En esta investigación, se analiza el impacto financiero de los reportes de sostenibilidad en los ingresos y acceso al crédito en las empresas que reportan al GRI en Lima entre los años 2016 y 2018, para lo cual se obtuvo una muestra de 32 empresas de una población de 40. El trabajo se divide en 5 capítulos, donde en el capítulo 1, se definieron los principales conceptos: reportes de sotenibilidad, los 4 aspectos del reporte del GRI, impacto financiero en los ingresos y en el acceso al crédito. En el capítulo 2, referido al plan de investigación, se estableció el problema, las hipótesis y objetivos. En el capítulo 3, se definió la metodología de investigación a utilizarse, estableciéndose cada instrumento de la investigación (cualitativa y cuantitativa). En el capítulo 4, se realizó el desarrollo de la investigación, realizándose entrevistas de profundidad a 3 expertos en temas de sostenibilidad desde diferentes puntos de vista (Global Reporting Initiative, la Superintendencia de Mercado de Valores y Perú 2021). Así mismo, se realizaron encuestas a las 32 empresas de la muestra, para obtener información sobre la importancia de los reportes de sostenibilidad y su relación con el impacto financiero y el acceso al crédito. En el capítulo 5, se realizó el análisis de los resultados de nuestra investigación utilizando una herramienta estadística que nos permitió corroborar las hipótesis planteadas de cómo los reportes de sostenibilidad impactan en los ingresos y el acceso al crédito de las empresas que los generan. Finalmente, se brindaron las conclusiones y recomendaciones, concluyendo que el generar reportes de sostenibilidad trae beneficios económicos y financieros que no solo contribuirá a que las empresas sean sostenibles y más rentables en el tiempo, sino que en el largo plazo favorecerá a la economía, la sociedad, el medio ambiente y el país. / Abstrac: This research analyzes the financial impact of sustainability reports on income and access to credit in companies that report to the GRI in Lima between the years 2016 and 2018. For this purpose, a sample of 32 companies from a population of 40 was obtained. The work is divided into 5 chapters, where in chapter 1, the main concepts were defined: sustainability reports, the 4 aspects of the GRI reports, and financial impact on income and access to credit. In chapter 2, concerning the research plan, the problem, hypotheses and objectives were established. In chapter 3, the research methodology to be used was defined establishing each research instrument (qualitative and quantitative). In chapter 4, the research was developed, conducting in-depth interviews with 3 experts on sustainability issues from different points of view (Global Reporting Initiative, the Superintendence of Securities Market and Peru 2021). Surveys were also conducted on the sample's 32 companies to learn about the importance of sustainability reports and their relationship to financial impact and access to credit.In chapter 5, the analysis of the results of our research was carried out using a statistical tool that allowed us to corroborate the hypotheses raised about how sustainability reports impact income and access to credit of the companies that generate them. Finally, conclusions and recommendations were provided, concluding that generating sustainability reports brings economic and financial benefits that will not only contribute to companies being sustainable and more profitable over time, but also in the long term will favour the economy, society, the environment and the country. / Trabajo de investigación

Mjuk reglering är en icke-bindande uppsättning regler som har blivit socialt accepterad som bindande. Den har blivit vanligare med åren, med frivillig standard som ett exempel. Det ses som ett effektivt verktyg för att skapa multinationell reglering. Det finns dock en del kritik mot mjuk reglering för att vara ineffektiv och att företag endast använder den för att få legitimitet. Hållbarhetsredovisningen styrs delvis av mjuk reglering. År 2021 infördes en ny frivillig standard, GRI 207 Tax 2019. Standarden reglerar transparent redovisning av skatt. På grund av den kritik som finns mot frivilliga standarder och mjuka regleringar är syftet med denna studie att studera effekterna av införandet av en ny frivillig standard. Detta har gjorts genom en studie av hur storbanker kommunicerar sina skatteangelägenheter före och efter införandet av GRI 207 Tax 2019. Studien har genomförts genom data som samlats in från fyra av storbankernas års- och hållbarhetsredovisningar i Sverige. Legitimitetsteorin och den institutionella