Problem: Idag påverkas företagen av tryck utifrån av sina intressenter vilket gör att de måste ta ett större ansvar för att legitimera sig. Olika branscher har varit med om olika skandaler och blivit uppmärksammade på olika sätt. Kan detta leda till att branscher utvecklas olika i sitt ansvarstagande för hållbarhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om olika branscher i Sveriges näringsliv har utvecklats olika emot ett hållbart samhälle och därmed att beskriva hur långt deras ansvarsområden sträcker sig i årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Mer specifikt undersöka branschernas ansvar inom ekonomi, miljö och socialt.Forskningsfråga: Vilka skillnader finns det mellan branschernas ansvarstagande inom hållbarhet idag?Forskningsdesign: För att besvara vår forskningsfråga använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Vi utför en tvärsnittsstudie av tre branscher med tre företag i varje bransch. Branscherna är Textil-, livsmedel- och finansbranschen.Slutsatser: Sammanfattningsvis kan man se att det finns skillnader mellan branscherna. Textilbranschen visade på störst ansvar när man jämförde alla kategorier. Medan livsmedelsbranschen och finansbranschen visade på ett mindre ansvar i förhållande till textilbranschen. När vi sedan ser till varje kategori kan man urskilja var skillnaderna ligger. I den ekonomiska kategorin fanns en stor likhet och inga skillnader kunde identifieras. Inom kategorin för miljö visade textilbranschen ett betydligt större ansvar i förhållande till de övriga branscherna. Kategorin för det sociala ansvaret var betydligt mer omfattande och de olika branscherna utmärkte sig olika mycket i de olika underkategorierna. Inom alla underkategorier visade det sig att Livsmedelsbranschen tog ett mer jämnt ansvar. I anställningsförhållanden och arbetsvillkor utmärkte sig finansbranschen och vidare visade textilbranschen på ett stort ansvar inom mänskliga rättigheter. / Problem: Today’s businesses are affected by the pressure from the outside, by their stakeholders. This allows them to take greater responsibility for legitimacy. Different industries have been involved in various scandals and have received attention different ways. Could this lead to industries developing differently in their social responsibilities for sustainability?Purpose: The purpose of the study is to investigate whether various industries of the Swedish economy has developed differently to a sustainable society and thus to describe how far their responsibilities extend in annual reports and sustainability reports. More specifically investigate various industries responsibilities in regards to economic, environmental and social aspects.Research question: What differences exist between the industries' responsibility in sustainability today?Research Design: To answer our research question, we used a qualitative content analysis of corporate sustainability reports and annual reports. We carry out a cross-sectional study of three industries with three companies in each industry. The industries are textile, food and the finance industry.Conclusions: In summary, one can see that there are differences between industries in the whole. The textile industry showed the greatest responsibility when comparing all the categories. While the food industry and the financial industry showed a minor responsibility in relation to the textile industry. When you look at each category we can distinguish where the differences lie. In the economic category, there was a great similarity and no differences could be identified. Within the category of environment the textile industry showed a much greater responsibility in relation to the other industries. The category of social responsibility was much more extensive and the various industries stood out very different in the different subcategories. In all subcategories, it turned out that the food industry took a more evenly responsibility. In terms of employment and working conditions distinguished the financial industry and the textile industry showed great responsibility in human rights.

