<p>Operation Tonga var en del av de allierades invasion av Hitlers Fort Europa. Syftet med operationen var att skydda de landstigande styrkorna vid Normandies östra flank. Operationen genomfördes av major John Howard och hans glidflygplansburna trupper från Oxford and Buckinghamshires lätta infanteriregemente. Denna enhet genomförde en operation utan understöd eller underhåll från egna förband och hade en begränsad möjlighet att fysiskt kunna medföra utrustning, likt den svenska luftburna bataljonen.</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om förberedelser och förövning är nyckeln till framgång när en enhet skall anfalla en starkare försvarsgrupperad enhet.</p><p>Uppsatsen innehåller en analys av de förberedelser som gjordes inför operation Tonga utifrån de grundläggande förmågorna. Utifrån den analysen förs en diskussion över dessa förberedelsers betydelse utifrån de taktiska grundprinciperna för markarenan. Analysen och diskussionen visar att förberedelserna och förövningen ledde till att chefen fick en större handlingsfrihet och att enheten fick ett högre stridstempo och genom det höga stridstempot kunde upprätthålla sin överraskning som skapats genom en coup de main operation. Det höga stridstempot och överraskningen gjorde att major Howard kunde ta initiativet i striden och nå lokal överlägsenhet och på så vis slå den försvarsgrupperade fienden vid bron Pegasus bridge. Det höga stridstempot uppnåddes tack vare förbandets förövning och förberedelser samt de goda underrättelser som major John Howard hade tillgång till vid framtagandet av sin stridsplan.</p> / <p>Operation Tonga served a bigger purpose than to take control over Pegasus bridge. The purpose of the operation was to protect the flank of the allied troops at Normandy. The operation was carried out by Major John Howard and his troops from the Oxford and Buckinghamshire light infantry regiment. This unit had no support or supply assistance from other units and had limited capability to bring equipment, just like the Swedish air assault battalion.</p><p>The purpose of this essay was to examine if preparations is the key to success when one unit is about to bring out an assault against a stronger, dug in unit.</p><p>This essay contains an analysis of the preparations on the basis of the basic abilities. Those preparations are later discussed based on the principals of ground tactics in order to see the effects of the preparations in the operation. The analysis and the discussion show that the unit gained a higher tempo of combat and achieved a surprise element. The high tempo of combat and the surprise made it possible for Major Howard to take the initiative in the battle and achieve local superiority. That made it possible for Major Howard to defeat the dug in enemy at Pegasus bridge. The high tempo of combat was possible because of the units’ preparations and the intelligence reports Major John Howard got as support when planning for combat.</p>

<p>Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till:<em> </em></p><p><em>Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?</em></p><p>En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel. Följande kapitel förklarar den teori som krigföringens grundprinciper innefattar. Grundprinciperna; sätt upp ett mål och håll fast vid det, god anda, offensivt handlande, säkerhet, överraskning, samordning, kraftsamling, stridsekonomi, taktikanpassning och lämplig organisation avhandlas separat för att skapa den teoretiska grunden. Därefter exemplifieras grundprinciperna och den insamlade empirin sammanställs. Slutligen diskuteras uppkommen problematik för varje princip. Till sist sammanställs de slutsatser som komparationen mellan teori och empiri har lett till. Fem av tio grundprinciper visade sig ha en skillnad mellan teori och praktik på olika vis. Slutligen föreslås vidare studier på ämnet som helhet och på de särskiljande fem i synnerhet.</p> / <p>This essay starts out in the problems that have risen involving military science and modern warfare. The principles of war were selected as the topic of research and through a discussion the thesis question was set out to be:</p><p><em>Which differences can be found between the theoretical explanations of the principles of war and the application that is made within the Swedish surface warfare system today? </em></p><p> Limitations were set to be the Swedish surface warfare system, peacekeeping operations, and the operational and tactical levels of warfare. Since academics argue which the “real” principles of war are, this essay defined them as the ones found in the Swedish Maritime Operational Doctrine. These principles are: define an objective and stand true to it, good morale, offensive action, security, surprise, organization, concentration of forces, economy of force, tactical adaptation and organisation.</p><p>Through a qualitative method, including the techniques interviews and literature studies, the essay formed a basis for theory and empirics. A critical discussion concerning sources, as well as the terms validity and generalisability, concluded the method chapter. The theory chapter presented the theoretical picture of the selected principles from the selected literature. Following chapter provided a historical example and the modern views of each principle.</p><p>Through a discussion, five of the ten principles were accepted as applicable today. The other five, define an objective and stand true to it, offensive action, concentration of force, surprise, and security were determined to differ, each in its own way, from theory. Hence, a further study upon the subject was suggested to investigate the same topic on alternate arena as well as a closer look upon the four differing principles.</p>

