South Africa is facing a water crisis in terms of the scarcity and the quality of its water. Considering this water-constrained future it is evident that companies in South Africa should pay attention to the pristine management of this scarce resource. The purpose of this study is to evaluate the reporting and disclosure requirements of water of Socially Responsible Investment-indexed (SRI) JSE-listed companies. The disclosure requirements of the integrated report, King III, the Global Reporting Initiative and the Association of Chartered Certified Accountants, provided the theoretical background to develop a water disclosure index. Content analysis was used as the research method to analyse the integrated and sustainability reports of a selected group of SRI indexed JSE-listed companies. The results were analysed in terms of the disclosure on items such as materiality, governance, corporate policies, environmental management systems, risk assessments and key performance indicators. The findings of the study include that most of the companies illustrate commitment towards water stewardship by reporting on water-related aspects. The mining sector rated the highest on disclosure and reporting of water-related aspects by providing the most detailed descriptions by indicating that they clearly understand the context of their operations and the associated risks. In the process of analysing the integrated and sustainability reports with specific reference to the key performance indicators, it was evident that companies lack comparability and consistency in their disclosure. It is recommended that companies improve the relevance, depth and clarity of their disclosure on water. / MCom (Management Accountancy), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

In the past, activities of business were motivated exclusively by the desire to maximize their financial returns and the aim of corporate reports was to provide information about the cash flow, financial position and financial performance of an entity. However, over the past decade, increased awareness of developing accounting-style metrics for nonfinancial business influences has led companies from being profit-driven to taking the triple bottom line approach of incorporating economic, environmental and social values into corporate measures of success. Sustainable enterprises should have honest and full accounting of the impact of its actions and start with a vision that goes beyond producing profits for investors to creating social, economic and cultural value for a wider community of stakeholders. The Global Reporting Initiative (GRI) has published guidelines for sustainability reporting (entitled 'Sustainability Reporting Guidelines') and is seen as the leading standard for voluntary corporate reporting of environmental and social performance by companies and other organizations worldwide. The Sustainability Reporting Guidelines includes Reporting Principles, Standard Disclosures and an Implementation Manual for the preparation of sustainability reports. Given the significance of the financial-services industry in South Africa, this dissertation reflects on the quality of integrated reporting of the financial-services industry by determining the extent to which sustainability reports of financial companies adhere to the GRI Guidelines and the Sector Supplements for Financial Services. An applied, quantitative and descriptive methodology was used to answer the research questions. Using a sample of 10 of the financial-services companies included in the JSE Top 40 companies, the results show that these companies use the GRI Guidelines in producing their sustainability report and that adherence improves annually. Some companies, however, do not apply the Sector Supplements which were designed to include industry-specific influences. / MCom (Management Accountancy), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Inledning. Stora klimatförändringar och ekonomiska kriser har allt tydligare börjat peka mot att det behövs ett nytt hållbart tankesätt i hur vi lever, driver företag och vad vi lämnar efter oss till nästa generation. I Sverige har framförallt miljödebatten tillsammans med ett förändrat samhällsklimat skiftat synen på långsiktighet, till att idag utgöra en viktig del i de flesta företags långsiktiga strategier. Emellertid har tidigare forskning visat att utan en statlig hänsyn kommer de mer avancerade utmaningar som företagen ställs inför att förbli underutvecklade. Den svenska staten som är en betydlig företagsägare har sökt hålla sig i framkant genom att tidigt främja sådant arbete inom sina företag. 2008 infördes en obligatorisk redovisning av hållbarhetsansvar förstatliga bolag enligt en internationell standard, -GRI. Ett av syftena med detta var även att främja transparens i de statliga bolagens arbete med hållbarhet samt en transparent redovisning av detta arbete. Enligt den tidigare forskningen är transparens ett vitalt villkor för hållbarhetsarbete och utgör ett krav för de statliga bolagen. Syfte. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse kravet på transparens har för utvecklingen av hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen samt hur väl bolagens och statens uppfattning av begreppet transparens stämmer överens. Metod. Det är en kvalitativ flerfallstudie som baserar sig på sex djupa intervjuer, varav fem av dem avser de statliga bolagen och en intervju med näringsdepartement. Även en genomgång avde års-och hållbarhetsredovisningar som är tillgängliga på bolagens hemsidor har gjorts för att se hur redovisning av hållbarhetsansvaret har förändrats under åren. Slutsatser. Transparens är en av grundpelarna i allt hållbarhetsarbete. Transparens innebär att vara öppna och ärliga, redovisa sina resultat oavsett utfall, samt våga tala om sina risker och hur dessa hanteras. Uppfattningen som den svenska staten och de statliga bolagen har angående transparens och dess betydelse för hållbarhetsarbete stämmer till en hög grad överens och skiljer sig mest i den rollen som GRI:sriktlinjer spelar för transparens kvalité. Genom ett krav på extern granskning och en obligatorisk redovisning enligt GRI, ägardialoger samt statens egna hållbarhetsanalyser, säkerställer den svenska staten en god och jämn nivå på transparent hållbarhetsarbete hos de statliga bolagen. Tack vare GRI:s G4 fokus på väsentlighet och dialog med intressenter, säkerställer en robust transparens förtroendet för företagen och utgör ramen för en bra hållbarhetsredovisning. Det finns dock en del svårigheter med transparens och GRI, förknippade till delvis bristfälliga indikatorer samt avsaknaden av utarbetad praxis och rutiner för hållbarhetsredovisning enligt GRI. / Background. Big climate change and economical crises have ever more clearly showed the need for a new sustainable way of thinking, on how we live our lives, run our companies and what we leave for the next generation. In Sweden the environmental debate has combined with a changed social atmosphere shifted public opinion in sustainability, to what is today an integral part inthe long term strategy of most companies. However, earlier research has shown that without government consideration, the more advanced challenges will remain unanswered. The Swedish government is a major shareholder and owner of several companies and has sought to remain in the advantaged by favoring that kind of work within there companies. In 2008 a law was passed which made obligatory thesustainability reporting inaccordanceto a international framework, -GRI. One of the primary purposes of this was toenforce transparency in the sustainability work of government owned companies and a transparent accountingof that work. According to theearlier research, transparency is a vital part of sustainability work and constitutes an absolute condition on the government owned companies. Purpose. The purpose of this thesis is to research what meaning the term transparency has for the development the sustainability work in governmentally owned companies as well as how well the interpretation of the term transparency correlate with that of the government. Methodology. This is a qualitative case study, based on six in depth interviews, five of whichare regarding government owned companies and one is with the ministry of enterprise and innovation. A study of the financial statements and sustainability reporting available on the company webpages has been made to determine how this sustainability reporting has changed over time. Conclusions. Transparency constitutes part of the foundation in all sustainability work.Transparency means to be open and honest, to report your results no matter the outcome, and to dare talk about risks and how they are managed. The perception that the Swedish government and state owned companies have regarding transparency and its importance for the sustainability work is in the same line and differ mostly in what role the GRI plays for transparency. Through the condition of external audit, a mandatory reporting in accordance to GRI, owners dialogue, and the governments own sustainability-analysis, ensures a high sustained level of transparent sustainability-work of the governmentally owned companies. Because of the focus of GRI:s G4 on the essential elements and dialogue with stakeholders, transparency create trust in the governmentally owned companies, and constitutes the framework for a good level of sustainability-reporting. There are however a few difficulties with transparency and GRI, associated with flawed indicators or the lack of a working precedence and any set of routine for sustainable reporting according to GRI.