Submitted by SBI Biblioteca Digital (sbi.bibliotecadigital@puc-campinas.edu.br) on 2018-04-06T18:03:10Z No. of bitstreams: 1 TADEU COELHO GON?ALVES DE SOUZA.pdf: 7896670 bytes, checksum: 16675da62ff8734c193931e7c3b6713e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-06T18:03:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TADEU COELHO GON?ALVES DE SOUZA.pdf: 7896670 bytes, checksum: 16675da62ff8734c193931e7c3b6713e (MD5) Previous issue date: 2018-02-07 / Sustainability has become an important tool in relation to market competitiveness. As in all areas, sustainability must also be seen as a strategy for Higher Education Institutions (HEIs).Therefore, the relevance of sustainability reports, which disseminate information about the impacts of a given HEI on the environment, the economy and society. The reports give tangible and concrete form to the abstract questions, helping to better understand and manage the effects of the development of sustainability on its activities and strategies. This new idea of integrating strategic information on sustainability with other financial and material data represents a significant and positive development. The big impasse is how to kick-start? How to start sustainability reporting in a simpler and easier way, so that organizations or HEIs are more interested in creating their reports? This study is anchored in the guidelines of the Global Reporting Initiative (GRI), considered the main instrument of communication of environmental, economic and social performance of organizations. For GRI, sustainability can only be achieved through a balance between environmental, economic and social needs, as long as it doesn?t compromise its future development. The present work has the objective of carrying out a case study in a nonprofit oriented Communal IES, located in the interior of the state of S?o Paulo, to verify the possibility of elaboration and implementation of a sustainability report, based on the guidelines developed by GRI. Sustainability indicators related to the economic, social and environmental dimensions of sustainability were divided into: factors extracted from the University's PDI; factors adopted by the University that are not included in the PDI and factors included in the GRI booklet - not adopted by th University. The data collected allow us to state that the guidelines of a sustainability report, as they are included in the GRI booklet, can be applied in the HEI studied, since they are universally applicable to companies of all sizes, types and sectors of the market. However, in order to be able to produce its own sustainability report, the HEI studied needs to take some actions, such as: the decision making to produce its own sustainability report; organization of the information, reporting on its deliberate and emerging strategic actions in documents, as mentioned previously; training of people to organize information and report production; awareness and mobilization of the academic community for engagement in sustainable actions; publication of the sustainability report; adoption of strategies so that the sustainable actions are inserted and practiced more and more, becoming part of the culture in the campuses of the institution, and; annual sustainability targets so that, each year, the sustainability report is expanded and improved according to the instructions of the GRI booklet. The elaboration of its own sustainability report will allow the studied University benefits that add up to positive values, increase the chances of loyalty to the market, and also allow the periodic analysis of the data to compare performance with other organizations. / A sustentabilidade tem se tornado uma importante ferramenta frente ? competitividade de mercado. Assim como em todas as ?reas, a sustentabilidade tamb?m deve ser vista como uma estrat?gia para as Institui??es de Ensino Superior (IES). Da?, ent?o, a relev?ncia dos relat?rios de sustentabilidade, os quais divulgam informa??es sobre os impactos de uma determinada IES no meio ambiente, na economia e na sociedade. Os relat?rios d?o forma tang?vel e concreta ?s quest?es abstratas, ajudando a compreender e gerir melhor os efeitos do desenvolvimento da sustentabilidade sobre suas atividades e estrat?gias. Essa nova ideia de integrar informa??es estrat?gicas sobre sustentabilidade a outros dados financeiros e materiais representa uma evolu??o significativa e positiva. O grande impasse ?: como dar o pontap? inicial? Como iniciar os relatos de sustentabilidade de uma maneira mais simples e f?cil, de forma que as organiza??es ou IES tenham maior interesse em criar seus respectivos relat?rios? Este estudo est? ancorado nas diretrizes da Global Reporting Initiative (GRI), considerada como o principal instrumento de comunica??o do desempenho ambiental, econ?mico e social das organiza??es. Para a GRI, a sustentabilidade s? pode ser alcan?ada por meio de um equil?brio entre as necessidades ambientais, econ?micas e sociais, desde que n?o comprometa o seu desenvolvimento futuro. O presente trabalho tem o objetivo realizar de um estudo de caso em uma IES Comunit?ria, sem fins lucrativos, situada no interior do estado de S?o Paulo, para verificar a possibilidade de elabora??o e implanta??o de um relat?rio de sustentabilidade, baseado nas diretrizes desenvolvidas pela GRI. Foram elencados indicadores de sustentabilidade voltados ?s dimens?es econ?mica, social e ambiental da sustentabilidade, divididos em: Fatores extra?dos do PDI da Universidade; Fatores adotados pela