No description available.

Undersökningen handlar om otrygga platser i skolan och hur otrygga platser beskrivs av elevoch lärarperspektiv. Tidigare forskning visar att rädslor kan vara kollektiva såväl som individuella och att det finns olika beståndsdelar på platser som tillsammans utformar en plats karaktär. Motivet till undersökningen och tematiken otrygghet baseras på att jag vill synliggöra vilka platser en grupp elever upplever som otrygga inom skolans område. Genom samtal med elever och lärare för att få deras perspektiv på platser dem upplever som otrygga, bidrar studien till att jag får ett dubbelperspektiv och kan därefter analysera och konstatera vilka tecken det är i dessa platser som är orsaken till otrygghet. I undersökningen har deltagande observationer, intervjuer, enkäter, samtal och undervisning genomförts. Det empiririska materialet har bearbetats utifrån ett kulturanalytiska arbetssätt, vilket innebär att fokus har varit på att se mönster i bilderna, fokuseringar på vissa teman och sökande efter nyckelsymboler på dessa platser. Resultat från studien visar att bristen på vuxnas/lärares närvaro i kombination av hur platsen är uppbyggd påverkar hur otrygghetskänslan upplevs av vissa elever. Och på grund utav dessa två faktorer leder det även till vilka elever som dras till dessa otrygga platser och använder det som ett socialt rum och påverkar platsens otrygghet ytterligare. Utformningen av den gestaltande delen i undersökningen har bearbetats utifrån det empiriska materialet. De bilder elever och lärare fotograferat har bearbetats genom att ha ringat in det som har anspelats vara ett tecken på vad som är otryggt och även angett pilar för gående och fordons trafik som även där skapar otrygghet. Det har lett till att det blivit tydligare att förstå vad som beskrivits av de elever och lärare som bidragit till undersökningen när texten läses. Bilderna har därefter printats ut på blankt fotopapper och monterats upp på MDF skivor för upphängning.

Syftet med denna studie var undersöka vilka arbetsmetoder och redskap förskollärare använder för att stötta barn genom lek i förskolans verksamhet. Vi redogör för tidigare forskning om hur lek används i olika situationer för att stötta barn, men även hur barn och vuxna kan ha olika synsätt på vad lek innebär och dess syfte. Vårt metodval för att undersöka detta var att använda oss av kvalitativa intervjuer som var onlinebaserade. I intervjuerna deltog tio förskollärare. Anledningen till att vi undersökte lek som arbetsmetod till examensarbetet var att vi upplevde att det fanns en osäkerhet och ett behov från förskollärare om hur lek kan användas och i vilka situationer. Resultatet visar att förskollärare tillämpar olika arbetsmetoder och redskap i sitt arbete för att stötta barn genom lek i flertalet situationer. Vi sammanställde respondenternas exempel och erfarenheter och dessa kan användas av förskollärare som upplever ett behov av att få inspiration om hur lek kan användas.  Vi har även sammanställt och jämfört tidigare litteratur med studiens resultat för att se hur leken framställs och hur den har använts för att stötta barn i olika situationer. Utifrån ett vuxet perspektiv diskuterar vi även hur barn använder leken och jämför detta med tidigare forskning för att ge läsaren en förståelse till tolkande reproduktion.

<p>Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, <em>De rerum natura</em>. Uppsatsen följer Lucretius argumentation kring naturen, världen och universums uppbyggnad , gudarnas förehavanden och till slut döden som en icke-händelse och därför inget att frukta.</p><p>För att förstå Lucretius bör man även studera Epikuros originaltexter.</p><p>Frågan är om<em> </em>Lucretius argument tillför någonting nytt inom den epikureiska filosofin, eller om Lucretius endast omformulerar och ger nya liknelser kring det som redan står att finna i Epikuros originaltexter.</p><p>Uppsatsens slutsats blir att Lucretius egentligen inte tillför någonting nytt och att Epikuros argument om döden som en icke-händelse står sig bra.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine the question of death within the epicurean philosophy. The main question can be divided into part questions. These part questions are connected to different fears. The essay also discusses how the question of death becomes the bridge between metaphysics and ethics within the epicurean philosophy. The essay’s main focus is the examination of Lucretius, <em>De rerum natura.</em> The essay follows Lucretius argumentation about the construction of nature, the word and universe, the whereabouts of the gods and finally death as a non-event and therefore nothing to fear.</p><p>To understand Lucretius one also has to study the original texts written by Epicurus. The question is if Lucretius argument adds anything new to the epicurean philosophy, or if Lucretius only rephrases and comes up with new metaphores about what already is found in the original texts by Epicurus.</p><p>The essay’s conclusions are that Lucretius doesn’t add anything new, and that Epicurus original argumentation about death as a non-event is strong.</p>

Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, De rerum natura. Uppsatsen följer Lucretius argumentation kring naturen, världen och universums uppbyggnad , gudarnas förehavanden och till slut döden som en icke-händelse och därför inget att frukta. För att förstå Lucretius bör man även studera Epikuros originaltexter. Frågan är om Lucretius argument tillför någonting nytt inom den epikureiska filosofin, eller om Lucretius endast omformulerar och ger nya liknelser kring det som redan står att finna i Epikuros originaltexter. Uppsatsens slutsats blir att Lucretius egentligen inte tillför någonting nytt och att Epikuros argument om döden som en icke-händelse står sig bra. / The purpose of this essay is to examine the question of death within the epicurean philosophy. The main question can be divided into part questions. These part questions are connected to different fears. The essay also discusses how the question of death becomes the bridge between metaphysics and ethics within the epicurean philosophy. The essay’s main focus is the examination of Lucretius, De rerum natura. The essay follows Lucretius argumentation about the construction of nature, the word and universe, the whereabouts of the gods and finally death as a non-event and therefore nothing to fear. To understand Lucretius one also has to study the original texts written by Epicurus. The question is if Lucretius argument adds anything new to the epicurean philosophy, or if Lucretius only rephrases and comes up with new metaphores about what already is found in the original texts by Epicurus. The essay’s conclusions are that Lucretius doesn’t add anything new, and that Epicurus original argumentation about death as a non-event is strong.