Background  Previous studies show a high level of uncertainty in the mining industry. Stakeholders require transparent sustainability reports from mining companies due to the high risk of accidents. In recent years, several failures causing disastrous consequences have occured in the industry. A clear example of such failure is the Samarco dam collapse in 2015, which is said to be Brazil's worst disaster in the mining industry. Due to companies using sustainability reports as a tool to communicate, there is a need to study how companies in the mining industry communicate negative information when involved in a scandal.  Purpose  The purpose of this study is to examine the strategies companies use in their sustainability reports and press releases in order to recover from a scandal. Furthermore, the study will also analyze how companies maintain their legitimacy when reporting negative information.  Method  The methodological approach for this study consists of a case study. The case study consists of a content analysis and a coding schedule in which the sustainability reports and press releases from BHP Billiton and Vale S.A. will be analyzed. These mining companies were directly involved in the Samarco dam disaster which is the case selected for this study.  Conclusion  Various approaches were identified in the reporting of the scandal that are attributable to different legitimacy strategies. The strategies that companies mainly used in their sustainability reports and press releases were complete measures, incomplete measures and indicating facts.This in order to maintain corporate legitimacy and trust of the stakeholders after a scandal has occurred. / Bakgrund  Tidigare forskning påvisar att det föreligger hög risk och osäkerhet inom gruvindustrin. Den höga risken för olyckor har medfört att intressenterna kräver transparentare hållbarhetsrapporter från gruvbolagen. Under de senaste åren har flera olyckor av allvarlig karaktär förekommit inom denna bransch. Ett tydligt exempel på detta är Samarco-dammkollapsen i 2015 som benämns vara Brasiliens värsta olycka inom gruvbranschen. I och med att företag använder hållbarhetsrapporter som kommunikationsverktyg finns ett behov att undersöka hur gruvbolag kommunicerar negativ information i samband med en skandal.  Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier företag använder sig av i sina hållbarhetsrapporter samt pressmeddelanden för att återhämta sig efter en skandal. Vidare kommer studien att analysera vilka tillvägagångssätt företagen använder för att bibehålla sin legitimitet när de rapporterar negativ information.  Metod  Det metodologiska tillvägagångssättet för denna undersökning är en fallstudie. Fallet som valdes ut är Samarco-dammkatastrofen som skedde 2015 i Brasilien. Med hjälp av en innehållsanalys och kodningsschema har BHP Billiton och Vale S.A. som var inblandade i händelsen analyserats. Företagens hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden utgör studiens material.  Slutsats  Det identifierades diverse tillvägagångssätt i rapporteringen av skandalen som är hänförligt till olika legitimitetsstrategier. De strategier som företagen använde främst av i sina hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden var ofullständiga åtgärder, fullständiga åtgärder och identifikation av fakta. Detta i syfte att upprätthålla företagens legitimitet efter uppstått skandal och behålla tilliten hos intressenterna.

Hållbarhetsrapporter används av företag som ett verktyg för att kommunicera ut arbete kring socialt, ekologiskt och ekonomisk hållbarhetsarbete till interna och externa intressenter (Tewari & Dave 2012). Enligt en enkätstudie gjord mellan 2019 och 2020 av KPMG (2020) använder 96 procent av de 250 största företagen i världen någon form av hållbarhetsrapportering. I denna studie upptäcks en konflikt då tidigare forskning förklarar vikten av att kommunicera hållbarhetsrapporter till intressenter, eftersom det genererar finansiell avkastning, förstärkt rykte och ökat börsvärde. Å andra sidan hävdar andra forskare att många företag kommunicerar rapporten utan att veta vad intressenter efterfrågar. Syftet med studien är således att undersöka hur stora svenska företag upprättar hållbarhetsrapporter samt hur hållbarhetsarbetet kommuniceras ut till intressenter. Detta för att ta reda på vilket arbetssätt samt kommunikation som är mest framgångsrik. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en intervjustudie med tio företag. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i signalteorin. Fokuset ligger på att analysera vilka signaler företagets avsändare skickar till intressenter samt vilken feedback mottagarna återkopplar med. Resultaten visar att hållbarhetsrapportens innehåll, utöver lagkraven, framför allt styrs av företagets bransch samt dess intressenter. Vidare tyder resultatet på att hållbarhetsrapporter inte är effektiva att kommunicera sitt hållbarhetsarbete via. I stället ger sociala medier samt företags hemsidor upphov till en effektivare tvåvägskommunikation. / Sustainability reports are an important tool for corporations to communicate their efforts to improve ecological, social and economic sustainability to stakeholders (Tewari & Dave 2012). According to a survey done in 2020 by KPMG, 96 percent of the world's top 250 corporations publish some form of sustainability reporting. Previous studies emphasize on the importance of communicating sustainability to improve financial returns, reputation and market capitalization. However, other studies argue that big corporations are rarely familiar with their stakeholders' interests. The aim of this thesis, which is written in Swedish, is therefore to understand how Swedish companies create sustainability reports and how they communicate their sustainability work to their stakeholders. The reason being is to find out which means of communication is the most effective. The study is based on ten interviews from companies which are analyzed through signal theory. During the analysis, the main focus is to construe which signals are being sent to stakeholders and the feedback that they later create. The conclusion is that the content of the sustainability reports, aside from the legal requirements, is both affected by the companies’ industry and their stakeholders’ expectations. Furthermore, it shows that the reports are not an effective form of communication, hence companies using social media and their websites instead to achieve a two-way communication.

Räkenskapsåret 2017 blev hållbarhetsrapporteringen för större bolag lagstadgad i Sverige men som fenomen saknas standardiserade definitioner och gemensamma globalaramverk. Idag existerar det endast riktlinjer och rekommendationer förhållbarhetsrapporteringen som till exempel skapats av Global Reporting Initiative (GRI). Det har skapat plats för tolkningsutrymme vid upprättandet av hållbarhetsrapporter som resulterat i varierad och bristande kvalitet, vilket betraktas som ett stort problem på vägen mot en bättre och mer hållbar värld. Studien ämnar därför att förklara om kvinnliga styrelseledamöter och oberoende styrelseledamöter kan vara lösningen för att upprätta och bibehålla hållbarhetsrapporter av hög kvalitet.  Metoden som har använts är en tvärsnittsstudie, med deduktiv ansats som undersöks genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypoteserna bygger på GRI-standarder i kombination med upper echelon teori, social identitetsteori, tokenism, kritisk massa och agentteorin. Resultaten leder fram till accepterande av hypotes H1, H1a, H1b, H1c. och H2. Studien visar således samband för andel kvinnliga styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. Hypotes H3 förkastas, inget signifikant samband går att finna mellan andel oberoende styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. / In the financial year 2017, sustainability reporting became statutory in Sweden but as a phenomenon there is a lack of standardized definitions and common global frameworks.Today, there are only guidelines and recommendations for sustainability reporting, created bythe Global Reporting Initiative (GRI). This fact has created room for interpretation that has resulted in varied quality in the sustainability reports, which is considered a major problem on the road to a better and more sustainable world. Therefore, the study intends to investigate whether female board members and independent board members can be the solution for preparing and maintaining high-quality sustainability reports. The method that has been used is a cross-sectional study, with a deductive approachthat is examined through a quantitative approach. The hypotheses are based on the GRI-standards in combination with upper echelon theory, social identity theory, tokenism, critical mass and agency theory. The results lead to acceptance of hypothesis H1, H1a, H1b, H1c.and H2. The study finds a relation between the proportion of female board members and the quality of sustainabilityreporting. Hypothesis H3 is rejected, because no relation can be found when there is a higherproportion of independent board members.

