Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Disputats, Stockholms universitet, 2005. / Sammanfattning på engelska med titeln: Early arithmetic knowledge building from a radical constructivism perspective. Serien udgivet af: Lärarhögskolan i Stockholm. Med litteraturhenvisninger.

Disp. Linköping, 2006. / Findes også på internet. Med litteraturhenvisninger.

Den här studiens bakgrund grundades i att flera studier har visat en växande skillnad gällande attityder till naturvetenskap och teknik mellan pojkar och flickor. Flickor uppvisar en tendens att vara mer skeptiska till ämnena än vad pojkar är. Funderingar växte fram om skillnader gick att finna även hos yngre elever. Syftet var att undersöka hur yngre elever i årskurs 3 ser på NO och teknik i skolan. Fokus lades på elevernas intresse gentemot ämnena både som skolämnen och som framtida yrken. Metoderna som användes i studien var en enkät, som genomfördes med 89 stycken elever, samt intervjuer med 12 stycken elever från tre olika skolor. Sammanfattningsvis visade studien att elever i årskurs 3 hade positiv inställning till NO och teknik samt fann ämnena intressanta. Studien visar också att vissa skillnader gick att finna mellan flickors och pojkars tankar kring framtida yrken inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som en hälsoinspireradundervisning i årskurs 1-3 skulle innebära, samt hur denna skulle kunna utformas inom ramarna för dendagliga undervisningen. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer, där två lärare ur varjeårskull valdes ut slumpmässigt. Resultatet visar stora skillnader i tolkningen av vad hälsa och enhälsoinspirerad undervisning skulle kunna innebära. Stora utmaningar i att planera och genomförahälsoinspirerad undervisning var dock bristen på tid, resurser och kunskap tillsammans medkommunikationssvårigheter och bristande samarbete lärare emellan. Föräldrars ansvar och engagemangvar dessutom något som efterfrågades för att lyckas med en hälsoinspirerad undervisning bland barnen. Iarbetet med hälsoundervisning i grundskolans yngre åldrar behövde också ett gemensamt materialutformas, där metoderna matchade de befintliga förutsättningarna i klassrummet. Genom ett bättresamarbete inom skolan, och med föräldrar, idrottsföreningar och lokala aktörer skulle en bra plattformkunna skapas för att nå framgång med en hälsoinspirerad undervisning.

Den här studien handlar om kritik som fenomen inom organisationer. Studien behandlar organisationen grundskola och utgår ifrån ett lärarperspektiv. Studien problematiserar kritikens roll inom grundskolan och hur lärare upplever att kritikflödet fungerar. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka möjligheter och begränsningar grundskolan, som organisation, sätter för ett öppet kritikflöde. Studien utgår ifrån teorier om symbolisk interaktionism för att förstå lärares upplevelser och resonemang. Relationen mellan organisation och människa beskrivs genom teori som utgår från att en organisation är en planmässigt inrutad sammanslutning av personer som samarbetar med syftet att nå vissa mål. Studien använde sig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio semistrukturerade intervjuer utgör studiens empiri. Studien visade hur kritik är information som ofta inte förs fram direkt mellan olika organisationsmedlemmar. Stor hänsyn tas av de intervjuade lärarna för att bibehålla goda sociala relationer med resultatet att kritik i många fall förvrängs, maskeras eller inte yttras alls. Nyckelord: Kritik; Sociala relationer; Grundskolan

Syftet med litteraturstudien var att undersöka elevers språkutveckling utifrån Sydneyskolans genrepedagogik. Detta undersöktes genom att granska vilka effekter arbetssättet enligt forskning har på grundskolelevers språkutveckling. Metoden som användes i litteraturstudien var att systematiskt söka, kvalitetsgranska och analysera internationell samt nationell forskning. Resultatet visar på gynnsamma effekter som genrepedagogisk undervisning har på elevers språkutveckling. De effekter av genrepedagogisk undervisning som lyfts fram i litteraturstudien är elevers utveckling i skrivande, läsning, metaspråk, akademiskt språk, relation till läsaren, attityd och ordförråd. Slutsatserna som dras är att svensklärare kan använda sig av arbetssättet för att bedriva en givande svenskundervisning och att modellering och dekonstruering i Cykeln för undervisning och lärande lägger grunden för de effekter som återfinns i litteraturstudien. Ett nytt forskningsområde som diskuteras är att jämföra forskning om Sydneyskolans genrepedagogik med forskning om andra språkutvecklande metoder för att identifiera kritiska aspekter om arbetssättet.

Språket har en stor betydelse för elevens utveckling och lärande i skolan. Syftet med studien är att ge ökade kunskaper i undervisningen av elever med språkstörning. Därför undersökte och analyserade jag vilka kunskaper förskollärare, lärare, specialpedagoger och rektor har vid en F-3 skola. Hur man undervisar elever med språkstörning, vilka arbetssätt och anpassningar använder man sig av. Vilka möjligheter och svårigheter lärarna ser i sitt arbete med elever med språkstörning. Jag vill också med studien belysa forskning inom området språkstörning och undervisning i tidigare år som påvisar vilka metoder som är betydelsefulla för en god undervisning av elever med språkstörning. Data samlades in i form av enkätfrågor från berörd personal samt litteratur bearbetning av relevant litteratur och forskning. Resultaten av enkäten visar att lärare och förskollärare inte upplever att de har tillräckliga kunskaper om språkstörning, specialpedagoger upplever sig ha den kunskapen. De olika arbetssätten och anpassningar man trots allt gjort visar sig vara helt i linje med vad forskningen påvisar som viktigt för vad elever med språkstörning behöver i sin undervisning. Det efterfrågas dock fortbildning inom området språkstörning. Resultatet av enkäten och uppsamlad data resulterade i några viktiga pedagogiska verktyg och arbetsmetoder som man bör använda sig av i undervisningen av elever med språkstörning för att underlätta för eleverna att tillgodogöra sig kunskaperna.

<p>Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. </p><p>Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ”ad hoc” samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994). </p><p>Det syns genomgående i alla fokusgrupperna att eleverna saknar ett kritiskt förhållningssätt till bilder. Eleverna ser bara ”den verklighet” som de lever i just nu och funderar inte nämnvärt över hur skönhetsideal kan förändras med tiden och samhället. Eleverna ser bilder som utfyllnad för att till exempel göra en text roligare att läsa. Överlag saknar eleverna den källkritiska förmågan som Skolverket (2000) satt upp som både strävansmål och uppnåendemål inom de olika ämnena. Vissa projekt kan dock påverka något.</p>

<p>Bakgrund Det är många teoretiker och forskare som är överens om att leken är viktig för barns utveckling och stimulerar barns lärande. I förskolan idag är leken ett naturligt arbetssätt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger använda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi själva är intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det är intressant att få veta hur föräldrar ser på lek. Syfte Syftet med vår studie är att kartlägga föräldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolåren. Metod Vi har valt att göra en kvantitativ studie där vi har delat ut enkäter till föräldrar som har barn i förskoleklassen upp till trean. I vår studie har vi undersökt föräldrarnas attityder till fri lek under lektionstid, lek på rasten och lärarstyrd lek i undervisningen. Resultat Resultatet i vår undersökning visar att de flesta föräldrar anser att fri lek bör finnas med under lektionstid. Vi kan också se att alla föräldrar som deltog i vår undersökning tycker att barnen bör leka på rasten, men det finns delade meningar om läraren bör delta i denna lek. Påståendet som handlar om läraren bör använda sig av den lärarstyrda leken i undervisningen kan vi se att de flesta föräldrar håller med om.</p>