Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar. ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse.

Sustainability reporting has emerged as an outcome of corporate social responsibility, giving companies an opportunity to show transparency towards their stakeholders. The Global Reporting Initiative, a largely voluntary sustainability reporting standard, has become increasingly popular, providing a framework making reports consistent and comparable. However, Holmen, SAS, SKF, Vattenfall and Vin & Sprit were the only Swedish companies complying with application level A, the highest level of compliance, of the GRI framework in their 2007 sustainability reports. The purpose of this thesis is therefore to analyze why these five Swedish companies are sustainability reporting and why they are doing so according to the GRI standard. A theoretical background regarding CSR, sustainability and GRI is provided in order to get a basic understanding of the context of the thesis. The theoretical framework for the study is based on the stakeholder concept and the legitimacy theory, utilizing the internal marketing and brand identity theories for the analysis. Semi-structured interviews were conducted with the five managers of the companies in order to gather the relevant data. The study showed that the five companies investigated are sustainability and GRI reporting as a result of their company size, industry type, reporting tradition, ownership structure and various stakeholder-driven motives. The motives were found to be specific to either sustainability or GRI reporting, where the majority were linked to the practice of sustainability reporting.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera vilka effekter hållbarhetsredovisningen fått för Systembolaget, samt undersöka Systembolagets anpassning av hållbarhetsredovisningen till den egna verksamheten. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från ett tredelat perspektiv; institutionell teori, översättnings- och redigeringsteori samt teorier om redovisning och hållbarhetsredovisning.  Uppsatsen baseras på intervjuer vid Systembolaget och kompletteras med sekundärdata från organisationen. Resultaten och slutsatserna visar att det har varit svårt att anpassa GRI:s ramverk till organisationens verksamhet. Tillsynes sker dock anpassningen i enlighet med omgivningens krav. Vi finner en särkoppling mellan ramverket och den lokala kontexten, vilket medför att en kompromiss rörande anpassningen mellan organisationen och ramverket föreligger på grund av Systembolagets särdrag. Det kan bidra till att anpassningen blir diffus, men resultaten tyder på att organisationens redigering sker inom ramverkets riktlinjer samtidigt som redigeringen är en kontinuerlig läroprocess. En effekt av hållbarhetsredovisningen är att en tydligare uppföljning av organisationens hållbarhetsarbete kan möjliggöras. Hållbarhetsredovisningen är å andra sidan resurskrävande på grund av den manuella bearbetningen av hållbarhetsinformation och den stundtals bristfälliga informationsprocessen inom organisationen.

The awareness and interest concerning corporate social responsibility has grownamong both firms and their stakeholders, which has resulted in a continuous upwardtrend regarding CSR reporting. This has led to the emergence of reporting frameworklike Global Reporting Initiative. The issues is that there are limited regulationscontrolling what should be reported and how it should be reported, thus most CSRreporting is voluntary. This creates differences among firms and within industries.The differences make it difficult to compare reporting between firms and to assess thebenefits of CSR reporting.The purposes of this study is to explain what variables affects the CSR reportingquality and what the rationale behind CSR reporting is, which includes investigatingthe effect of reporting quality on cost of capital. The evolution of CSR reporting willalso be examined.The nature of the study is quantitative with a deductive approach. Hypotheses will bedeveloped from prior theory and tested statistically using multiple regression analysis.The theoretical foundation of this study is stakeholder theory, legitimacy theory andinformation asymmetry. The chosen variables are argued by prior literature to effectreporting quality. The variables are board diversity, ownership concentration, separatesustainability reports, external assurance, GRI application levels and industry. Ameasure of reporting quality will be developed using content analysis and theestimation for cost of capital will be calculated based on a model for rPEG. Thesample consists of firms listed on Nasdaq OMXS30 index in 2006, 2008 and 2010.Statistical support for positive association between reporting quality and boarddiversity, ownership concentration, external assurance, GRI A and GRI B and theindustries industrials, consumer goods and basic materials were found. An indirectassociation between reporting quality and cost of capital was found. The findings arein agreement with the rationale behind CSR reporting; a firm can do well by doinggood. It was further concluded that the development during this time period hasfollowed the previous trend and continuously increased.

