<p>Finlands kamp mot det mycket större Sovjetunionen under vinterkriget skildras i denna uppsats i form av en fallstudie av slaget i Suomussalmi. Det görs även en beskrivning av de militärteorier som är centrala för analysen i uppsatsen.</p><p>Finlands sätt att strida och nyttja taktiken under detta slag är tillämpbart för att studera militärteorier som Försvarsmakten idag använder i sina doktriner för markarenan. Teorierna som slaget analyseras kring rör manövertänkande, krigföringsförmågan och de taktiska grundprinciperna.</p><p>Uppsatsen undersöker i vilken omfattning den finska sidan använde sig av manövertänkande och vilka förmågor som spelade en avgörande roll i slaget. Även sambandet mellan manövertänkande och de taktiska grundprinciperna undersöks.</p><p>Slutsatserna visar att rörligheten var den förmåga som spelade störst roll för den finska sidans framgångar. Det framkommer också att många finska chefer använde sig av manövertänkande. Slutsatserna visar även hur manövertänkande på ett positivt sätt påverkar chefens möjligheter att använda sig av de taktiska grundprinciperna.</p> / <p>Finland’s struggle against the much larger Soviet union during the Winter War is in this essay described as a case study of the Battle of Suomussalmi. Furthermore, descriptions of the theories of warfare that is essential for the final analysis of the essay.</p><p>The Finnish tactics during this battle are applicable for studies of the warfare theories that the Swedish Armed Forces use in their doctrines for ground combat. The theories that the battle is used for studying are those of maneuver thinking, warfare abilities, and the basic tactical principles.</p><p>The essay discusses to what extent the Finnish commanders used maneuver thinking and what warfare abilities played the essential role for the outcome of the battle. Moreover, the relation between maneuver thinking and the basic tactical principles is resolved.</p><p>The conclusions show that mobility was the ability that played the most significant part for the Finnish Army’s success. They also show that many Finnish commanders used maneuver thinking, and how maneuver thinking adds to the commander’s possibilities to use the basic tactical principles.</p>

Finlands kamp mot det mycket större Sovjetunionen under vinterkriget skildras i denna uppsats i form av en fallstudie av slaget i Suomussalmi. Det görs även en beskrivning av de militärteorier som är centrala för analysen i uppsatsen. Finlands sätt att strida och nyttja taktiken under detta slag är tillämpbart för att studera militärteorier som Försvarsmakten idag använder i sina doktriner för markarenan. Teorierna som slaget analyseras kring rör manövertänkande, krigföringsförmågan och de taktiska grundprinciperna. Uppsatsen undersöker i vilken omfattning den finska sidan använde sig av manövertänkande och vilka förmågor som spelade en avgörande roll i slaget. Även sambandet mellan manövertänkande och de taktiska grundprinciperna undersöks. Slutsatserna visar att rörligheten var den förmåga som spelade störst roll för den finska sidans framgångar. Det framkommer också att många finska chefer använde sig av manövertänkande. Slutsatserna visar även hur manövertänkande på ett positivt sätt påverkar chefens möjligheter att använda sig av de taktiska grundprinciperna. / Finland’s struggle against the much larger Soviet union during the Winter War is in this essay described as a case study of the Battle of Suomussalmi. Furthermore, descriptions of the theories of warfare that is essential for the final analysis of the essay. The Finnish tactics during this battle are applicable for studies of the warfare theories that the Swedish Armed Forces use in their doctrines for ground combat. The theories that the battle is used for studying are those of maneuver thinking, warfare abilities, and the basic tactical principles. The essay discusses to what extent the Finnish commanders used maneuver thinking and what warfare abilities played the essential role for the outcome of the battle. Moreover, the relation between maneuver thinking and the basic tactical principles is resolved. The conclusions show that mobility was the ability that played the most significant part for the Finnish Army’s success. They also show that many Finnish commanders used maneuver thinking, and how maneuver thinking adds to the commander’s possibilities to use the basic tactical principles.

This essay is about the tactical basic principles as they are mentioned in the Swedish Doctrine for land based operations (2005) and the German side during the battle of Verdun 1916. The purpose of this essay is to clarify whether the used doctrine is appropriate to use on future attrition battles.         This is done by a case study of the German side during the battle ofVerdun. In this case study indicators of the basic principles are then identified and analysed with the starting point at the two questions that the essay is based around.  The essay starts with an introduction where above is attended, in the second part the basic principles, the background to the battle and the battle itself is described. Finally the tactical basic principles are analysed and discussed based on the questions that the essay is based on. In the analysis and the discussion the conclusion is drawn that the tactical basic principles were present on the German side during the battle of Verdun and that they are of a general character and may be applied on both attrition warfare of 1916 and modern battles of attrition. / Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna som de står angivna i Doktrin för markoperationer (2005) och tysk sida under slaget vid Verdun 1916. Syftet med detta är att utröna om doktrinen gällande de taktiska grundprinciperna är generell nog för att tillämpa på ett framtida utnötningsslag. Detta har utförts genom en fallstudie av den tyska sidan under slaget vid Verdun. I denna fallstudie har sedan indikatorer på de taktiska grundprinciperna identifierats, analyserats och diskuterats utifrån de två frågor arbetet utgår ifrån. Arbetet är indelat i en inledning där ovanstående behandlas, en avhandling där de taktiska grundprinciperna och slaget beskrivs. Därefter analyseras slaget utifrån grundprinciperna och slutligen besvaras och diskuteras frågorna. I analysen framgår det att alla de taktiska grundprinciperna som de anges i Doktrin för markoperationer förekom på tysk sida under slaget vid Verdun. Dessa är generella och är aktuella både idag och 1916.

The principles of war are appreciated as guidelines in doctrines and theorist Robert R. Leonhard states that surprise is more vital than ever in combat, but criticism is equally distributed. The principles might not even be valid since they lack examination systematically and empirically.  The purpose of this study is to examine the principle of surprise through a case study based upon naval operations during the Yom Kippur and Falklands War.  This tentative study is based on the thoughts of classical theorists. These thoughts are operationalized and subsequently investigated in literature in order to evaluate the validity.  The results show that the principle of surprise is valid to some extent in modern combat, but the factors validity may vary. The principle of surprise also becomes more nuanced in this study, as indicators and examples became connected to the principle.  It can be concluded that the study identifies a need for further empirical research as well as investigation on whether new factors can be discovered in modern combat.

The principle of war, surprise, has long been criticized for being imprecise and in need of interpretation. Some believe it is because of this ambiguity that the principle has survived in military doctrine. The purpose of the study is thereby to empirically test the principle of surprise to investigate its validity in modern naval warfare. Due to the lack of precision in doctrine, the surprise has been interpreted into an analytical instrument based on the compiled thoughts written by theoreticians; Sun Zi, Carl Von Clausewitz, Raoul Castex and Milan Vego. The analytical instrument aims to identify whether criteria for surprise are represented or not in a context of successful surprise. This was achieved through a two-case study based on a qualitative text analysis of the methods used by the Sea Tigers of Sri Lanka and the attack on ARA General Belgrano during the Falklands War. The study shows that all the criteria were met in some way in both cases and that the military principal surprise is valid as a principle of war in modern naval warfare. Further research is recommended to investigate more cases and not to limit the research to a tactical level.