Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Uppsala universitet.

How people perceive life and death changes over time and space. The question of a peoples’ comprehension about life and all that comes with it is significant in understanding a long gone civilization. The purpose of this essay is to investigate the different ways which people in Homers Odyssey die, and whether these were considered “good” or “bad” according to the values and rules of the society of that time. Furthermore, I will examine if there are more or less acceptable reasons to kill someone. Both overarching aims will be attained by studying the Odyssey and analyzing all that has to do with death, perception of justice, the gods, and fate, to the extent of which this is possible. The epic poem, being one of few surviving literary works of the 8th century B.C. and possibly the oldest preserved Greek and European literary work, is a rare glimpse into the minds of a 3000-year-old people. The Odyssey will be explored using an empirical approach with my own opinions and values as a framework in order to better understand the concept of death in the ancient Greek world as Homer echoes it. The main source being used in my analysis is undoubtedly the Odyssey itself, since this contains all of the deaths and all of the conceptions of death that I wanted to access. Apart from the Odyssey I have also looked at the Iliad, to be able to illustrate similarities and differences between the two epics.                       Robert Garlands’ book The greek way of death as well as Death in the greek world by Maria Serena Mirto have given me a solid foundation concerning death overall in the ancient greek world. Garland writes about death as a process and examines the current evidence surrounding it, while Mirto, a bit more personally, analyzes the different stages of death and how people reacted to them. More centered information on the subject I have collected from Jasper Griffins’ Homer on life and death and Eric A. Havelocks’ The greek concept of justice. Griffin explores how life and death is depicted in the Homeric epics, and more closely the significance of death and the power of the gods. Havelock analyzes in his book the works of mainly three ancient writers (Homer, Hesiod and Plato) and the influence these have had over time on the development of justice in the minds of the ancient greek people.                       I came to the conclusion that there was indeed more or less “good” and “bad” ways to die, just as there was more or less “accepted” reasons to kill a man according to other men and the gods respectively, depending on the situation. People die in many diverse ways in the epic, each of which gives something to the discussion concerning how people perceived life and death in the age of Homer.

This thesis compares four excavated ritual places that have been connected through place names to the two Norse gods Týr and Ullr. The purpose is to contribute to the discussion about the nature of Týr and Ullr and their relationship. Excavation reports, primary sources and other publications are used as material to achieve this purpose. A qualitative method is used in the comparison between the ritual places. The conclusion is that Ullr probably were a sun god and law god with connections to aristocracy, war, rings and possibly horses, but that he also changed through time. The relationship with Týr remains obscure though, partly because of the limited material, but the two gods seems to have had similar connections to aristocracy and war. Both gods may also have survived into the Viking age. The presence of other gods such as Freyr and Odin makes the tracing of Týr and Ullr more complicated.

Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för den fornnordisk religionen, samt hur de fornnordiska myterna speglade de könsroller som fanns i samhället. Syftet uppnås genom en analys av fyra mytologiska gestalter: Idun, Freja, Tor och Loke. Religionslärare kan, genom läsning av uppsatsen, tillägna sig en förberedelse inför den kommande lärarrollen. Detta genom att nå en ökad medvetenhet om den fornnordiska mytologin. Det är viktigt att se vilka ideal och motbilder i religionen som skapat ideal för mänskliga normer och levnadssätt. Uppsatsen belyser de skilda könsroller som fanns under vikingatidens samhälle. Det existerade en social struktur som upprätthöll markerade gränser för könen och framför allt det kvinnliga.

This study aims to examine intertextual patterns in Greek myths regarding relationships between 35 mortal women and four male gods; Apollo, Dionysos, Poseidon and Zeus, chosen due to their many relationships with mortal women. The material consists of ancient texts from 800 B.C. to 200 A.D. to get a diachronic perspective. Intertextuality as an analysis method is used to bring out similarities and differences between the stories and the characters. A gender perspective is applied to gender roles and what was expected from a man and a woman in Greek society and how the societal values are reflected in myth.                       The analysis addresses how women were presented before the relationship with the god, their treatment in the relationship, if the relationship resulted in a child and how the women’s life turned out after the god’s presence. The results show that there are visible intertextual patterns between myths regarding the relationships between mortal women and male gods. The myths reflect the ancient patriarchal society where women are given little attention, are passive and perceived as victims. The gods and men in these myths are viewed as active, brave, strong and as superior over the women. In contrast to the strong and brave men, the study has concluded that active women can be found, although rarely, but that they were punished for stepping over the natural boundaries of active men and passive women.

<p>Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem. Utifrån detta syfte söker jag besvara tre specifika frågor: Vad har de olika gudarna för bakgrunder/myter? Om man ser lika mycket av kvinnliga gudar som manliga gudar i dagens Indien? Vad det finns för skillnader respektive likheter mellan de kvinnliga och de manliga gudarna? En jämförande studie gjordes och en intervju med indienspecialisten David Ståhl.</p>

Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem. Utifrån detta syfte söker jag besvara tre specifika frågor: Vad har de olika gudarna för bakgrunder/myter? Om man ser lika mycket av kvinnliga gudar som manliga gudar i dagens Indien? Vad det finns för skillnader respektive likheter mellan de kvinnliga och de manliga gudarna? En jämförande studie gjordes och en intervju med indienspecialisten David Ståhl.

I denna studie analyseras bilder i svenska religionsläroböcker för högstadiet. Syftet med denna studie är att granska och analysera hur ikoniska och anikoniska gudabilder inom hinduismen lyfts fram genom bilder i olika läroböcker sedan läroplanen (Lgr11) infördes. Analysen avser att undersöka om bilderna representerar ett inhemskt perspektiv (det vill säga hinduisk ikonografi) eller exempelvis ett orientalistiskt perspektiv. Resultaten jämförs sedan med hur styrdokumentens skrivningar uttrycker att ikoniska och anikoniska gudabilder inom hinduismen ska lyftas i religionsundervisning. Studien innefattar semiotiska bildanalyser och analys av tillhörande texter samt analys av styrdokument. Resultaten visar att bilderna i läroböckerna står i relation till ett inhemskt perspektiv, men att tillhörande texter och förklaringar till stor del står i relation till orientalistiska perspektiv. Resultaten visar att bilderna överensstämmer med styrdokumentens skrivningar men att det ändå är en brist i information och fakta. Det kan påverka elevernas förmåga att förstå hinduismen utifrån ett inhemskt perspektiv och istället fortsätta influeras av det orientalistiska perspektivet. / Images in swedish schoolbooks for religions studies in secondary school will be analysed in this essay. The purpose of the essay is to review and analyse how iconic and aniconic images of gods within hinduism are presented in images from textbooks that are produced since the new swedish policy documents (Lgr11) were introduced. The intent with the analyse is to find if the images represent a domestic perspective (hindu iconography) or an oriental perspective. The results from that will then be compared to how the swedish school policies about religion education present that iconic and aniconic images of gods within hinduism should be mediated in religious studies. The essay includes semiotic analyses of the images and analyse of the belonging texts, also an analyse of the policy documents. The results shows that the images in the schoolbooks meet the hindu iconography, while the text and explanations that comes with the images have an oriental perspective. The result also shows that the images meet the school documents guidelines but there is a lack of information and facts. This may affect the students ability to properly understand what hindusim is from a domestic perspective and will instead continue the be influenced with an oriental perspective.

<p>Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan.</p><ul><li>Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?<strong></strong></li><li>Vilken påverkan har kristendomen haft?</li><li>Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen?<em></em></li><li>Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?</li></ul> / Uppsatsförfattaren har senare bytt förnamn till Snow Feather.