Global ETD Search

11	Om dödens betydelse eller icke-betydelse : – En läsning av epikurismens förhållande till döden, utifrån Lucretius <em>Om tingens natur</em> / About Deaths being or not being : - a reading of Lucretius <em>De rerum natura</em> Tollstedt, Mia January 2008 (has links) <p>Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, <em>De rerum natura</em>. Uppsatsen följer Lucretius argumentation kring naturen, världen och universums uppbyggnad , gudarnas förehavanden och till slut döden som en icke-händelse och därför inget att frukta.</p><p>För att förstå Lucretius bör man även studera Epikuros originaltexter.</p><p>Frågan är om<em> </em>Lucretius argument tillför någonting nytt inom den epikureiska filosofin, eller om Lucretius endast omformulerar och ger nya liknelser kring det som redan står att finna i Epikuros originaltexter.</p><p>Uppsatsens slutsats blir att Lucretius egentligen inte tillför någonting nytt och att Epikuros argument om döden som en icke-händelse står sig bra.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine the question of death within the epicurean philosophy. The main question can be divided into part questions. These part questions are connected to different fears. The essay also discusses how the question of death becomes the bridge between metaphysics and ethics within the epicurean philosophy. The essay’s main focus is the examination of Lucretius, <em>De rerum natura.</em> The essay follows Lucretius argumentation about the construction of nature, the word and universe, the whereabouts of the gods and finally death as a non-event and therefore nothing to fear.</p><p>To understand Lucretius one also has to study the original texts written by Epicurus. The question is if Lucretius argument adds anything new to the epicurean philosophy, or if Lucretius only rephrases and comes up with new metaphores about what already is found in the original texts by Epicurus.</p><p>The essay’s conclusions are that Lucretius doesn’t add anything new, and that Epicurus original argumentation about death as a non-event is strong.</p> Death fears gods nature universe atoms ethics Epicurus Lucretius De rerum natura Döden rädslor gudar naturen universum atomer etik Epikuros Lucretius De rerum natura History and philosophy subjects Historisk-filosofiska ämnen
12	Om dödens betydelse eller icke-betydelse : – En läsning av epikurismens förhållande till döden, utifrån Lucretius Om tingens natur / About Deaths being or not being : - a reading of Lucretius De rerum natura Tollstedt, Mia January 2008 (has links) Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, De rerum natura. Uppsatsen följer Lucretius argumentation kring naturen, världen och universums uppbyggnad , gudarnas förehavanden och till slut döden som en icke-händelse och därför inget att frukta. För att förstå Lucretius bör man även studera Epikuros originaltexter. Frågan är om Lucretius argument tillför någonting nytt inom den epikureiska filosofin, eller om Lucretius endast omformulerar och ger nya liknelser kring det som redan står att finna i Epikuros originaltexter. Uppsatsens slutsats blir att Lucretius egentligen inte tillför någonting nytt och att Epikuros argument om döden som en icke-händelse står sig bra. / The purpose of this essay is to examine the question of death within the epicurean philosophy. The main question can be divided into part questions. These part questions are connected to different fears. The essay also discusses how the question of death becomes the bridge between metaphysics and ethics within the epicurean philosophy. The essay’s main focus is the examination of Lucretius, De rerum natura. The essay follows Lucretius argumentation about the construction of nature, the word and universe, the whereabouts of the gods and finally death as a non-event and therefore nothing to fear. To understand Lucretius one also has to study the original texts written by Epicurus. The question is if Lucretius argument adds anything new to the epicurean philosophy, or if Lucretius only rephrases and comes up with new metaphores about what already is found in the original texts by Epicurus. The essay’s conclusions are that Lucretius doesn’t add anything new, and that Epicurus original argumentation about death as a non-event is strong. Death fears gods nature universe atoms ethics Epicurus Lucretius De rerum natura Döden rädslor gudar naturen universum atomer etik Epikuros Lucretius De rerum natura History and philosophy subjects Historisk-filosofiska ämnen
13	Att vara same igår och idag : samisk religion och natursyn i litteratur och media Martinsson, Marie January 2009 (has links) Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan. Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen? Vilken påverkan har kristendomen haft? Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen? Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag? / Uppsatsförfattaren har senare bytt förnamn till Snow Feather. samisk religion vägvisaren nåjd samiska gudar kautokeinoupproret samisk natursyn renskötsel nomad nomadfolk ursprungsbefolkning Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
