turnover. / I början på 2000-talet gick flera framgångsrika företag i konkurs vilket gav upphov till stora redovisningsskandaler. De två största skandalerna stod Enron och Worldcom för. Dessa konkurser uppkom utan att företagens revisorer hade lämnat någon varningssignal om företagens fortlevnadsproblem till intressenterna. Konkurserna skadade revisorernas rykte och det har vuxit fram en stark kritik mot revisorernas oförmåga att upptäcka företags finansiella problem samt deras ovilja att lämna ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen. Fortlevnadsprincipen växte fram under 1600-talet och har därefter utvecklats till att bli en av de mest grundläggande och viktiga redovisningsprinciperna vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningsprincipen innebär att företagen ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Intressenterna har under en lång tid ifrågasatt om revisorerna verkligen tar ett tillräckligt stort ansvar i utvärderingen av företagens fortlevnadsförmåga. Samhällets bristande förtroende återspeglas i det förväntningsgap som finns som innebär att det är en skillnad mellan vad intressenterna tror att revisorerna är ansvariga för och vad revisorerna tror att deras ansvar är. Tidigare studier har visat att även om revisorerna upptäcker att klientföretag har finansiella problem kan de välja att inte utfärda ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen på grund av förutspående kostnader som utlåtandet kan ha både för klientföretagen och för revisorerna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är därför att undersöka svenska aktiebolag som har gått i konkurs mellan perioden 2006-01-01 och 2006-12-31 för att se om revisorerna har lämnat ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen i aktiebolagens senaste årsredovisning. Studien ämnar också undersöka om det finns geografiska skillnader i Sverige, skillnader med anledning av revisionsbyråernas storlek, skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer samt skillnader till följd av klientföretagens storlek och i vilken utsträckning going concern utlåtanden lämnas i revisionsberättelsen. Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att ha granskat konkursdrabbade aktiebolags senaste årsredovisningar och revisionsberättelser. Studien grundar sig på en dokumentstudie då 354 konkursdrabbade företag valdes ut genom ett systematiskt urval från Internetsidan konkurs.se. Därefter hämtades de utvalda aktiebolagens årsredovisningar från databasen Affärsdata. Studiens resultat visar att endast 19,8 % av de undersökta aktiebolagen hade fått ett going concern utlåtande i den senaste årsredovisningen innan de gick i konkurs. Vi upprättade chi-två test för samtliga variabler som uppvisade att det inte finns något signifikant samband mellan andelen going concern utlåtanden och de oberoende variablerna. Vi beräknade även en normalfördelning som uppvisade att det endast är i den geografiska indelningen som det finns en signifikant avvikelse från det totala medelvärdet. Det gäller för Norrlands medelvärde som signifikant avviker från medelvärdet för samtliga konkursdrabbade aktiebolag som hade fått ett going concern utlåtande.  Det finns dock procentuella skillnader mellan samtliga variabler som uppvisar att auktoriserade revisorer lämnar fler going concern utlåtanden än godkända revisorer, att små revisionsbyråer lämnar fler going concern utlåtanden än ”the big four” samt att aktiebolag med en liten omsättning erhåller fler going concern utlåtanden än aktiebolag med en medelstor och stor omsättning.