teorin har använts för att analysera resultatet av studien. Resultatet visar att storbankerna har olika syn på hur de ska presentera sina skatteärenden. SEB och Swedbank valde att följa standarden medan Nordea bara följer en del av GRI 207 och Handelsbanken inte följer GRI 207. Detta resulterade i högre poäng för SEB och Swedbank än Handelsbanken och Nordea men inte i bättre kvalitet på rapportering. Dessutom fann studien att det varierar hur mycket information storbankerna rapporterar om sina skatteärenden. Studien drar slutsatsen att GRI 207 inte har påverkat kvaliteten på skatterapporteringen. Ytterligare frågor som väckts i studiens slutsatser är: Följs frivilliga standarder till störst del för att uppnå legitimitet? Är tax washing ett nytt kommande fenomen? / Soft regulation is a non-binding set of rules that has become socially accepted as binding. It has become more common over the years, voluntary standard is an example of soft regulation. It is seen as an effective tool to create multinational regulation. Though, it exists some criticism towards soft regulation for being non-effective and that companies only use it to gain legitimacy. Sustainability reporting is partly governed by soft regulation. Year 2021 a new voluntary standard was introduced, GRI 207 Tax 2019. The standard regulates transparent accounting of tax. Due to the existing criticism towards voluntary standards and soft regulation the purpose of this study is to study the effects of the introduction of a new voluntary standard. This have been done through a study of how major banks communicate their tax affairs before and after the introduction of GRI 207 Tax 2019. The study was conducted through data collected from four of the major banks annual and sustainability reports in Sweden. Legitimacy theory and the institutional theory has been applied to help analyse the result of the study. The result shows that the major banks have a different approach on how to present their tax affairs. SEB and Swedbank decided to follow the standard while Nordea only follow a part of GRI 207 and Handelsbanken does not follow GRI 207. This resulted in higher scores for SEB and Swedbank than Handelsbanken and Nordea but not an increase in quality. Furthermore, the study found that it various how much information the major banks report about their tax affairs. The study concludes that GRI 207 hasn’t influenced the quality of tax reporting. In the conclusion further questions are raised: Are voluntary standards largely followed to achieve legitimacy? Is tax washing a new upcoming phenomenon?

Titel: Vilka likheter och skillnader finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering? En kvantitativ innehållsanalys av 17 skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering utifrån GRIs miljömässiga indikatorer. Nivå: C-uppsats 15hp inom Civilekonomprogrammet Författare: Enes Mamudi & Hannes König Handledare: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Datum: 28/03-2022 - 05/06-2022    Syfte: Tidigare studier har visat att hur företag hållbarhetsrapporterar skiljer sig beroende på bransch och land (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). Ingen tidigare studie har jämfört hållbarhetsrapporter mellan svenska och internationella inom en och samma bransch, skogsbruksbranschen. Det forskningsgapet strävar denna studie fylla. Syftet med denna studien är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering för att se hur de institutionella mekanismerna styr över geografiska gränser. Studien söker även svar på huruvida skogsbruksföretagens miljömässiga hållbarhetsindikatorer efterliknar varandra som konsekvens av sin gemensamma branschtillhörighet för att se de institutionella mekanismernas roll inom branschen.  Metod: Studiens utgår från den positivistiska ståndpunkten med hypoteser som besvaras med en deduktiv linje. Forskningsstrategin är en kvantitativ innehållsanalys med replikerbarheten i fokus. Studien följer en tvärkulturell design i datainsamlingen. Datan analyseras med hjälp av deskriptiv statistik.  