Universidade que n?o constam no PDI e Fatores constantes da cartilha GRI - n?o adotados pela Universidade. Os dados coletados permitem afirmar que as diretrizes de um relat?rio de sustentabilidade, conforme constam na cartilha GRI, podem ser aplicados na IES estudada, uma vez que s?o universalmente aplic?veis a empresas de todos os tamanhos, tipos e setores do mercado. Entretanto, para estar em condi??o de produzir o seu pr?prio relat?rio de sustentabilidade, a IES estudada precisa realizar algumas a??es, tais como: tomada de decis?o para produzir o seu pr?prio relat?rio de sustentabilidade; organiza??o das informa??es relatando as suas a??es estrat?gicas, deliberadas e emergentes, em documentos, conforme j? mencionado anteriormente; treinamento de pessoas para organiza??o das informa??es e produ??o do relat?rio; conscientiza??o e mobiliza??o da comunidade acad?mica para o engajamento em a??es sustent?veis; publica??o do relat?rio de sustentabilidade; ado??o de estrat?gias para que as a??es sustent?veis sejam inseridas e praticadas cada vez mais, tornando-se parte da cultura nos campi da institui??o, e; estabelecimento de metas sustent?veis anuais para que, a cada ano, o relat?rio de sustentabilidade seja ampliado e aprimorado, de acordo com as instru??es da cartilha GRI. A elabora??o do seu pr?prio relat?rio de sustentabilidade permitir? ? Universidade estudada auferir benef?cios que somam valores positivos, proporcionam o aumento das chances de fideliza??o junto ao mercado e, tamb?m, possibilitam a an?lise peri?dica dos dados para compara??o de desempenho junto ? outras organiza??es.

Bakgrund och Problemdiskussion: Eftersom att medvetenheten hos intressenter har ökat, har det konstaterats att den klassiska finansiella informationen är otillräcklig. Av samma skäl har fler och fler riktlinjer, ramar för förberedelse samt publicering av icke finansiell information tillkommit de senaste åren. Den icke finansiella informationen är tillgänglig för att öka företagens ansvar och öppenhet mot sina intressenter. Syfte och frågeställning: Syftet med studien har varit att undersöka hur hållbarhetsrapporter i nio företag i Sverige skiljer sig åt i utformning och innehåll. Vidare avsåg vi att identifiera orsaker till skillnader och likheter utifrån standardiserade ramverk, intressentteori samt lagkrav. De hållbarhetsrapporter som har studerats har publicerats av företag som är verksamma inom byggbranschen, finansbranschen samt revisionsbranschen. Teoretisk referensram: Analysen av denna studie bygger på den teoretiska referensram som omfattats av hållbarhetens utformning och fullständighet, lagkrav gällande hållbarhets-redovisning, Triple Bottom Line, Global Reporting Initiative samt intressentteorin. Metod: För att svara på studiens frågeställningar valde vi att analysera nio hållbarhetsrapporter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen användes eftersom vi hade avsikten att på ett djupare plan undersöka skillnader och likheter i rapporternas utformning och innehåll. Vidare ville vi få en djupare kunskap kring orsakerna till rapporternas likheter och skillnader. Empiri och slutsats: Studiens resultat visade att det exiterar både likheter och skillnader i hållbarhetsrapporterna i förhållande till miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter. Skillnaderna och likheterna förklaras med hjälp av intressentteorin, Global Reporting Initiatives, lagkravet och branschtillhörigheten. Företagen har en stor valfrihet gällande utformning av hållbarhetsrapporten, hållbarhetsrapportens innehåll samt val av ramverk, detta leder till stor variation av hållbarhetsrapportens innehåll vilket resulterar i att jämförbarheten blir komplex. / Background and problem discussion: It has been shown that the classical financial information is insufficient due to the increased awareness amongst stakeholders. For the same reason, in recent years, more and more frameworks and guidelines has been placed for the preparation of non-financial information to increase corporate responsibility and openness towards stakeholders. Purpose and question: The purpose of this study was to analyze sustainability reports of nine different companies in Sweden and how the reports differ in structure and content. Furthermore, we intended to identify the differences and similarities by comparing them based on standardized frameworks, stakeholder theory and legal requirements. The companies that has been reviewed are active within the construction industry, finance industry and the auditing industry. Theoretical reference frame: The analysis of the study is based on the theoretical reference framework that covers the structure and completeness, sustainability report`s legal requirements, Triple Bottom Line, voluntary frameworks and guidelines as well as stakeholder theory. Method: In order to answer the research questions, we have chosen to analyze nine sustainability reports using a qualitative content-analysis. The reason why this study is done with a qualitative content-analysis is to identify the underlying causes for the differences and similarities between the sustainability reports. Empirical and conclusion: The research concluded that there are both differences and similarities between the different sustainability reports in relation to the environment, social and economical aspects. The differences are explained through the stakeholder theory and their industrial affiliations. The similarities exist due to the fact that GRI has been a commonly used framework amongst the companies studied.

Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations.  Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations. Furthermore, the study seeks to explain the determinants of voluntary sustainability reporting utilising a multi-theoretical framework. Method: This survey includes all 125 Swedish corporations listed at the Stockholm Stock Exchange Large Cap and Mid Cap lists. Data was collected from the corporations annual and sustainability reports. Excel was used to code and analyse the obtained data. Results: The findings demonstrate that sustainability reporting is common practice among Swedish corporations. Taken together, the number of sustainability reports, the development and the presentation format indicates a high sustainability performance in general among the sampled companies. The findings found clear difference between industries and between companies of different sizes. Companies operating in high environmental risk industries as well as larger corporations scored higher on all variables of interest compared to companies operating in low environmental risk industries and smaller sized companies. Factors that have the potential to determine a company´s sustainability development practices were found to be its stakeholders and the type of institution it operates within. Moreover, the demand for legitimacy carries the potential to determine sustainability reporting practices. Companies operating in high environmental risk industries experiences a greater need for legitimacy and large companies has a greater number of stakeholders to consider. The findings indicate that sustainability reporting continues to increase and furthermore that standard practices is becoming increasingly widespread.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på.  Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan?  Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats. Den teoretiska referensramen som uppsatsen har utgått ifrån är CSR , ett begrepp som beskriver de tre ansvarsområdena ekonomi, socialt och miljö. Dessa tre områden är i grunden TBL (tripple bottom line). En stor del av teoridelen består av GRI:s riktlinjer och ramverk som även de bygger på TBL:s tre byggstenar.

Bakgrund: Den 1 december 2016 trädde Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Syftet är att göra hållbarhetsredovisningen mer transparent och jämförbar. Vissa bolag ska enligt denna lag upprätta en hållbarhetsrapport där hållbarhetsfrågor som mänskliga rättigheter, miljö, sociala förhållanden och information om dess personal presenteras. Ungefär 1600 företag påverkas av den nya lagen och kommer således tvingas hållbarhetsredovisa från och med årsredovisningen som avser 2017. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka hur nya lagkrav kring hållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsredovisningen för företag noterade på Small Cap inom konfektion- och finansbranschen. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats med induktiva inslag och utför en kvalitativ innehållsanalys. Studien använder sig av en longitudinell fallstudie där empiri hämtas från Odd Molly och Venue Retail Group från konfektionsbranschen samt Midway och MedCap från finansbranschen. Insamlingen av data består av årsredovisningar från samtliga bolag och mellan åren 2014–2017. Slutsats: Studien visar att hållbarhetsredovisningen för företag noterade på Small Caps har påverkats av Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554). Den finner mönster av att studiens fyra bolag har gått från en allmän till en mer företagsspecifik hållbarhetsredovisning. Vidare så tillför studien branschspecifika insikter om hur utvecklingen av konfektions- och finansbranschens hållbarhetsredovisning sett ut mellan 2014–2017. / Introduction: On December 1, 2016, Act (2016: 947) amending the Annual Accounts Act (1995: 1554) entered into force. The purpose is to make the sustainability report more transparent and comparable. Large Companies now have to establish a sustainability report under which sustainability issues such as human rights, the environment, social conditions and information about its personnel are reported. About 1600 companies are affected by the new law and will therefore be required to report on sustainability from the annual report relating to 2017. Purpose: This paper aims to investigate how new regulations for sustainability reporting have affected the sustainability reports