Vi lever i ett samhälle där arbete för en hållbar utveckling uppmärksammas allt mer. Företag kan påverka samhället och miljön omkring dem både positivt och negativt. Genom en hållbarhetsredovisning kan företagen att redovisa sin påverkan på sin omgivning. En hållbarhetsredovisning är en sammanställning över företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation och de tillhandahåller världens mest använda riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse för om GRI:s riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar bidrar till hållbar utveckling i företagen. Den teoretiska referensramen innehåller relevanta teorier och begrepp som förklarar varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar, samt en sammanfattning av GRI:s riktlinjer. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer använts för att samla in data. I urvalet av respondenter har vi använt oss av ett målstyrt urval och kontaktat den person som är ansvarig för hållbarhetsrelaterade frågor och/eller upprättandet av hållbarhetsredovisningen i respektive företag. Alla tillfrågade företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt de senaste riktlinjerna utgivna av GRI. Data som samlats in har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna i den teoretiska referensramen. Slutsatsen visar att GRI:s riktlinjer kan vara komplicerade att använda i företag som är verksamma inom andra branscher än tillverkningsbranschen men att riktlinjerna bidrar till hållbar utveckling i företagen.

<p> </p><p><p>Sustainability reporting has emerged as an outcome of corporate social responsibility, giving companies an opportunity to show transparency towards their stakeholders. The Global Reporting Initiative, a largely voluntary sustainability reporting standard, has become increasingly popular, providing a framework making reports consistent and comparable. However, Holmen, SAS, SKF, Vattenfall and Vin & Sprit were the only Swedish companies complying with application level A, the highest level of compliance, of the GRI framework in their 2007 sustainability reports. The purpose of this thesis is therefore to analyze why these five Swedish companies are sustainability reporting and why they are doing so according to the GRI standard.</p><p>A theoretical background regarding CSR, sustainability and GRI is provided in order to get a basic understanding of the context of the thesis. The theoretical framework for the study is based on the stakeholder concept and the legitimacy theory, utilizing the internal marketing and brand identity theories for the analysis. Semi-structured interviews were conducted with the five managers of the companies in order to gather the relevant data.</p><p>The study showed that the five companies investigated are sustainability and GRI reporting as a result of their company size, industry type, reporting tradition, ownership structure and various stakeholder-driven motives. The motives were found to be specific to either sustainability or GRI reporting, where the majority were linked to the practice of sustainability reporting.</p></p>