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrågasätta och ställa krav på revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende är än idag en högst aktuell fråga. Effekten av en revisor som inte förhåller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte är rättvisande. Bakomliggande faktorer som kan påverka revisorers oberoende är revisionsbyråns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlägger vi andelen orena revisionsberättelser och going concern-varningar hos företag som gått i konkurs. Vidare kartlägger och analyserar vi potentiella samband mellan svenska revisorers uttalanden i revisionsberättelsen och revisorernas arvoden samt klientföretagens storlek. Vi studerade om revisionsberättelserna var rena eller orena samt om någon varning kring företagets fortlevnad utfärdats. Studien omfattar aktiebolag som gått i konkurs under perioden 2010-01-01 till 2010-08-31. Det finns tidigare forskning som påvisar ett samband mellan höga arvoden till revisorn och ett minskat oberoende hos denne samtidigt som andra studier påvisar motsatsen. Det finns även studier som bekräftar att företags storlek påverkar revisorns oberoende. I vår studie har vi kommit fram till att det finns ett samband mellan det totala arvodet till revisionsbyrån och andelen orena revisionsberättelser. Vi har även funnit ett samband som tyder på att revisorn blir mer kritisk och att andelen going concern-varningar ökar ju högre arvoden ett företag betalar till sin revisor. I vår studie har vi också funnit att klientföretagets storlek har påverkan på andelen orena revisionsberättelser (ju större företag desto lägre andel orena revisionsberättelser) medan företagets storlek inte har någon inverkan på andelen going concern-varningar. / Already in the Kreuger crash in the early 1930s the society began to question and make demands on auditor’s independence. The question of an auditor’s independence is still today a topical issue. The effect of an auditor who is not independent is that the company´s annual report provides the stakeholders with false information. Underlying factors that may affect the auditor`s independence can be the company’s auditing fees as well as the size of the company. We have in this study categorized and analyzed differences between Swedish auditor`s statements in audit reports and auditors fees as well as the size of the client company. We chose to study the auditors statement in the company’s annual audit report and if any warning about the survival of the company were issued. We chose to limit our study to only Swedish companies that has gone bankrupt during the period 2010-01-01 to 2010-08-31. Previous research state that there is a correlation between high fees to the auditor`s firm and the auditor`s loss of independence, while there is studies that state the opposite. There are also studies that confirm that the company’s size affect the auditor`s independence. We have in our study confirmed that there is a correlation between size of the total fee to the auditing firm and the share of clean audit reports. We have also found a correlation that indicates that the auditor is more critical in the audit and that the share of going concern-warnings increases when the fees to the auditor increases. The size of the client company has, according to our study, influence on the share of clean audit reports (the share of clean audit reports increases when the companies are larger) while the size of the client company has no effect on the share of going concern-warnings.

Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell. Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar. Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag. Företagen behöver identifiera relevanta intressenter vid en going-concern varning på grund av begränsade resurser. Identifieringen sker genom att studera om företaget innehar främst attributen makt och brådskande men även attributet legitimitet. För att företagen ska behålla en god relation till sina intressenter vid krisen behövs allmän och specifik kommunikation. För att hantera en going-concern varning och minska de negativa effekterna kan företagen använda sig av primär och sekundär kriskommunikationsstrategier. / Background: One of the worst things that can happen to a business is to receive a going-concern warning. That is due to the fact that a going-concern warning is a signal to stakeholders concerning the matter that it is a risk that the business will not survive the next twelve months. Earlier studies have examined the effects of a going-concern warning on the businesses stakeholders and what happens to companies in the short term. That has made us want to examine how business leaders act to avoid bankruptcy and liquidation and therefore survive a going-concern warning. Purpose: The purpose of our study is to explain how business leaders act in order to survive a going-concern warning. The focus of the study will be on communication. To fulfill this purpose we will construct a model. Method: The study has a deductive research approach with a base in resource dependence theory, attribution theory and institutional theory. The empirical data is of a quantitative nature and is collected through survey and a document study of annual reports. Conclusion: We have come to the conclusion that receiving a going-concern warning will be experienced like a crisis by companies. Due to scarce resources companies will need to priorities their stakeholder in order to keep the ones relevant to the survival of the business. Business leaders will identify relevant stakeholder by examining the presence of power, legitimacy and urgency in stakeholder-manager relationships. Companies will in order to keep a good relationship with their stakeholders communicate though information channels directed towards the public and specific stakeholders. To reduce the effects of a going-concern warning companies will use primary and secondary crisis response strategies.