Background: Sustainability reporting has developed due to an increased societal awareness of issues such as climate change. The most used framework in the world is Global Reporting Initiative (GRI) for sustainability reporting. The GRI 305 standard is a part of the framework and its focus area is reporting emission. Sustainable transportation has become a crucial aspect as sustainable development has been an ongoing conversation. Purpose: This research study purpose is to compare companies in different industries to review how GRI 305 and sustainable transportation are reported.  Methodology: A deductive approach has been used in this research study to review all companies within the industries. The analysis method is of a comparative nature as it involves making a comparison. The collected empirical data is based on sources that are secondary through sustainability reports.  Findings and conclusion: There were fewer deviations within the GRI 305 of the manufacturing of rubber and plastic than food production. Plastic and rubber manufacturing was noted reporting more in line with the considerations and activities concerning sustainable transportation. There were deviations in each industry and there was also significant variation in how companies in both industries reported.  Keywords: Sustainable transport, transport management, distribution network, means of transport, GRI, sustainability reports. / Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har vuxit fram tack vare en ökad medvetenhet från samhället av vad som gäller bland annat klimatförändringar. Global Reporting Initiative (GRI) är det mest använda ramverket i världen gällande hållbarhetsrapportering, inom ramverket finns 305-standarden som syftar på rapportering gällande utsläpp. I takt med att hållbar utveckling blivit en ständig diskussion har hållbara transporter blivit en viktig aspekt. Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att jämföra företag inom två branscher. Detta för att granska hur hållbara transporter och GRI 305 rapporteras. För att sedan offentliggöra likheter och skillnader. Metod: Studien har ett deduktivt angreppssätt. Analysmetoden är av en komparativ karaktär då det görs en jämförelse. Den insamlade empirin är baserad på sekundärkällor genom hållbarhetsrapporter. Resultat: Tillverkning av gummi- och plast visade mindre avvikelser inom GRI- 305 än livsmedelsframställning. Det noterades att tillverkningen av plast- och gummi rapporterade mer i enlighet med aktiviteter och övervägande angående hållbara transporter. Båda branscher hade avvikelser och det var stor variation i hur företag inom varje bransch rapporterade.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.

This master’s thesis investigates the preparedness of a selection of medium-sized Swedish construction companies for the upcoming Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). By examining the companies’ awareness and knowledge of the new regulation, this thesis aims to provide insights into the challenges and opportunities they may encounter. The research questions explored include: the extent of these companies’ knowledge and understanding of the CSRD requirements, the most challenging aspects of these regulations, and the potential impact of the CSRD on their sustainability practices.  The results shows that the examined medium-sized Swedish construction companies has limited knowledge about the CSRD. The companies face a number of challenges in connection to their ability to comply to the CSRD. The most prominent challenge was found to be External data collection - scope 3. Furthermore, the companies believe that by complying with the CSRD it will make them more sustainable. However, the companies believe the tools and methods needed to comply with the CSRD could affect their profitability. Nevertheless the companies generally believe that this need for resources can become a long-term investment and thereby make them more sustainable and profitable. / Denna masteruppsats undersöker beredskapen hos ett urval av medelstora svenska byggföretag för det kommande Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Genom att undersöka företagens medvetenhet och kunskap om den nya förordningen syftar denna avhandling till att ge insikter om de utmaningar och möjligheter de kan möta. Forskningsfrågorna som undersöks inkluderar: omfattningen av dessa företags kunskap och förståelse för CSRD kraven, de mest utmanande aspekterna av dessa förordningar och den potentiella inverkan av CSRD på deras hållbarhetspraxis.  Resultaten visar att de undersökta medelstora svenska byggföretagen har begränsad kunskap om CSRD och ESRS. Företagen står inför ett antal utmaningar i samband med deras förmåga att följa CSRD. Den mest framträdande utmaningen visade sig vara extern datainsamling - scope 3. Vidare tror företagen att genom att följa CSRD kommer det att göra dem mer hållbara. Företagen tror dock att de verktyg och metoder som behövs för att följa CSRD kan påverka deras lönsamhet. Trots det tror företagen generellt att detta resursbehov kan bli en långsiktig investering och därmed göra dem mer hållbara och lönsamma.