<p>Denna uppsats är skriven som en studie i fyra delar. Första delen består utav redogörelser för syfte, metod och källmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som används i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper såsom de är definierade i litteraturen. Här redogörs även för de faktorer som kommer att användas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk återblick, där jag återberättar händelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943. Detta case som ligger till grund för min studie är en av andra världskrigets mest kända specialoperationer, som trots sin berömmelse väldigt få har djupare information om. Operationerna är kantade av motgångar och dödsfall, men framförallt av målmedvetenhet och stor vilja. Genom att använda mitt analysverktyg mot detta case vill jag se huruvida samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras. Slutsatserna som är dragna är att samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras med hjälpav de faktorer jag använt.</p> / <p>This paper is written as a study in four parts. The first part consists of statements of purpose, methodology and source materials, and how I created the analysis tools used at work. The second section highlights the basic principles of warfare as defined in the literature. This also presents the factors that will be used for identification. The third part of my study starts out a historical review, which I am recounting the events that take place in Norway during 1942-1943. This case, which is the basis for my study is one of WWII's most famous Special Operations, who, despite its fame, very few have deeper information. These operations are marked by misfortune and death, but above all the determination and eagerness. By using my analysis tool of this case I want to see whether all of the basic principles of warfare can be identified. The conclusions that are drawn are that all of the basic principles of warfare can be identified by the factors I used.</p>

Denna uppsats är skriven som en studie i fyra delar. Första delen består utav redogörelser för syfte, metod och källmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som används i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper såsom de är definierade i litteraturen. Här redogörs även för de faktorer som kommer att användas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk återblick, där jag återberättar händelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943. Detta case som ligger till grund för min studie är en av andra världskrigets mest kända specialoperationer, som trots sin berömmelse väldigt få har djupare information om. Operationerna är kantade av motgångar och dödsfall, men framförallt av målmedvetenhet och stor vilja. Genom att använda mitt analysverktyg mot detta case vill jag se huruvida samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras. Slutsatserna som är dragna är att samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras med hjälpav de faktorer jag använt. / This paper is written as a study in four parts. The first part consists of statements of purpose, methodology and source materials, and how I created the analysis tools used at work. The second section highlights the basic principles of warfare as defined in the literature. This also presents the factors that will be used for identification. The third part of my study starts out a historical review, which I am recounting the events that take place in Norway during 1942-1943. This case, which is the basis for my study is one of WWII's most famous Special Operations, who, despite its fame, very few have deeper information. These operations are marked by misfortune and death, but above all the determination and eagerness. By using my analysis tool of this case I want to see whether all of the basic principles of warfare can be identified. The conclusions that are drawn are that all of the basic principles of warfare can be identified by the factors I used.

Operation Tonga var en del av de allierades invasion av Hitlers Fort Europa. Syftet med operationen var att skydda de landstigande styrkorna vid Normandies östra flank. Operationen genomfördes av major John Howard och hans glidflygplansburna trupper från Oxford and Buckinghamshires lätta infanteriregemente. Denna enhet genomförde en operation utan understöd eller underhåll från egna förband och hade en begränsad möjlighet att fysiskt kunna medföra utrustning, likt den svenska luftburna bataljonen. Syftet med uppsatsen var att undersöka om förberedelser och förövning är nyckeln till framgång när en enhet skall anfalla en starkare försvarsgrupperad enhet. Uppsatsen innehåller en analys av de förberedelser som gjordes inför operation Tonga utifrån de grundläggande förmågorna. Utifrån den analysen förs en diskussion över dessa förberedelsers betydelse utifrån de taktiska grundprinciperna för markarenan. Analysen och diskussionen visar att förberedelserna och förövningen ledde till att chefen fick en större handlingsfrihet och att enheten fick ett högre stridstempo och genom det höga stridstempot kunde upprätthålla sin överraskning som skapats genom en coup de main operation. Det höga stridstempot och överraskningen gjorde att major Howard kunde ta initiativet i striden och nå lokal överlägsenhet och på så vis slå den försvarsgrupperade fienden vid bron Pegasus bridge. Det höga stridstempot uppnåddes tack vare förbandets förövning och förberedelser samt de goda underrättelser som major John Howard hade tillgång till vid framtagandet av sin stridsplan. / Operation Tonga served a bigger purpose than to take control over Pegasus bridge. The purpose of the operation was to protect the flank of the allied troops at Normandy. The operation was carried out by Major John Howard and his troops from the Oxford and Buckinghamshire light infantry regiment. This unit had no support or supply assistance from other units and had limited capability to bring equipment, just like the Swedish air assault battalion. The purpose of this essay was to examine if preparations is the key to success when one unit is about to bring out an assault against a stronger, dug in unit. This essay contains an analysis of the preparations on the basis of the basic abilities. Those preparations are later discussed based on the principals of ground tactics in order to see the effects of the preparations in the operation. The analysis and the discussion show that the unit gained a higher tempo of combat and achieved a surprise element. The high tempo of combat and the surprise made it possible for Major Howard to take the initiative in the battle and achieve local superiority. That made it possible for Major Howard to defeat the dug in enemy at Pegasus bridge. The high tempo of combat was possible because of the units’ preparations and the intelligence reports Major John Howard got as support when planning for combat.