Slutsats: Studiens första forskningsfråga visade att det främst finns skillnader mellan hållbarhetsrapporteringen mellan de svenska och internationella skogsbruksföretagen. Studiens andra forskningsfråga gav inte ett lika tydligt svar där företagen efterliknade varandra inom branschen på vissa aspekter men andra inte. Utöver forskningsfrågorna drog författarna slutsatsen att landstillhörighet eventuellt väger tyngre än bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Studiens bidrag: Studien ger ett praktiskt bidrag i form av att företag inom branschen kan använda informationen för att jämföra sin hållbarhetsrapportering med andra för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Tidigare forskning av Aras och Crowther (2009) visat att graden av hållbarhetsrapportering ger kommersiella fördelar på marknaden. Informationen är även användbar till företag för att locka investerare då en studie av Braam och Peeters (2018) visat att efterfrågan på hållbarhetsrapportering från dessa ökat. Genom att studera ett outforskat område skapade studien ett teoretiskt bidrag då ett forskningsgap fyllts. Studien visade skillnader i hållbarhetsrapporteringen mellan Sverige och internationellt samt att branschen till viss del efterliknar varandra men att variabeln landstillhörighet eventuellt väger tyngre än variabeln bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Vidare forskning: Det skulle vara intressant att studera GRIs sociala och ekonomiska hållbarhetsindikatorer i en liknande studie då denna endast fokuserade på de miljömässiga. Även att granska hållbarhetsrapporter över en tidsperiod för att se förändringar i rapporteringen samt att studera en miljöfarlig bransch för att kunna se likheter och skillnader mot den miljöviktiga skogsindustrin. / Title: What similarities and differences are there between Swedish and international forestry companies sustainability reports? A quantitative content analysis of 17 forestry companies sustainability reporting based on GRI's environmental indicators. Level: C-essay 15 credits in Business Administration Authors: Enes Mamudi & Hannes König Supervisor: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Date: 28/03-2022 - 05/06-2022    Aim: Previous studies have shown that how companies report sustainability differs depending on the industry and country (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). No previous study has compared sustainability reports between Swedish and international companies in the same industry, the forestry industry. This research gap seeks this study to fill. The purpose of this study is to investigate the similarities and differences that exist between Swedish and international forestry companies sustainability reporting to see how the institutional mechanisms govern over geographical boundaries. The study also seeks to answer whether the forestry companies environmental sustainability indicators mimic each other as a result of their common industry affiliation in order to see the institutional mechanisms role in the industry.  Method: The study is based on the positivist research philosophy with hypotheses that are answered with a deductive line. The research strategy is a quantitative content analysis with focus on replicability. The study follows a cross-cultural design in the data collection. The data are analyzed using descriptive statistics.  Conclusion: The study's first research question showed that there are mainly differences in the sustainability reporting between the Swedish and international forestry companies. The study's second research question did not provide an equally clear answer where companies mimicked each other in the industry on certain aspects but others not. In addition to the research questions the authors concluded that country affiliation may outweigh industry from a theoretical perspective. Contribution: The study makes a practical contribution to companies in the industry that can use the information to compare their sustainability reporting with others to remain competitive. Previous research by Aras and Crowther (2009) has shown that the degree of sustainability reporting provides commercial advantages in the market. The information is also useful for companies to attract investors as a study by Braam and Peeters (2018) showed that the demand for sustainability reporting from these have increased. By studying an unexplored area, the study created a theoretical contribution when a research gap was filled. The study showed differences in sustainability reporting between Sweden and internationally and that the industry to some extent mimics each other, but that the variable country affiliation may weigh heavier than the variable industry from a theoretical perspective. Further research: It would be interesting to study GRI's social and economic sustainability indicators in a similar study as this paper only focused on the environmental indicators. Also to review sustainability reports over a longer time period to see changes in the reporting and to study an environmentally hazardous industry to see similarities and differences with the environmentally important forestry industry.