for companies listed on Small Cap in the clothing and finance industry. Method: The study applies a deductive approach with inductive elements and conducts a qualitative content analysis. The study uses a longitudinal case study where the empirical data is collected from Odd Molly and Venue Retail Group from the clothing industry, as well as Midway and MedCap from the finance industry. The collection of data consists of annual reports from these companies between 2014-2017. Conclusion: The study shows that sustainability reporting for companies listed on Small Cap has been affected by Law (2016: 947) as amended in the Annual Accounts Act (1995: 1554). It finds that the four companies of the study have gone from a general to a more company-specific sustainability report. Furthermore, the study provides insights on the development of the clothing and finance industry's sustainability report expires between 2014-2017.

Made available in DSpace on 2016-12-23T13:42:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Patricia Krauss Serrano.pdf: 1564474 bytes, checksum: 60351ac85983d55077adee196bddc250 (MD5) Previous issue date: 2012-08-15 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The Global Reporting Initiative (GRI) stands out worldwide in order to minimize perceived quality problems in Sustainability Reports. One of GRI s initiatives is the development of environmental indicators. In the context of growing concern about environmental impacts of human activity, and considering environmental disclosure tool relevance for users depends on their relevance perception on the information it contains, the purpose of this study is: to analyze the perceived relevance by environmentalists non-governmental organizations (NGOs) in Espírito Santo (Brazilian state) on the essential environmental indicators in GRI s third version. Questionnaires were sent to 52 NGOs, resulting in 24 responses. Indicators and respondents were analyzed according to their responses profiles. It was found that all the environmental indicators considered essential by GRI were mostly indicated as being of significant importance, by respondents, what means GRI has the ability to meet this segment of Brazilian society s expectations. The results signalize the GRI essential environmental indicators importance on sustainability reports, and that disclosure standards internationalization for basic global issues related to the environment does not diminish its importance to users, in specific locations / A iniciativa da ONG internacional Global Reporting Initiative (GRI) se destaca mundialmente, no intuito de minimizar problemas percebidos na qualidade das informações divulgadas em Relatórios de Sustentabilidade. Dentre as iniciativas da GRI, tem-se a elaboração de indicadores relacionados a aspectos ambientais. No contexto de crescente preocupação em relação aos impactos da atividade humana no meio ambiente, e considerando que a relevância dessa ferramenta de evidenciação ambiental depende da percepção por parte dos usuários da relevância das informações nela contidas, o objetivo deste trabalho é: analisar a percepção de organizações não governamentais (ONGs) ambientalistas atuantes no Espírito Santo acerca da relevância dos indicadores ambientais essenciais na terceira versão do modelo GRI. Para tanto, um questionário foi encaminhado a 52 ONGs, obtendo-se 24 respostas. Indicadores e respondentes foram analisados de acordo com os perfis de respostas atribuídas. Verificou-se que todos os indicadores ambientais considerados essenciais pela GRI foram julgados, majoritariamente, como de significativa relevância, pelas ONGs respondentes, ou seja, o modelo GRI tem capacidade de atender a anseios desse segmento da sociedade, atuante no Espírito Santo. Os resultados sinalizam a importância dos indicadores ambientais essenciais da GRI nos relatórios de sustentabilidade, e que a crescente internacionalização de padrões para evidenciação de aspectos relacionados a problemáticas globais relativas ao meio ambiente não diminui, necessariamente, a sua relevância para usuários em localidades específicas