It is the objective of this comparative thesis to analyze how Canadian and German legislators have addressed the compromise between minority shareholder protection and flexibility in the regulation of going private transactions. The structure of this study follows the distinction between indirect and direct-methods that are available to a controlling shareholder who sets out to eliminate minority shareholder participations in order to become the exclusive shareholder of a corporation. In fact, both jurisdictions under consideration provide for a complex regime of corporate and securities law to govern going private transactions. The interplay of corporate and securities law produces a typical regulatory conflict between the goals of shareholders as opposed to investor protection on the one hand, and the purpose of a flexible corporate law regime and efficient capital markets regulation on the other hand. This comparative analysis evidences the respective advantages and disadvantages of the Canadian and German regimes and provides for regulatory prescriptions that result from the comparison.

by Chan Tsz Kit, Lee Wing Chun, Vincent. / Thesis (M.B.A.)--Chinese University of Hong Kong, 2001. / Includes bibliographical references (leaves 50-52). / ABSTRACT --- p.ii / TABLE OF CONTENTS --- p.iii / LIST OF TABLES AND FIGUARES --- p.v / Chapter / Chapter I. --- INTRODUCTION --- p.1 / Background and Features of GEM --- p.2 / Features of Small Cap Companies --- p.4 / Market Statistics --- p.5 / Number of IPO in the Market --- p.5 / IPO Fund Raised in the Market --- p.6 / IPO Fund Raised by Type --- p.7 / Business Nature of Listed Firms --- p.8 / Performance of GEM Market in Terms of GEI --- p.9 / GEM Corporate Governance --- p.10 / Two GEM Listing Rules Non-compliance Cases to Date --- p.10 / Other Controversy Issues of GEM --- p.11 / Selective wavier by tom.com --- p.11 / General relaxation of listing rules --- p.12 / Property acquisition by Timeless Software --- p.13 / Errors made by GEM companies --- p.13 / Excessive valuation --- p.14 / Quality of listed company --- p.15 / Undisclosed holdings of Panda-Recruit --- p.15 / Chapter II. --- LITERATURE REVIEW --- p.16 / Chapter III. --- DATA AND METHODOLOGY --- p.26 / Data Description --- p.27 / Chapter IV. --- EMPIRICAL EVIDENCE --- p.31 / Intraday and Weekly Stock Returns --- p.31 / Intraday Trading Volume --- p.36 / Discussing Conclusion for Quantitative Studies --- p.40 / Chapter V. --- QUALITATIVE STUDY OF GEM MARKET --- p.41 / Factors Contributed to the Prevailing Weak Sentiment on GEM --- p.41 / Blue-chip Backing --- p.41 / Mega-dollar Tech Deals Sent Tech Stocks to Higher Levels --- p.42 / Understanding on Issuer's Business is Key --- p.43 / Major Issues GEM Faces --- p.44 / Lack of Condemnation on the Listed Firms' Non-compliance --- p.44 / Attractiveness for Large Cap Issuers --- p.45 / Retail Investors Participation --- p.46 / PRC Second Board --- p.47 / Activities of Institutional Investors --- p.47 / GEI - A Good Proxy of GEM's Performance? --- p.48 / Discussing Conclusion for Qualitative Studies --- p.49 / BIBIOGRAPHY --- p.50

Wong Yu-kwan. / Thesis (M.Phil.)--Chinese University of Hong Kong, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 74-77). / Abstracts in English and Chinese. / Chapter 1 --- Introduction --- p.1 / Chapter 2 --- Literature Review --- p.8 / Chapter 3 --- Data and Methodology --- p.25 / Chapter 3.1 --- Data description --- p.25 / Chapter 3.2 --- Data sources --- p.27 / Chapter 3.3 --- Methodology --- p.28 / Chapter 4 --- Results --- p.40 / Chapter 4.1 --- Results of correlations --- p.40 / Chapter 4.2 --- Results of holding rates of returns- MAAMRORsubIPos --- p.44 / Chapter 4.3 --- The post-listing price performance of the IPO firms --- p.51 / Chapter 4.4 --- Regression results --- p.59 / Chapter 5 --- Discussion --- p.65 / Chapter 6 --- Conclusion --- p.70 / References --- p.74 / Tables --- p.78 / Appendix --- p.99