This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren’t obligated to present their sustainability efforts. The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors. This data have later been used to examine publicly published sustainability reports and have partly been narrated in the text. To be able to do a comparison, three state owned and three private owned companies were selected by that they are in three similar industries, and operate in three similar economic areas. The collected data was analyzed by theories of legitimacy. Theories of isomorphism as DiMaggio and Powell discuss, companies tends to become more equal, and theories of brand management of Nikolaeva and Bicho, which describes that companies who voluntarily choose to present sustainability reports do it as a form of marketing standpoint were used in this study.The authors came to the conclusion that differences between public and private companies exist, but they also exist in between industries. Some differences could be explained by theories concerning legitimacy and isomorphism. / Denna studie undersöker skillnader i privata och statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för år 2010. Detta genom att granska tre statliga bolag och tre privata bolag i tre olika branscher för att förklara de skillnader som finns är ägarrelaterade eller branschrelaterade. Grunden till detta är att de statliga bolagen är skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt ägarkrav medan de privata inte har några skyldigheter att presentera deras hållbarhetsarbete. Studien har en kvalitativ utgångspunkt då empirin har insamlats genom att författarna har granskat offentligt publicerade hållbarhetsredovisningar och återberättat i text. För att kunna genomföra en jämförelse valdes tre statliga och tre privata bolag genom matchning det vill säga att de befinner sig i tre liknande branscher och bedriver tre liknande verksamheter. Den data som samlats in har analyserats genom teorier om legitimitet. Detta i form av teorier om isomorfi enligt DiMaggio och Powell som diskuterar att bolag tenderar att bli mer lika samt teorier om varumärkesvård av Nikolaeva och Bicho, som beskriver att bolag som frivilligt väljer att presentera hållbarhetsredovisningar gör det ur en marknadsföringssynpunkt. Det har framkommit att skillnader mellan statliga och privata bolag finns men även skillnader över branscherna. Vissa skillnader kan förklaras genom teorier om legitimitet och isomorfi.

Sammanfattning Examensarbete, turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE40E, HT 2011 Författare: Christopher Dahl och Benita Johansson Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Titel: Dags att hållbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie   Bakgrund: Studier har påvisat att vi överkonsumerar jordens resurser i en allt snabbare takt. En ökad medvetenhet kring dagens miljöproblem har bidragit till att företag i större utsträckning aktivt arbetar för en hållbar utveckling samt för att ta ansvar i samhället. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) behandlar företags samhällsansvar utifrån tre perspektiv; miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Arbetet inom dessa områden presenteras av många stora företag idag i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) är den organisation som bistår med riktlinjer för upprättning av den här typen av redovisningar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad GRI:s riktlinjer och rådande begrepp säger om hållbarhetsredovisning samt att utifrån vårt fallföretag Polyplank AB:s förutsättningar rekommendera lämpligt innehåll i en eventuell hållbarhetsredovisning.   Metod: Vårt fallobjekt, Polyplank AB, är ett företag som verkar inom tillverkningsbranschen och utmärks genom deras miljövänliga produkter. Det empiriska materialet till denna studie har erhållits genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget samt genom observation av företagets verksamhet.   Analys och diskussion: Resultatet av denna studie visar de faktorer som ligger bakom vår rekommendation för vilka indikatorer som Polyplank AB bör rapportera i en eventuell hållbarhetsredovisning. Exempelvis har intressenternas synpunkter och önskemål en stor del i vilken information som bör tas med i en redovisning, men det förekommer även andra krav som bör beaktas.   Slutsats: Avslutningsvis rekommenderas Polyplank AB tillämpa GRI:s redovisningsnivå C, vilket vi menar att företaget har goda förutsättningar för att göra. Vi tror att upprättandet av en hållbarhetsredovisning skulle kunna leda till positiva konsekvenser för företaget, utan att vara för resurskrävande.   Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbarhetsredovisning, Corporate Social Responsibility (CSR), Global Reporting Initiative (GRI), Polyplank AB.

<p>Inledning: De senaste åren har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprätta en speciell hållbarhetsredovisning som består av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest välkända företagen i Sverige har påbörjat någon form av hållbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer är i idag GRI (Global Reporting Initiative).</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om hållbarhetsredovisningar upprättade av företag som är anslutna till GRI är av bättre kvalitet än andra hållbarhetsredovisningar som är upprättade av företag som inte är anslutna till GRI, samt hur väl riktlinjerna följs av de anslutna företagen.</p><p>Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som används är sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Analysen sker med hjälp av beskrivande statistik, konfidensintervall samt Spearman’s rho.</p><p>Resultat: Studien kom fram till att de företag som är anslutna till GRI generellt sett upprättar hållbarhetsredovisningar av bättre kvalitet än de företag som inte är anslutna till GRI. Det varierar dock kraftigt i vilken utsträckning de anslutna företagen följer GRI:s riktlinjer. Några av de anslutna företagen redovisar mycket bra men flera av de anslutna företagen redovisar väldigt dåligt. Studien av företagens hållbarhetsredovisningar delades in i tre olika delar. Det visade sig då att de GRI anslutna företagen inte redovisar bättre på alla delar, utan de ekonomiska rapporterna redovisades bättre av de företag som inte är anslutna till GRI. Det sociala och miljömässiga ansvaret redovisades bättre av de GRI anslutna företagen. Undersökningen visade också att det finns ett samband mellan dels företagens storlek och hållbarhetsredovisningens kvalitet och dels även antal sidor som hållbarhetsredovisningen omfattar gentemot hållbarhetsredovisningens kvalitet.</p>