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna från historien visade på att Israel borde kunna gå segrande ur kriget, men utgången blev en annan. Hizbollah nådde framgång och Israel misslyckades med sin militära kampanj trots övertag i luften och i militära resurser. För att förstå hur Hizbollah nådde framgång i kriget utifrån militärteoretiskt perspektiv så har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ”Hizbollahs 13 punkter för krigföring” genom krigföringens samtliga sju grundprinciper. Analysens resultat visar på att genom sitt agerande så uppnådde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning¸ handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgång i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper. / In July 2006, war broke out between Israel and Hezbollah in southern Lebanon. The experience showed that Israel should be able to emerge victorious from the war, but the outcome was different. Hezbollah achieved success and Israel failed in their military campaign despite superiority in the air and military resources. To understand how Hezbollah achieved success in the war on the basis of military theory perspective, this essay aims to analyze the actual conduct of warfare by three basic principles; concentration, surprise, flexibility. Hezbollah’s doctrine "Hezbollah's 13  principles of war" will be analyzed through all of the seven basic principles of war. Analysis results show that through their actions, Hezbollah used three of the principles of warfare and their doctrine contains all of the seven basic principles of warfare. These results suggest that Hezbollah's success in the war may be a result of the basic principles of warfare.

The Battle of Breitenfeld took place in 1631, during the 30-year war. It was the biggest battle the Swedish army has participated in. The essay analyses the battle from a Swedish-Saxon perspective, using the basic skills, ground tactical principles and management philosophy of decentralized command. The essay is based on a case study stemming from a qualitative text analysis, and is as such divided into three parts. The first part of the essay describes my theory, and explains what the different terms stand for. The second part narrates the battle and the participating armies. Finally, in the third part, I analyze the Battle of Breitenfeld with the theories. The main question the essay aims to answer is: How can the Battle of Breitenfeld be explained with the help of the basic skills, ground tactical principles and decentralized command? To answer that question two research questions were used:Which of the basic skills and ground tactical principles were crucial for the Swedish-Saxon side to achieve victory? Can traces of decentralized command in the Swedish army be found? The essay concludes that Gustavus Adolphus built the Swedish armed forces with a sharp increase in the number of self-thinking officers and non commissioned officers which indicates that decentralized command, to some extent, was used.The also derives at the conclusion that effective use of a combination between firepower, maneuver and concentration of mass were crucial to the Swedish-Saxon victory. / Slaget vid Breitenfeld utspelades under 30-åriga kriget, år 1631, och var det största slag som en svensk armé har deltagit i. I detta arbete analyseras slaget ur ett svensksachsiskt perspektiv medhjälp av de grundläggande förmågorna, marktaktiska grundprinciperna och ledningsfilosofin uppdragstaktik. Arbetet bygger på en fallstudie baserad på en kvalitativ textanalys och är i stort uppdelat i tre delar. I den första delen beskriver jag min teori och redogör för vad de olika begreppen står för. I andra delen återberättar jag kortfattat slaget och hur de deltagande arméerna såg ut. Slutligen i tredje delen analyserar jag slaget vid Breitenfeld utifrån mina teorier. Mina forskningsfrågor är: Hur kan utgången av slaget vid Breitenfeld förklaras med hjälp av de grundläggande förmågorna, de marktaktiska grundprinciperna och uppdragstaktik? Var några av de grundläggande förmågorna eller marktaktiska grundprinciperna avgörande för den svensk-sachsiska sidans seger? Kan man se spår av uppdragstaktik hos den svenska armén? Gustav II Adolfs uppbyggnad av den svenska krigsmakten med det kraftiga ökandet av antalet självtänkande officerare och underbefäl påvisar att uppdragstaktik till viss del användes. Det effektiva användandet av en kombination mellan verkan, rörelse och kraftsamling av eld var de förmågor och principer som jag anser var avgörande för den svensk-sachsiska sidans seger.

Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till:  Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen? En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel. Följande kapitel förklarar den teori som krigföringens grundprinciper innefattar. Grundprinciperna; sätt upp ett mål och håll fast vid det, god anda, offensivt handlande, säkerhet, överraskning, samordning, kraftsamling, stridsekonomi, taktikanpassning och lämplig organisation avhandlas separat för att skapa den teoretiska grunden. Därefter exemplifieras grundprinciperna och den insamlade empirin sammanställs. Slutligen diskuteras uppkommen problematik för varje princip. Till sist sammanställs de slutsatser som komparationen mellan teori och empiri har lett till. Fem av tio grundprinciper visade sig ha en skillnad mellan teori och praktik på olika vis. Slutligen föreslås vidare studier på ämnet som helhet och på de särskiljande fem i synnerhet. / This essay starts out in the problems that have risen involving military science and modern warfare. The principles of war were selected as the topic of research and through a discussion the thesis question was set out to be: Which differences can be found between the theoretical explanations of the principles of war and the application that is made within the Swedish surface warfare system today?  Limitations were set to be the Swedish surface warfare system, peacekeeping operations, and the operational and tactical levels of warfare. Since academics argue which the “real” principles of war are, this essay defined them as the ones found in the Swedish Maritime Operational Doctrine. These principles are: define an objective and stand true to it, good morale, offensive action, security, surprise, organization, concentration of forces, economy of force, tactical adaptation and organisation. Through a qualitative method, including the techniques interviews and literature studies, the essay formed a basis for theory and empirics. A critical discussion concerning sources, as well as the terms validity and generalisability, concluded the method chapter. The theory chapter presented the theoretical picture of the selected principles from the selected literature. Following chapter provided a historical example and the modern views of each principle. Through a discussion, five of the ten principles were accepted as applicable today. The other five, define an objective and stand true to it, offensive action, concentration of force, surprise, and security were determined to differ, each in its own way, from theory. Hence, a further study upon the subject was suggested to investigate the same topic on alternate arena as well as a closer look upon the four differing principles.

Syftet med studien är att få kunskaper om hur lärare arbetar med berättande text utifrån kooperativt lärande. I studien undersöks vilka likheter och/eller skill-nader som går att se be-roende på om lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller om de bara är mer inspirerade av det kooperativa arbetssättet. Hur lärarna använder kooperativa grundprinciper under lektioner med berättade text ligger till grund för studien. Studien tar även reda på vilka strategier lärarna använder vid arbetet med berättande text.  För att undersöka hur grundprinciper och strategier tillämpas, används observationer av lek-tioner samt en enkät med öppna frågor till lärarna. En enkät till eleverna gör att elevernas upplevelser av olika arbetssätt tillvaratas. Genom observationer och enkäter har studien både kvantitativa och kvalitativa data som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys och sedan jämförts.  Resultatet visar att det finns skillnader i hur grundprinciperna används beroende på om lärare är utbildade eller inspirerade av kooperativt lärande. Grundprincipen positivt ömsesidigt beroende saknas i de klasser där lärarna är inspirerade av kooperativt lärande vilket får till följd att samar-betet inte alltid fungerade i klasserna och att eleverna inte använde varandra som lärande-resurser. Samtliga lektioner har haft en elevaktiv helklassundervisning där även lärarna haft en aktiv handledningsroll. Vid arbete med berättande text använde samtliga lärare strategier som har stöd i tidigare forskning för läs- och skrivförståelse. Analysen av elevernas enkät-svar visade ett tydligt mönster beroende på om deras lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller inspirerade av metoden. Analysen av lärarnas enkätsvar visade att samtliga lärare har samma syn på undervisning i stort, oavsett om de har utbildning inom kooperativt lärande eller bara är inspirerade metoden. Samtliga lärare lyfter att kooperativt lärande bidrar till att höja elevernas delaktighet och stödjande interaktion i arbetet med berättande text.

The principles of war have been institutionalised in the western world’s military doctrines despite many scientists and military officers having questioned them for a long time. They believe the principles are too broad, unspecific and even invalid. So why are they used in military education and why can they be found in doctrines? The purpose of this study is to examine if the principles of war could explain the outcome of asymmetric maritime conflicts.  Liddell Hart´s theory regarding the principles of war will be analysed through two cases, the battle of Latakia in the Yom Kippur war and the Sea tigers in the Sri Lankan civil war. Liddell Hart´s theory is based on analysing primarily land warfare, yet the principles of war are considered universal in all military arenas. Therefore, the theory should be applicable to maritime warfare. The analysis shows that the principles security and mobility could be identified to a lesser extent in the Sri Lankan case. However, in the case of the Battle of Latakia, the principles of concentration and surprise are identified to a lesser extent. The conclusion being that there could be a difference between irregular and regular forces regarding the use of the principles. Liddell Hart´s theory can explain the outcome of asymmetric maritime warfare because all four principles have been identified in both cases, however, in varying degrees.