14	Gigantopithecus och jättarna : En jämförande studie av mytologiska figurer med utgångspunkt i Emilé Durkheims teorier om religionen. Johansson, Christian January 2015 (has links) Den här uppsatsen undersöker på sociologiskt vis möjligheterna att spåra möten mellan tidigamänniskor och jätteprimaten Gigantopithecus från östra Asien i myter som överlevt fram till idag,detta för att försöka peka på ett gemensamt ursprung till den ofta förekommande figurtypen jätten imyter och folksagor i världen. Teoretikerna som uppbådas till hjälp är Emile Durkheim, MartinCortazzi, Josef Ludvik Fisher samt Forrester Sibelan, vilka visar på dels hur myter fungerar och kanuppstå och hur de fungerar i relation till människor.Till metod har arbetet utgått ifrån diskursteori då denna lämpar sig väl för att förstå relationenmellan den sociala verklighet en text rör sig inom och den text sagda verklighet bidrar till att skapa.Arbetet börjar med att försöka motivera sin hypotes genom att påvisa dels belägg för att primatenoch människan i urtiden mötts och dels genom att visa på att myter och berättelser i muntlig formkan överleva länge nog för att det ska vara rimligt. Den fortsätter med att presentera och beskrivamytbildningar från olika delar av världen; Nordiska, Grekiska, Babyloniska, Indiska Afrikanska,Nord- och Sydamerikanska samt Kinesiska där fokus ligger på att jämföra och sammanföra myterför att försöka peka på samband som andra forskare redan upptäckt eller sådana som pekar mot denöstasiatiska primaten.Det visar sig snabbt att några sådana belägg inte finns att finna under de förhållanden den härundersökningen utgår ifrån när den går in på ämnet. Istället försöker den fokusera på att visa på debevisliga ursprungen från de jätterelaterade myter som i världen förekommer. Till stor del härrör de,enligt forskarna uppsatsen använder som källor, från Mesopotamien och rent sociologiskt så kanuppsatsen peka på ett samband mellan ett behov av politisk kontroll och den roll jättar i mytbildningbrukar få. Platser som Grekland, Inkariket och Kina har oberoende av varandra utvecklat deursprungliga mytbildningarna på ett sätt som underbygger auktoritära figurer både inom och utanförmyterna så att berättelserna passar den grupp som styr området, något som i viss utsträckning gällerför alla mytbildningar som undersöktes. Jättarna får ofta roller såsom förfäder eller fientliga folksom människor och deras gudar obrydda kan avsky eller diskreditera. Genomgående så stämmer dei teoridelen presenterade forskarnas teorier med det sätt som myterna som undersöks visas fungerapå. / This paper tries to explore the sociological possibilities of finding a link between interactionsbetween the giant primate Gigantopithecus and early humans of eastern Asia and surviving mythsfrom around the world that have survived up until today. Theorists that have been drafted to attemptto prove this are Emile Durkheim, Martin Cortazzi, Josef Ludvik Fischer and Forrester Sibelan,who's work revolve around the area of the inner workings of myth and its relation to the peoplesustaining them.As Method the paper operates on the basis of discourse theory as it is well suited to explain theways in which reality and text co-opt in the creation of the other.To begin with the paper puts out hypothesis strengthening research to try to show ways that theprimate in theory could have acted as a forefather to the giant, due to prehistoric humans havinginteracted with Gigantopithecus and the way oral myth is able to survive for very long stretches oftime. It continues by presenting and describing various myths from around the world; Nordic,Greek, Babylonian, Indian, African, North and South American as well as Chinese. The focus lieson showing the many themes the myths share between themselves, with an initial focus on pinningits origins to Gigantopithecus.Early on any such connections prove to be without credible proof, and as it is the paper is illequipped to attempt to claim any connections between the myths and the primate. To stay relevant,the paper tries to present other more substantiated potential origins of the concept of giants andfinds other researchers pointing towards old Mesopotamia. Sociologically however the paper canpoint towards connections between political control and the role of the giants of myths in the storiesof many of the stories it presents. Places such as Greece, the Inca empire and China all, apparentlyindependently of one another created and developed myths wherein giants assist in reinforcing theauthoritarian positions of leader characters both within and outside of the stories. Giants in mythoften played the role of ancient ancestors or non human or non tribe people that gods and peoplebereft of conscience could paint as enemies or buffoons. Gigantopithecus Neolithic era Myth. Mythology Comparing analysis Giant Giants Gods Ancestors Durkheim Cortazzi Fischer Sibelan. Gigantopithecus Neolitikum Mytbildning Mytologi Jämförande analys Jätte Jättar Gudar Förfäder Durkheim Cortazzi Fischer Sibelan.