Hållbarhetsredovisning är ett sätt för företag att redogöra för hur de arbetar med samhällsansvar. Detta ansvar benämns Corporate Social Responsibility (CSR) och speglar tre dimensioner, miljömässigt, socialt, och ekonomiskt ansvar. Intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsredovisningar, då det finns en ökad trend och en ökad medvetenhet kring detta ansvar i samhället. I och med detta krav har företagen i sin tur efterfrågat riktlinjer att förhålla sig till i denna typ av redovisning. Den ledande organisationen som upprättar riktlinjer kring detta är Global Reporting Initiative (GRI), de har gett ut riktlinjer i fyra generationer, där de senaste publicerades 2015. Dessa riktlinjer är inte lagstadgade utan endast en rekommendation, som företag kan välja att använda sig av, samt att företag kan välja i vilken utsträckning de vill använda sig av riktlinjerna. Detta är ett av skälen till att hållbarhetsrapporter skiljer sig åt, ett annat skäl är att olika branscher definierar hållbarhet olika. För att öka transparensen och öppenheten i rapporterna har GRI upprättat ett antal innehålls- och kvalitetsprinciper som företag ska ta hänsyn till när de framarbetade sin hållbarhetsrapport i enlighet med deras riktlinjer. Dessa principer har vi haft som grund till vår studie.Syftet med vår studie är att generera kunskap om skillnader som förekommer i hållbarhetsrapporter. Detta har vi gjort genom att jämföra hur företag arbetar kring de innehålls- och kvalitetsprinciper som GRI:s upprättar som hjälpmedel i framarbetandet av hållbarhetsrapporter. Samt att hitta skillnader som eventuellt kan hänföras till att olika branscher definierar hållbarhet olika.Vi har genomfört en kvalitativ dokumentanalys, där vi granskat sju svenska företag som är listade på den svenska börsen Nasdaq Stockholm. De rapporter vi använt är utgivna för år 2015 och upprättade i enlighet med GRI:s G4 riktlinjer.Resultatet av vår studie visar att det förekommer variationer av innehåll samt kvalitetsskillnader i företagens hållbarhetsredovisningar. Att det varierar i innehåll uppstår av naturliga skäl, då företag har olika intressenter i olika branscher. Skillnaderna som förekommer i rapporternas kvalitet grundas mycket i företagens val av språk och att det brister då det inte finns ett standardiserat formulär av rubriker samt mätmetoder. / Sustainability Reporting is a way for companies to describe how they work with social responsibility. This responsibility is called Corporate Social Responsibility (CSR) and reflects three dimensions; environmental, social, and financial responsibility. When there is an increasing trend and awareness of this responsibility in society, stakeholders make higher demands on the sustainability reports which is issued by companies. With this requirement, companies have asked for guidelines to remain in this type of accounting. The leading organization that establishes guidelines for this is the Global Reporting Initiative (GRI), they have issued guidelines for four generations, where the latest were published in 2015. These guidelines are only a recommendation and not a statutory requirement, which companies can choose to use and that the companies can choose the extent to which they wish to use of the guidelines. This is one of the reasons why sustainability reports differ, another reason is that different industries define sustainability differently. In order to increase transparency into the reports, GRI has established a number of content and quality principles that companies should consider when developing their sustainability report in accordance with their guidelines. Five of these principles have been the basis of our study.The aim of our study is to generate knowledge about differences that occur in sustainability reports. We have done this by comparing how companies is working around the principles for content and quality, which GRI establish in the work of the sustainability reports. As well as finding differences that may be attributable to different industries defining sustainability differently.We have conducted a qualitative document analysis, in which we examined seven Swedish companies listed on the Swedish Stock Exchange, Nasdaq Stockholm. The reports we used were issued for the year 2015 and established in accordance with GRI's G4 guidelines.The results of our study show that there are variations of content as well as quality differences in companies' sustainability reports. The variations in content arises naturally, as companies have different stakeholders in different industries. The differences that arise in the quality of the reports are very much based on the company's choice of language, and that it lacks a standardized form of headings and measurement methods.