Examensarbetet behandlar redovisning av klimatpåverkan från indirekta utsläppskällor hos Teracom AB. Fokus ligger på transporter, som innefattar godstransporter, tjänsteresor och personalens pendling till och från jobbet. Metoden som utvecklats är till för att samla in och behandla data som sedan presenteras i ton koldioxidekvivalenter. Varje del av de ingående områdena har beräknats var för sig med hjälp av i mestadels schabloner. Dessa schabloner har baserats på statistik från Teracoms leverantörer för att de ska stämma överens med verksamhetsområdet och de geografiska förutsättningarna. Resultatet från 2009 års beräkningar av transporterna blev 847 ton koldioxidekvivalenter att jämföra med 2173 ton från bränsleförbrukning och energianvändning. För att snabbt minska klimatpåverkan från transporterna bör följande förbättringsförslag ligga i fokus: rensa bland godstransportleverantörer och deras kundnummer, se över tekniken för resfira möten, främja tjänsteresor med tåg och lokaltrafik samt införa en koncerngemensam miljöbonus. De andra förbättringsförslagen bör också införas så snart som möjligt för att få en ökad effekt. / This master thesis deals with greenhouse gas reporting from indirect emission sources at Teracom AB. The focus is on transports which includes transportation of goods, business travel and commuting. The method that has been developed describes a way to collect and calculate data from transports and the result is presented in tons of carbon dioxide equivalents. Each of the parts has been calculated individually and the calculations are mostly made by templates. These templates are based on information provided by Teracoms suppliers. This because it gives a good accuracy in regard to the current scope of practice and geographical location. The result from transports during 2009 was 847 tons of carbon dioxide equivalents in comparison with the emissions generated by fuel combustion and energy generation which was 2173 tons. To immediately reduce the greenhouse gas emissions from transports the following improvements should be in focus; gather goods transports at fewer freight companies, ease the use of travel free meetings, promote the use of trains and public transports for business travels, and instate a general environment bonus for the whole Teracom group. The other suggested improvements should also be instated as soon as possible to get an increased effect.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden i hållbarhetsredovisningens väsentlighet över tid innan hållbarhetsredovisning var obligatorisk (2013) och efter att den blev obligatorisk (2020). De tio valda hållbarhetsredovisningarna återfinns bland de fem största företagen i den svenska skogsindustrin. Den teoretiska ram som valts för att undersöka denna studie är legitimitetsteorin och intressentteorin. För att utforska rapporterna har vi använt oss av innehållsanalys med kategorisering. Kategoriseringen baseras på obligatorisk information och icke-obligatorisk information, baserad på CSR-terminologi. Resultatet presenteras som procentandelen av den totala rapporten. En kvalitativ metod användes för att tolka resultatet och analysera andelen väsentlig information i rapporterna. Resultatet av denna studie indikerar att en del av informationen har ökat och annan information har minskat i omfattning sedan lagstiftningen. Det innebär också att det är avgörande att företag använder riktlinjer för att sammanställa en hållbarhetsrapport. Studien indikerar också att företagen bedömde samma områden som väsentliga under samma jämförda år. / The aim of this study is to explore the difference in the materiality of sustainability reports over time, before sustainability reporting was mandatory (in 2013) and during (in 2020). The ten sustainability reports analyzed are found among the five biggest companies in the Swedish forest industry. The theoretical framework chosen to investigate this study is the Legitimacy Theory and the Stakeholder Theory. To explore the reports, we have used Content analysis with categorization. The categorization is based on mandatory information and non-mandatory information, based on CSR terminology. The result is presented as a percentage share of the total report. A qualitative approach was used in order to interpret the result and analyze the share of material information in the reports. The result of this study indicates that some of the information has increased, and other information has decreased since the law regulation. It also implies that it is crucial that companies use guidelines in order to assemble a sustainability report. The study also indicates that the companies assessed the same areas as material during the same compared years.

I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar.  Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning.  Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer.  Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat. / Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.

Titel: Motivet bakom frivillig redovisning: En kvantitativ studie om samvariationen mellanägarkoncentration och hållbarhetsredovisning.Författare: Maria Hellsten och Lina StrandBakgrund: Under de två senaste decennierna har stort fokus och ansvar riktats mot företagavseende deras agerande för att främja en hållbar utveckling. Vissa bolag är förpliktigade attrapportera om dess miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan på samhället i en årligenutgiven hållbarhetsredovisning. Till viss del innehåller regleringen avseendehållbarhetsredovisning stort utrymme för fria redovisningsval. Bland annat saknas regleringavseende hur mycket information som skall kommuniceras till bolagets intressenter, ochdärmed varierar innehållet i bolagens hållbarhetsredovisningar. Frågan blir då, vilka är bolagensmotiv till att rapportera mer information i en hållbarhetsredovisning än vad som är lagstadgat?Syfte: Denna studie ägnas åt att studera möjliga förklarande faktorer som bidrar till rapporteringav hållbarhetsredovisning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka om det föreliggeren samvariation mellan svenska bolags rapporterade hållbarhetsredovisning och dessägarkoncentration.Metod: För att besvara studiens syfte har kvantitativ innehållsanalys tillämpats för att analyseraoch kvantifiera den rapporterade informationen i bolagens hållbarhetsredovisningar. Enupprättad kodmall, som baserats på Global Reporting Initiatives standarder förhållbarhetsredovisning, samt ett binärt poängsättningssystem har använts för att ta framstudiens empiriska data. För att