15	Dr. Eleine Mad Jacobsson, Madeleine January 2021 (has links) Dr. Eleine Mad är Madeleine Jacobsssons talesperson för dom vetenskapliga och paranormala upptäckter som uppstår i hennes världar. Hon beskriver innehåll, teknik och estetik utifrån ett kategoriseringssytem där konsten delas upp som olika typer av komponenter och därefter avkodas dessa allteftersom. För att förstå intuitionens inblandning i arbetsprocessen omförvandlas den till tre separata roller av en Sökare, Samlare och Myntare. Med rollerna försöker jag beskriva på vilka sätt som intuitionen är till gagn eller av förödelse för det konstnärliga arbetet. Sagan om M handlar om en grodlik karaktär, Delop, som lämnar sin hemplanet för att uppsöka andra världar. I sitt sökande hittar Delop ett folkslag vars syn och levnadssätt skiljer sig från hennes erfarenheter av “verkligheten” såsom hon lärt sig att överleva i den. / Dr. Eleine Mad is Madeleine Jacobsson's spokesperson for the scientific and paranormal discoveries that arise in her worlds. She describes content, tecniques and aesthetics based on a categorization system where art is divided into different types of components and then decoded as they go. To understand the intuition's involvement in the work process, it is transformed into three separate roles by a Seeker, Collector and a Myntare(In swedish language the one who is a "myntare" -is verbally declaring a concept or term). With these roles I try to describe in what ways intuition is beneficial or devastating to the artistic work. The story of M is about a frog-like character, Delop, who leaves the home planet to seek out other worlds. In her search, Delop finds a world whose views and lifestyles differ from her experiences of "reality" as she learned to survive in it. / <p>Recorded sound and image material of the presentation is available for private use.</p> mjjgkjacb longing desire pang aj worlds shark genital symbol female sexuality worlds content the tale of M Doctor M mad life artifact animals figures emotional states red existentialism epicenter dog mythology folk beer whistle closeness aversions seeker collector myntare stagnation hibernation intuition sausage soup majdalakdemlsmikopa Delop Cow Lice snake hare sheep ödel oktor threat antipathy empathy fear performance function allow belief clitoral heroes monsters pink components situation dual nature euphoria bic-pens reality violence desert sea AQB brain holistics social codes self fairy tale space blue horse hell gotland dizzying flourish anthropomorphic jewels death plaster spiders commit survive frog whale bear purpose communication wild fascination animal incomparable monster ugly disturbed perspective marauder green symbolism who suffer anger reverence gods recast transformation yellow pry entrance interest alternative insignificant rigid position of power as disease real added disgusting wake up doubt mourn pray images horror plants rock stop mjjgkjacb längtan åtrå pang aj världar haj världsallt könssymbol kvinnlig sexualitet världarnas innehåll sagan om M Doktor M mad livet artefakt djur figurer känslomässiga tillstånd röd existentialism epicentrum hund mytologi folköl vissla närhet aversioner sökare samlare myntare stagnation dvala intuition korvsoppa majdalakdemlsmikopa Delop Ko Löss orm hare får Ödel Oktor hot antipati empati rädsla föreställning funktion tillåta tro klitorala hjältar monster rosa världar komponenter situation dubbla natur eufori bic-pennor verkligheten våld öken hav A.Q.B hjärna holistisk sociala koder självet sagorymd blå häst helvete Gotland vimmelkantig florera antropomorf juveler döden plåsterspindlar vägvisare begå överleva groda val björn syfte kommunicering vild fascination djurisk makalös vidunder ful störd perspektiv marodör grön symbolism vem genomlida ilska vördnad gudar omstöpt sammandrabbningar transformation gul bända ingång intresserar alternativ oväsentlig stel maktposition som sjukdom verkligt tillsatt äcklig vakna tvivla sörja be urbilder skräck växter rock stopp Arts Konst

Page generated in 0.4213 seconds