Bakgrund: Hållbarhetsrapporten har utvecklats i snabb takt under de senaste åren och börjar få en allt större plats i företagens rapportering. Hållbarhetsrapporten blev reglerad i svensk lag år 2017, men innehållet i rapporten är till stor del frivillig och flexibel. Detta har lett till att rapporten kan utformas på flera olika sätt, med hjälp av olika ramverk som skapats för att underlätta upprättandet. Även med hjälp av ramverk är hållbarhetsrapporten komplex och svår att upprätta. Företag kan ta hjälp av redovisningskonsulter, men även dessa ställs inför utmaningar vid upprättandet. Uppsatsen fördjupar sig i de utmaningar som redovisningskonsulterna ställs inför vid upprättandet och undersöker även vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Syfte: Uppsatsen syftar till att få en förståelse för de utmaningar som redovisningskonsulter upplever vid upprättandet av hållbarhetsrapporter och vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Metod: Uppsatsen genomförs med hjälp av en kvalitativ fallstudie och utgår ifrån en deduktiv ansats. I uppsatsen används de två traditionella teorierna, intressentteorin och den institutionella teorin. Det empiriska materialet har samlats in via nio stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med redovisningskonsulter från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Slutsats: Det går att konstatera att det är mycket som sker kring hållbarhetsrapportering för tillfället, vilket är utmanande för redovisningskonsulterna. Det som framkommit genom uppsatsen är att tre av fyra utmaningar som tidigare forskning identifierat fortfarande är aktuella för redovisningskonsulter. Dessa är utbildning, kunskap och lagar. Utöver detta har uppsatsen bidragit med två nya utmaningar för redovisningskonsulter, kunskap hos företag och ambitionsnivå hos kunder. Dessutom har det konstaterats att valet av ramverk påverkas av den imiterande isomorfismen. Uppsatsen har inte kunnat bestyrka att intressenter påverkar redovisningskonsulter varken när det gäller upprättandet av hållbarhetsrapporterna eller valet av ramverk. / Background: The sustainability report has developed rapidly in recent years and has taken a more important place in companies' reporting. The sustainability report was regulated in Swedish law in 2017, but the content is largely volentary and flexible. This has led to the report being designed in different ways, with the help of different frameworks that have been created to support the preparation of the report. Even with the help of the frameworks the sustainability report is still complex and difficult to prepare. Accountants can help companies to prepare the reports, but even the accountants are faced with challenges in preparation of the report. This essay gains an understanding of the challenges that accountants are faced with during the preparation of the report. It also explores what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of the challenges accountants experience in the preparation of sustainability reports and what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Method: The essay is carried out with the help of a qualitative case study and is based on a deductive approach. The two traditional theories, stakeholder theory and institutional theory, are used in the essay. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews. The interviews were held with accountants who work at one of the five biggest accounting firms in Sweden. The material was analyzed through a thematic analysis.  Conclusion: It can be stated that there is a lot happening with sustainability reporting at the moment, which is a challenge for the accountants. The result from the essay shows that three out of four challenges identified in previous research are still current for accountants. These are education, knowledge and laws. In addition to this, the essay has contributed two new challenges for accountants, companies' knowledge and customers' level of ambition. Further,  it has been found that the choice of framework is influenced by the mimetic isomorphism. The essay has not been able to confirm that stakeholders affect the accountants either when it comes to the preparation of the sustainability reports or the choice of framework.

Företag använder idag hållbarhetsredovisning för att kunna redovisa deras ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan på ett sätt så att företagets intressenter kan se hur de arbetar med bland annat samhällsfrågor. Den innehåller information om hur ett företag arbetar mot sina hållbarhetsmål, detta för det har blivit mer vanligt att konsumenter vill bli mer medvetna kring bland annat hur produkterna produceras på grund av intresset för hållbarhetsfrågor. Under 2016 skedde en ändring i årsredovisningslagen som innebar att flera företag var skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning, detta för att se hur de arbetar med miljöfrågor på ett mer öppet sätt. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka hållbarhetsfrågor i hållbarhetsrapporter från olika börsföretag vid tre olika årtal, 2015 innan ändring av årsredovisningslagen, 2017 som är året lagändringen skedde och år 2021 som är fyra år efter lagändringen. Med detta för att se om lagen har haft påverkan på företagen och deras redovisning. Forskningsfrågan lyder “Har det blivit någon skillnad i hållbarhetsrapporterna efter ändringen i årsredovisningslagen?”