I samband med att en rådande överkonsumtion av planetens resurser identifierats har hållbarhet vuxit fram som ett centralt ämne i samhället. Företag klassas som kritiska aktörer i ett globalt strävande efter åtgärder mot överkonsumtionen och har därmed mötts med hårdare krav på att bidra till en hållbar utveckling. Många företag väljer därmed att frivilligt upprätta och publicera resurskrävande hållbarhetsredovisningar för att informera intressenter om hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap kring varför de företag som deltagit i arbetets undersökning fattat ett beslut att redovisa sitt hållbarhetsarbete, samt att bidra med en ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dessa företag. I teoriavsnittet presenteras flertalet teoretiska utgångspunkter och ramverk som kan förklara bakomliggande skäl till att företag hållbarhetsredovisar. I empiridelen framförs en fallstudie i form av djupintervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag angående hållbarhetsredovisningens innebörd, nytta och funktion för företaget. Sedan undersöks också sexton andra företag i form av en bredare studie där representanter för företagen förklarar varför företagen hållbarhetsredovisar. Skälen till att företagen i undersökningen hållbarhetsredovisar är att tillfredsställa intressenters behov, att företagen vill vara transparenta, och att det finns en intern-relaterad nytta i form av förbättring av arbetsprocesser. Bortsett från det förstnämnda skälet, som bestäms av intressenter, grundas resterande skäl på en etisk inställning till socialt ansvar hos företaget eller ett strävande efter legitimitet. Dessa drivkrafter formar också de funktioner som uppstår i samband med skälen, vilka är en kommunikativ funktion, en marknadsföringsfunktion, och en intern funktion. De tre funktionerna kan i praktiken kopplas till varandra och har gemensamt att de också fyller en affärsmässig funktion för hållbarhetsredovisningen att göra hållbar utveckling lönsam för företag. Uppsatsen avslutas med en modell som utförligt förklarar vilka drivkrafter som finns hos företagen, hur dessa influerar de skäl som ges till att företagen hållbarhetsredovisar samt hur denna relation formar hållbarhetsredovisningens funktion för företagen.

I och med att människor i dagens samhälle blivit mer insatta i hållbarhetsfrågor har efterfrågan på hållbara organisationerökat.Detta har medfört att många organisationer valt att frivilligt börja hållbarhetsredovisa för att visa att dem är bra samhällsaktörer och på så sätt uppnå legitimitet. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags hållbarhetsredovisninggenom att beskrivahur hållbarhetsredovisningutvecklats över tid,samt identifiera bakomliggande orsaksfaktorer för varförrapporteringensförändring och utveckling skettmed tiden.För att besvara studiens syfte har en longitudinell studie på Sveriges fyra storbanker genomförts. Studien genomfördes genom både innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningarna från dess att bankerna började hållbarhetsredovisa fram till den senast publicerade, samt genom intervjuer med tre av storbankerna. Utifrån Global Reporting Initiatives (GRI:s)kategorier om samhällsansvar (ekonomisk påverkan, miljöpåverkan och social påverkan) har förändringar i kommunikationen identifierats. Analysen visar att de bakomliggande faktorerna till varför förändring i bankernas hållbarhetsredovisning skett med tiden är på grund av att GRI:s riktlinjer förändrats, aktuella frågor i omvärlden och samhället har förändrats vilket medfört att vissa frågor fått ett större utrymme i bankernas hållbarhetsredovisning. Bankerna anpassar även innehålli hållbarhetsredovisningen efter vad deras intressenterefterfrågar och kraven som dem ställer på bankerna,vilket är i linje med den institutionella teorin.Vidare fångar bankerna även upp vad konkurrenterna redovisar om för att ta reda på vilket sätt som verkarbästatt göra det på. Redovisningen om den sociala påverkan har med tiden fått allt större utrymme i redovisningen, medan redovisningen om bankernas miljöpåverkan haft en nedåtgående trend. Detta har förklarats genom att intressenternas medvetenhet gällande hållbarhetsfrågor ökat och att dem nu efterfrågar mer social information frånorganisationerna än vad dem tidigare har gjort, då efterfrågan på miljöinformation var stor. En banks direkta miljöpåverkan bedöms även vara relativt begränsad givet deras faktiska verksamhet vilket också lett till att redovisningen om miljön minskat. / As people in today's society have become more aware of sustainability issues, the demand for sustainable enterprises has increased. This has resulted that many companies have chosen to voluntarily begin to implement the sustainability report to show that they are good actors in society and thereby achieve legitimacy. The purpose of this study is to create an understanding of how legitimacy can be pursued in service companies sustainability report by describing how sustainability reporting has developed over time and to identify the underlying causal factors for why reporting change and development has occurred over time. To address the purpose of the study, a longitudinal study of Sweden's four major banks has been conducted. The study was conducted through both the content analysis of sustainability reports, from when the banks began to sustainability report to the latest published, as well as through interviews with three of the major banks. Based on the Global Reporting Initiative (GRI) categories of corporate social responsibility (financial, environmental and social impacts), changes in the banks communication has been identified. The analysis of the categories shows that the underlying factors why changes in the major banks Sustainability reports has occurred over time is due to the GRI’s guidelines have changed, current issues in the world and society have changed, which meant that certain issues have a larger space in the Sustainability reports. Banks also adapts the content of the sustainability report according to what their stakeholders demand and the requirements they place on the banks, which is consistent with the institutional theory. Further, the major banks also capture what their competitors has reported to find out what seems best. The report on the social impact has over time become more increasingly significant in sustainability accounting, while accounting for banks' environmental impact been on a downward trend. This has been explained by stakeholders' increasingly awareness regarding sustainability issues and that they are now demanding more information about organizations social impacts than they previously did, when the demand for environmental information was great. A bank's direct environmental impact is also expected to be relatively limited given their actual operations, which has also lead to decrease about the reporting of the environmental impacts.

