Bakgrund: Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett kliniskt verktyg för att utföra grammatiska analyser av spontantal hos barn med språkliga svårigheter. Än så länge finns inget normerat och standardiserat verktyg för bedömning av spontantal inom svensk logopedisk verksamhet, men en första anpassning av LARSP-protokollet har nyligen gjorts till svenska, Swe-LARSP (Rosenberg & Mellenius, 2016). Swe-LARSP bygger på tidigare empirisk forskning kring typisk språkutveckling hos svenskspråkiga barn, men har ännu inte utvärderats och testats mot spontantal hos svenska barn. Syfte: Denna studies syfte var att kvalitativt utvärdera steg IV i Swe-LARSP samt att praktiskt utvärdera användandet av Swe-LARSP. Metod: Spontantalsdata samlades in genom inspelningar av 8 normalspråkiga barn i åldern 2;5–3;0 år på fyra olika förskolor i Umeå kommun. Materialet transkriberades och genomgick en grammatisk analys enligt riktlinjer för LARSP. Vidare jämfördes strukturerna i Swe-LARSP-protokollet mot strukturerna som framkom i barnens yttranden. Resultat: Resultatet av den grammatiska analysen visade på sju frekvent förekommande strukturer som inte finns placerade i Swe-LARSP samt fyra redan befintliga strukturer med låg förekomst bland barnen. Resterande strukturer på steg IV yttrades av en majoritet av barnen. En struktur, placerad i steg V, förekom även hos en majoritet av barnen i studien. Slutsatser: LARSP är ett tidskrävande verktyg och kräver relativt djupgående förkunskaper, men ger en tydlig profil över barnets grammatiska förmåga. Strukturerna i steg IV i Swe-LARSP, som första anpassning, stämmer överens med barnens språk till stor del. Studien har visat att ytterligare strukturer kan behöva läggas till och några av de befintliga tas bort, alternativt placeras om i det befintliga protokollet för att bättre ringa in centrala grammatiska drag i språket hos svenska barn i åldern 2;6–3;0 år.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker för årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats med däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.

Bakgrund  Language Assessment Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett protokoll som speglar barns typiska språkutveckling och används för att utföra grammatiska bedömningar av barns spontantal. Rosenberg och Mellenius gjorde en svensk anpassning 2016, Swe-LARSP. Protokollet används inte i klinisk verksamhet idag då en grundlig utvärdering i större skala för svenskspråkiga barn saknas. Steg II-VI har utvärderats genom tidigare examensarbeten. Syfte  Studiens syfte var att kvalitativt utvärdera steg I i Swe-LARSP samt hur det fungerar att samla in och undersöka spontantal hos barn i åldrarna 0;9–1;6 år (år;månad) med inspelningar utförda av vårdnadshavare i hemmiljö. Metod  Studien inkluderade åtta barn inom åldersspannet för steg I, 0;9–1;6 år. Materialet bestod av 15 minuter långa inspelningar av en leksituation utförda av vårdnadshavare. Inspelningarna transkriberades ortografiskt och analyserades enligt Swe-LARSP. Resultat  Resultatet visade att två av tre satstyper på steg I i Swe-LARSP förekom hos de inspelade barnen, varav en i låg frekvens. För den mer högfrekventa satstypen förekom ett element som inte finns med i protokollet hos majoriteten av studiens barn. En satstyp förekom inte hos någon av deltagarna. Slutsatser  Resultatet visade att flera satstyper på steg I förekom i varierande utsträckning hos deltagarna. Adverb och interjektioner förekom hos majoriteten av barnen och kan förslagsvis läggas till på steg I. Att vårdnadshavare haft det ensamma ansvaret att spela in sina barn fungerar som insamlingsmetod, även om den valda inspelningstiden på 15 minuter gav liten mängd analysbar data.