. I undersökningen användes en kvalitativ innehållsanalys där analyser genomfördes på fyra olika börsnoterade företags hållbarhetsrapporter. En kodning gjordes från deras hållbarhetsrapporter, där kodningen utgick från två begreppen: miljö och social. Slutligen blev resultatet att man kan se en förändring efter lagändringen på hur alla företag hållbarhetsredovisar vid de tre undersökta tillfället. Detta ser man genom att före det obligatoriska lagkravet så valde några företag att utesluta viss information kring vissa teman eller att inte ta upp något alls, till att det var mer utvecklat efteråt, alltså ändrades företagen sitt sätt att redovisa. / Companies today use sustainability reporting to be able to report their financial, environmental and social impact in a way that the company's stakeholders can see how they work with, among other things, social issues. It contains information about how a company works towards its sustainability goals, this because it has become more common for consumers to become more aware of, among other things, how the products are produced due to the interest in sustainability issues. In 2016, there was a change in the Annual Accounts Act which meant that several companies were obliged to draw up a sustainability report, this to see how they work with environmental issues in an open manner. Therefore, the purpose of the essay is to examine sustainability issues in sustainability reports from various listed companies at three different years, 2015 before the amendment to the Annual Accounts Act, 2017 which is the year after the amendment to the Act and 2021 which is four years after the amendment to the Act. With this to see if the law has affected the companies and their accounting. The research question reads "Has there been any difference in the sustainability reports after the change in the Annual Accounts Act?". In the survey, qualitative content analysis was used, where the analysis is carried out on the sustainability reports of four different listed companies. A coding was done from their sustainability reports, where the coding was based on the two concepts of environment and social. Finally, the result was that you can see a change after the change in the law in how all companies report on sustainability during all three years investigated. This can be seen by the fact that before the mandatory legal requirement, some companies chose to exclude certain information about certain themes or not to include anything at all, until it was more developed afterwards, so the companies changed their way of reporting.

South Africa is facing a water crisis in terms of the scarcity and the quality of its water. Considering this water-constrained future it is evident that companies in South Africa should pay attention to the pristine management of this scarce resource. The purpose of this study is to evaluate the reporting and disclosure requirements of water of Socially Responsible Investment-indexed (SRI) JSE-listed companies. The disclosure requirements of the integrated report, King III, the Global Reporting Initiative and the Association of Chartered Certified Accountants, provided the theoretical background to develop a water disclosure index. Content analysis was used as the research method to analyse the integrated and sustainability reports of a selected group of SRI indexed JSE-listed companies. The results were analysed in terms of the disclosure on items such as materiality, governance, corporate policies, environmental management systems, risk assessments and key performance indicators. The findings of the study include that most of the companies illustrate commitment towards water stewardship by reporting on water-related aspects. The mining sector rated the highest on disclosure and reporting of water-related aspects by providing the most detailed descriptions by indicating that they clearly understand the context of their operations and the associated risks. In the process of analysing the integrated and sustainability reports with specific reference to the key performance indicators, it was evident that companies lack comparability and consistency in their disclosure. It is recommended that companies improve the relevance, depth and clarity of their disclosure on water. / MCom (Management Accountancy), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

In the past, activities of business were motivated exclusively by the desire to maximize their financial returns and the aim of corporate reports was to provide information about the cash flow, financial position and financial performance of an entity. However, over the past decade, increased awareness of developing accounting-style metrics for nonfinancial business influences has led companies from being profit-driven to taking the triple bottom line approach of incorporating economic, environmental and social values into corporate measures of success. Sustainable enterprises should have honest and full accounting of the impact of its actions and start with a vision that goes beyond producing profits for investors to creating social, economic and cultural value for a wider community of stakeholders. The Global Reporting Initiative (GRI) has published guidelines for sustainability reporting (entitled 'Sustainability Reporting Guidelines') and is seen as the leading standard for voluntary corporate reporting of environmental and social performance by companies and other organizations worldwide. The Sustainability Reporting Guidelines includes Reporting Principles, Standard Disclosures and an Implementation Manual for the preparation of sustainability reports. Given the significance of the financial-services industry in South Africa, this dissertation reflects on the quality of integrated reporting of the financial-services industry by determining the extent to which sustainability reports of financial companies adhere to the GRI Guidelines and the Sector Supplements for Financial Services. An applied, quantitative and descriptive methodology was used to answer the research questions. Using a sample of 10 of the financial-services companies included in the JSE Top 40 companies, the results show that these companies use the GRI Guidelines in producing their sustainability report and that adherence improves annually. Some companies, however, do not apply the Sector Supplements which were designed to include industry-specific influences. / MCom (Management Accountancy), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015