The aim of the study is to investigate how the quality of sustainability reports affects financial performance and firm value in the Swedish manufacturing industry.

Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 åren. De olika intressenterna ställer allt större krav på företagen och på hur de förhåller sig. Ämnet hållbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.Hållbar utveckling är inget som i sin helhet regleras i lagar. Däremot regleras delarna som miljöpåverkan och arbetsförhållanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns någon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svårt att se det som en helhet.Syftet med vår studie är att utifrån företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hållbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag. Ytterligare ett syfte är att beskriva vilka fördelar och nackdelar det ger företagen att arbeta med hållbar utveckling, och om det finns någon dimension som är viktigareUppsatsen bygger på en framför allt kvalitativ metod, då vi genom intervjuer gått ut till de utvalda företagen och låtit dem genom förutbestämda frågor svara på hur arbetet sker på respektive företag. För att få en så hög tillförlitlighet som möjligt har sedan respektive respondent fått materialet tillsänt sig för att kunna verifiera det som skrivits om dem.Normalt följer dessa mindre företag lagen och önskar att de hade mer resurser för att öka utvecklingen och ”ligga i framkant”. GRI: s riktlinjer följs inte av företagen på denna nivå. Kanske kan implementeringen av GRI: s riktlinjer utökas nu i samband med att statligt ägda bolag blir tvungna att följa dessa. De företag som vi varit i kontakt med har istället olika miljömärkningar som till exempel Öko-Tex, EU-blomman eller ISO certifiering för att stärka produkternas image bland konsumenterna. / Uppsatsnivå: C

De senaste åren har allmänhetens medvetenhet om miljöarbete och hållbar utveckling samt vilken påverkan företag utgör på en samhällelig nivå, ökat. Nu mer än någonsin har företag press på att uppvisa ett social- och miljömässigt ansvarstagande både från allmänheten och intressenter. Andelen företag som upprättar en hållbarhetsrapport har ökat på sista tiden och svenska företag ligger internationellt sett i framkanten. Tidigare forskning har undersökt om det finns en koppling mellan företag som hållbarhetsredovisar och finansiella företagsfaktorer med varierande resultat. Syftet med denna studie är att undersöka om frivillig hållbarhetsrapportering på svenska börsnoterade företag 2016 kan förklaras genom de fyra företagsfaktorerna, genom att analysera om det föreligger ett statistiskt samband och jämföra dessa mot tidigare studiers resultat. Studien genomförs med en kvantitativ metod och omfattas av företag på Stockholmsbörsen: Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Utifrån en deduktiv ansats antas hypoteser som sedan prövas med analyser i statistikprogram. De företagsfaktorer som undersöktes var lönsamhet, skuldsättningsgrad, likviditet och storlek. Insamlad data har hämtats från årsredovisningar för året 2016 från databasen Retriever Business. Studiens resultat visar att det föreligger ett positivt signifikant förhållande mellan storlek och hållbarhetsrapportering samt ett negativt signifikant förhållande mellan likviditet och hållbarhetsrapportering. För faktorerna lönsamhet och skuldsättningsgrad hittades inget statistiskt samband.