analysera den empiriska datan har tre olika statistiskaanalysmetoder använts; Pearsons korrelationskoefficient, oberoende t-test samt upprättandet avett spridningsdiagram.Slutsats: Baserat på studiens resultat, som påvisat en samvariation mellanhållbarhetsredovisning och ägarkoncentration, har vi funnit att frivillig redovisning kanförklaras och förstås utifrån behovet av att hantera informationsasymmetri mellan bolagetsledning och dess aktieägare. / Title: The incentive behind voluntary reporting: A quantitative study of the covariance betweenownership concentration and sustainability reporting.Authors: Maria Hellsten and Lina StrandBackground: During the last two decades a major focus and responsibility has been directedtowards companies regarding their measures to support sustainable development. Somecompanies are required to report about their environment, social and economic impacts in anannual sustainability report. Partially, the regulation regarding sustainability accountingcontains a lot of voluntary accounting choices. For instance, there is no regulation regardinghow much information that should be communicated to the companies’ stakeholders, thus thecontent of the companies’ sustainability reports varies. Therefore we ask, what are thecompanies’ motives for reporting voluntary disclosures in a sustainability report in addition towhat is required by law?Purpose: This study is dedicated to study possible explanatory factors that contributes to thereporting of sustainability disclosures. Furthermore, the aim of this study is to examine if thereexist a covariance between the ownership concentration of Swedish enterprises and theirsustainability reports.Method: In order to answer the purpose of this study we have applied a quantitative contentanalysis. A coding template, based on the Global Reporting Initiatives standards, wasestablished and used along a binary scoring system to produce the empirical data of the study.Three different statistical analysis methods have been used (Pearson’s correlation coefficient,independent t-test and a scatterplot diagram) in order to analyze the empirical data.Conclusion: Based on the results of the survey, which showed a covariance betweensustainability reporting and ownership concentration, we have found that voluntary reportingcan be explained and understood based on the need to manage information asymmetry betweenthe company’s management and it’s shareholders.

Syfte: Syftet med denna rapport är att öka förståelsen hur företag inom olika branscher i Dalarnas län involverar intressenter i sin hållbarhetsredovisning. Ytterligare är syftet att förstå vilka riktlinjer och standarder som följs. Metod: Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod med en induktiv ansats och deduktiva inslag. Till datainsamlingen inför empirin genomfördes semistrukturerade intervjuer, datan analyserades sedan med en tematisk analys. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på relevanta och vetenskapliga artiklar som passar till studieområdet. Slutsats: Studien påvisar att olika branscher i Dalarnas län involverar sina intressenter på olika sätt. De intervjuade ansåg att det var viktigt att involvera intressenterna i hållbarhetsredovisning och de kommunicerade till sina intressenter med varierande metoder. En annan slutsats som kunde dras var att olika standarder används för att hållbarhetsredovisa. / Purpose: The purpose with this thesis is to increase the understanding how companies in various industries in Dalarna County are involving stakeholders in their sustainability reporting. Further purpose is to understand which guidelines and standards that are used. Method: The bachelor thesis applies a qualitative method with an inductive approach and deductive element. Semi-structured interviews were conducted for the data collection prior to the empirical work. The theoretical reference frame is built on relevant and scientific articles that fit the field of study. Conclusion: The study shows that different industries in Dalarna involve their stakeholders in different ways. The companies considered involving their stakeholders in the sustainability reporting to be important and they communicated to their stakeholders using various methods. Another conclusion that could be drawn was that different standards are used for sustainability reporting.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning ekonomistudenter och nyexaminerade ekonomer har om hållbarhetsredovisning. Vidare kommer studien att belysa de kunskaper och kompetenser som ekonomistudenterna och nyexaminerade ekonomer har gällande hållbarhetsrapportering. Utöver det ska studien belysa vilka attityder studerande samt nyexaminerade ekonomer har gentemot hållbarhetsredovisning. Studien kommer att begränsas till studenter som läser och nyligen läst redovisning inom universitet samt högskolor. Metod: Denna studie utgår från en kvantitativ forskningsmetod där 50 respondenter har besvarat en rad enkätfrågor för att mäta deras kunskapsnivå och attityder gentemot hållbarhetsredovisning. Slutsats: Utifrån studiens resultat kan det konstanternas att majoriteten av studenter och nyexaminerade har en positiv attityd till en förändring i läroplanen där hållbarhetsredovisning bör belysas i en högre grad. Dessutom är det uppenbart att studenter saknar kunskaper i ämnet på grund av bristande utbildning i hållbarhetsredovisning. / Purpose: The purpose of this study is to examine what view business and economics students and recently graduated business economists have of sustainability reporting. Furthermore, this study also aims to examine the knowledge and competences that the business and economics students and recent graduated business economists have regarding sustainability reporting. In addition to that, the study will highlight the attitudes of business and economics students and recently graduated business economists towards sustainability reporting. The study will be limited to students who study and have recently studied accounting at university. Method: This study has a quantitative approach in which 50 respondents have answered a series of questions to measure their level of knowledge and attitudes, aiming to demonstrate the purpose of the study. Conclusion: Based on the results of the study, it can be concluded that the majority of students and recent graduates have a positive attitude towards a change in the curriculum that highlights sustainability reporting to a higher degree. Additionally, it is evident that students lack knowledge in the subject due to lack of education in sustainability reporting.