The demands from the outside world that companies should take active responsibility for a sustainable society are constantly increasing. Companies are no longer responsible for just generate a good return to their shareholders but also for acting for sustainable development. EU directive with sustainability reporting that came into force in 2014 in member countries was incorporated into Swedish law on 1 December 2016, starting for the 2017 fiscal year. The sustainability report will describe how companies work with environment, human rights, social conditions, and corruption. This concerns all major companies in Sweden who for each of the last two fiscal years meet two of three criteria to have exceeded; SEK 350 million (EUR 40 million) in net sales, average employees with 250 and a total of SEK 175 million (EUR 20 million).Wastbygg is a construction and project development company that builds and develops logistics facilities, commercial real estate and housing. The company is growing steadily and currently has approximately 230 employees. Net sales amount to just over SEK 2 billion. In the coming years, the law will require sustainability accounting.The purpose of the master's thesis is to help Wästbygg carry out an interest dialogue and essentiality analysis, which is the first initial step in a sustainability report according to the international framework GRI. The result will show which sustainability issues stakeholders consider to be most prioritized and addressed by Wastbygg. This will form Wastbygg first sustainability report with the GRI framework.The stakeholder dialogue was conducted in spring 2017 through web-based surveys, personal interviews, and dialogue with prospective building engineer students. In the material analysis it was unanimous that stakeholders felt that the social aspect of health and work environment should be the highest priority issue for Wästbygg. Already today, the issue is a priority as Wästbygg is ISO-certified according to the OHSAS 18001 standard. Other sustainability issues that stakeholders consider should be prioritized by Wastbygg ecological aspects such as phasing out of environmentally and health hazardous building materials and energy-efficient buildings and construction sites as well as the social aspect ethics and anti-corruption. / Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling.EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro).Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa.Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI.Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter.I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001.Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.

Studiens syfte är att beskriva och statistiskt analysera relationen mellan styrelsens diversitet och hållbarhetsredovisningen med innovativa företag som medierande variabel. Då en hållbarhetsredovisning utgörs av flera kategorier fokuserar studien på de sociala aspekterna: produktansvar, arbetsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället och mänskliga rättigheter. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ studie med deduktiv ansats utförts. Data har samlats in från GRIs (Global reporting initiative) databas där totalt202 multinationella företag som redovisat enligt GRIs senaste rekommendationer har hämtats och utgjort studiens urval. Data har analyserats med hjälp av en strukturell ekvationsmodell och en stiganalys. Resultatet indikerar att det finns positiva samband mellan diversitet i styrelsen, vad gäller utbildning och kön, och innovativa företag. Vidare pekar studien på samband mellan innovativa företag och redovisning av samtliga sociala aspekter utom produktansvar. De starkaste sambanden finns mellan redovisning av de olika sociala aspekterna i hållbarhetsredovisningen. Den medierande effekten av innovativa företag är lägre i studien än förväntat. / The purpose of this study is to describe and statistically analyse the relationship between the board diversity and CSD (corporate social disclosure) with innovative firms as mediating variable. As a CSD contains several categories this study focuses on the social aspects: product responsibility, labour practices and decent work, society and human rights. In order to achieve the study's purpose, a quantitative study with deductive approach has been carried out. Data have been collected from the GRI (Global reporting initiative) database in which atotal of 202 multinational firms, which have outlined their CSD according to the most recent recommendations made by GRI, have been derived and thereby formed the study's sample. Data have been analysed by means of a structural equation model and a path analysis. The result indicates that there is a positive relation between board diversity, in terms of education and gender, and innovative firms. Furthermore, the study indicates a relation between innovative firms and CSD regarding all social aspects except product responsibility. Thestrongest relation exists between the various social aspects in the CSD. The mediating effect of innovative firms is lower than expected in the study.