by Lu Shanshan, Yu Xiang. / Thesis (M.B.A.)--Chinese University of Hong Kong, 2005. / Includes bibliographical references (leaves 45-48). / ABSTRACT --- p.ii / TABLE OF CONTENTS --- p.iii / LIST OF ILLUSTRATIONS --- p.v / LIST OF TABLES --- p.vi / ACKNOWLEDGEMENTS --- p.vii / Chapter CHAPTER 1: --- INTRODUCTION --- p.1 / Chapter CHAPTER 2: --- GENERAL DESCRIPTION OF IPO PROCESS --- p.3 / REASONS FOR LISTING --- p.3 / SELECTION OF CAPITAL MARKET --- p.7 / GEM OR MAINBOARD --- p.14 / H SHARE OR RED CHIP OR ELSE --- p.18 / BASIC LISTING PROCEDURE --- p.20 / CONSIDERATIONS OF RESTRUCTURING --- p.24 / ROLE OF FINANCIAL ADVISORS --- p.26 / Chapter CHAPTER 3: --- DATA AND METHODOLOGY --- p.27 / RESEARCH PERIOD AND SOURCE --- p.27 / MEASURES AND FORMULAS --- p.27 / Chapter CHAPTER 4: --- UNDERPRICING ANALYSIS --- p.28 / LITERATURE REVIEW --- p.28 / MEASURES OF UNDERPRICING --- p.30 / RESULTS AND DISCUSSIONS --- p.31 / CONCLUSION --- p.36 / Chapter CHAPTER 5: --- POST-IPO PERFORMANCE ANALYSIS --- p.37 / LITERATURE REVIEW --- p.37 / MEASURES OF POST-IPO PERFORMANCE --- p.39 / RESULTS AND DISCUSSIONS --- p.40 / CONSTRAINTS OF RESEARCH --- p.43 / APPENDIX --- p.44 / BIBLIOGRAPHY --- p.45

Yuan Shuo. / Thesis (M.Phil.)--Chinese University of Hong Kong, 2005. / Includes bibliographical references (leaves 49-53). / Abstracts in English and Chinese. / Chapter CHAPTER 1 --- Introduction --- p.1 / Chapter CHAPTER 2 --- Literature Review --- p.4 / Chapter 2.1 --- Worldwide IPO Underpricing --- p.4 / Chapter 2.2 --- IPO Underpricing in China --- p.10 / Chapter CHAPTER 3 --- New Explanations for IPO Underpricing --- p.12 / Chapter CHAPTER 4 --- "Data, Methodology and Empirical Results" --- p.15 / Chapter 4.1 --- Data --- p.15 / Chapter 4.2 --- Methodology --- p.19 / Chapter 4.3 --- Models and Empirical Results --- p.27 / Chapter 4.31 --- Underpricing Level Is Measured by the Percentage Difference Between the First Day's Closing Price and the Offer Price --- p.27 / Chapter 4.32 --- Underpricing Level Is Measured by the Percentage Difference Between the Average Price of the First Fifteen Trading Days' Closing Prices and the Offer Price --- p.34 / Chapter 4.33 --- Underpricing Level Is Measured by the Percentage Difference Between the Average Price of the First Seven Trading Days' Closing Prices and the Offer Price --- p.38 / Chapter 4.34 --- Underpricing Level Is Measured by the Percentage Difference Between the Average Price of the First Three Months' Closing Prices and the Offer Price. --- p.42 / Chapter CHAPTER 5 --- Conclusion --- p.47 / REFERENCE --- p.49 / APPENDIX 1 Detailed Regression Results --- p.54 / APPENDIX 2 The Issue Price and Stock Price Movement after IPO for Each Sample Firm --- p.70