Syftet i studien är att finna likheter och skillnader i casino- och spelföretagens redovisade sociala ansvarstagande. Urvalet är svenska spelföretag som är noterade på Stockholmsbörsen. De studerade företagen är LeoVegas, Evolution AB, Betsson AB och Kindred Group PLC. Metoden grundar sig i en innehållsanalys med komparativ och longitudinell design. Studien har undersökt kategorierna “Kontroll”, “Åtgärd”, “Ansvarsfullt spelande” och “Spelproblem” i företagens hållbarhetsredovisningar för åren 2017-2021. Antalet meningar som innehåller kategorierna har studerats för att finna likheter och skillnader. Resultatet visar att kategorin “Ansvarsfullt spelande” tillämpats mest samt att “Spelproblem” tillämpats minst bland företagen. Resultatet visar även att Kindred Group PLC använt kategorierna mest i sin hållbarhetsredovisning och att Evolution AB har nämnt kategorierna minst. Resultatet kopplas bland annat till teorier om ansvarstagande, användning av ramverk och “greenwashing”. Slutsatserna som dras är att det är svårt att definiera konkreta likheter och skillnader, att företagen generellt har utvecklat sina hållbarhetsrapporter samt att det finns skillnader i användandet av icke-obligatoriska verktyg. Jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningarna är låg, däremot har företagen olika grad av transparens. Studien visar en tendens att hållbarhetsrapportering kopplat till spelproblem har ändrats under Covid-19 pandemin. Utöver detta kan vi konstatera att företagen använder sig av “greenwashing” i sin hållbarhetsrapportering och att det är en fördel för företag att följa GRI:s ramverk vid upprättandet av en hållbarhetsrapport. / The purpose of the study is to find similarities and differences in the reported social responsibility of casino and gambling companies'. The selection of companies is Swedish gambling companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange. The companies studied are LeoVegas, Evolution AB, Betsson AB and Kindred Group PLC. The method is based on a content analysis with comparative and longitudinal design. The study has examined the categories “Control”, “Action”, “Responsible Gambling” and “Gambling Problems” in the companies' sustainability reports for the years 2017-2021. The number of sentences that use these categories and the content of the sentences that contain these categories have been studied to find similarities and differences. The results show that the category “responsible gambling” is the most used category among the companies, while the category “gambling problems” is the least used. The results also show that Kindred Group PLC uses the categories the most in its sustainability report and that Evolution AB mentions the categories the least. The results had relevance to the theories about responsibility, the use of frameworks and "greenwashing". The conclusions drawn are that it is difficult to define concrete similarities and differences, that companies have a general method to develop their sustainability reports, and that there are differences in the use of non-mandatory tools. Comparability between the sustainability reports are low, but the companies have different degrees of transparency. The study shows a change of tendency regarding the sustainability reports connected to gamble addiction during the covid-19 pandemic. In addition, we can state that companies use “greenwashing” in their sustainability reporting and that it is an advantage for companies to follow GRI's guidelines when preparing a sustainability report.