<p>Background: Companies today are under increasing pressure from their stakeholders to become more and more transparent regarding the way they deal with the impact on the environment and the communities where they operate in. This type of information is mainly provided by means of sustainability reports. Several guidelines have been developed to aid report makers on the way. Currently however these sustainability reports still differ widely in the quantity of information provided which makes them difficult to compare and it is therefore important to understand the factors that can influence the amount of information being published.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to identify the factors having an impact on the amount of sustainability information published by Swedish companies using the guidelines developed by the Global Reporting Initiative (GRI).</p><p>Method: Telephone interviews were conducted with eleven of the twenty-three Swedish companies listed in the GRI register in order to get their point of view regarding these factors.</p><p>Results: The study identified that the willingness to communicate with more than one stakeholder group is the most important factor that can influence the amount of information disclosed in sustainability reports. The authors also argue that a proactive attitude towards identifying legitimation strategies instead of an adaptive approach can also influence the degree of disclosure. Finally, a positive attitude towards the GRI guidelines may also contribute to producing a more detailed report.</p>

Inledning: De senaste åren har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprätta en speciell hållbarhetsredovisning som består av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest välkända företagen i Sverige har påbörjat någon form av hållbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer är i idag GRI (Global Reporting Initiative). Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om hållbarhetsredovisningar upprättade av företag som är anslutna till GRI är av bättre kvalitet än andra hållbarhetsredovisningar som är upprättade av företag som inte är anslutna till GRI, samt hur väl riktlinjerna följs av de anslutna företagen. Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som används är sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Analysen sker med hjälp av beskrivande statistik, konfidensintervall samt Spearman’s rho. Resultat: Studien kom fram till att de företag som är anslutna till GRI generellt sett upprättar hållbarhetsredovisningar av bättre kvalitet än de företag som inte är anslutna till GRI. Det varierar dock kraftigt i vilken utsträckning de anslutna företagen följer GRI:s riktlinjer. Några av de anslutna företagen redovisar mycket bra men flera av de anslutna företagen redovisar väldigt dåligt. Studien av företagens hållbarhetsredovisningar delades in i tre olika delar. Det visade sig då att de GRI anslutna företagen inte redovisar bättre på alla delar, utan de ekonomiska rapporterna redovisades bättre av de företag som inte är anslutna till GRI. Det sociala och miljömässiga ansvaret redovisades bättre av de GRI anslutna företagen. Undersökningen visade också att det finns ett samband mellan dels företagens storlek och hållbarhetsredovisningens kvalitet och dels även antal sidor som hållbarhetsredovisningen omfattar gentemot hållbarhetsredovisningens kvalitet.

This study deals with sustainability reporting in three governmental and three non-governmental Swedish companies in different industries. With increasing demands from the society regarding company’s CSR - Corporate social responsibility, the perspective of accounting gets broader and covers even non-financial information to meet not only the owners’ demands but also others stakeholders' requirements. Sustainability has become an important tool for creating company’s business value and a positive sustainable external image. Different requirements in the field of such accounting for state and non-state enterprises make the phenomenon interesting to study. The purpose of this study was to find out how the sustainability reporting differs between governmental and non-governmental Swedish companies and how it is influenced by the legitimacy and stakeholders’ perspective. The six companies included in the case study were state-owned SAS, Vattenfall and TeliaSonera and non-governmental Peab, Alfa-Laval and RNB Retail and Brands. To understand the phenomenon and explain the empirical data the using of legitimacy and stakeholder theories were helpful. Furthermore, mandatory and optional regulations in the area were presented, as well as the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines, which are becoming more recognized as a standard for sustainability reporting. The Empirical data was taken from interviewing the qualified people from the respective companies, corporate sustainability reports and other sustainability-related information. After the completed research it revealed that sustainability reporting is different depending on the type of company, its business and its stakeholders. The non-mandatory regulation in the area creates flexibility for the company, which gives companies greater capacity and opportunity for self-regulation within the CSR field.