Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare, genom leken, arbetar för att stödja barns sociala utveckling. Detta för att jag anser att social utveckling är ett viktigt område som jag utifrån egna erfarenheter upplevt att olika förskolor och olika pedagoger haft olika förhållnings-, och arbetssätt. För att specificera detta har jag använt mig av tre frågeställningar: Hur interagerar förskollärare med barn under den fria leken? Vad är förskollärares syn på uttrycket ”Alla får vara med”? Hur förhåller sig förskollärare till barns sociala utveckling/delaktighet? För att få svar på detta har jag observerat och intervjuat fyra förskollärare: två från ålderblandade avdelningar och två från storbarnsavdelningar. Resultatet visar att pedagogerna har både olika och liknade förhållningssätt och tankar kring detta område vilket i sin tur påverkar hur de agerar. Fri lek och lek var något som pedagogerna ansåg mycket viktigt för barnens utveckling. De menade även att inget barn ska bli utstött eller utfryst även om barnet inte alltid kan vara med just där barnet vill. Många beslut menade pedagogerna tas av utifrån hur den specifika situationen ser ut och det finns inga konsekventa arbetssätt om t.ex. ett barn utesluts. Detta anser jag kräver att de är närvarande och har uppsikt över barnens lek, vilket observationerna visar att det inte alltid finns tid till. Jag anser även att det kräver en god utbildning om barns sociala utveckling och hur pedagogernas handlingar kan påverka den.

<p>I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga.</p><p>I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga. Dessutom finns det några undantag för att information som är sekretessbelagd ändå kan lämnas ut.</p><p>När sekretessprövning utförs av Försäkringskassan utifrån de få riktlinjer som finns blir bedömningarna många gånger skönsmässiga. Anledningen är att riktlinjerna är oklara. Med andra ord innebär det att sekretessbedömningar kanske inte alltid blir korrekt utförda när det saknas klara riktlinjer.</p>

I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga. I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga. Dessutom finns det några undantag för att information som är sekretessbelagd ändå kan lämnas ut. När sekretessprövning utförs av Försäkringskassan utifrån de få riktlinjer som finns blir bedömningarna många gånger skönsmässiga. Anledningen är att riktlinjerna är oklara. Med andra ord innebär det att sekretessbedömningar kanske inte alltid blir korrekt utförda när det saknas klara riktlinjer.

Syftet med studien är att undersöka hur kreativitet gestaltas i Sven Nordqvists bilderbok Pettson får julbesök. Hur text och bild samspelar med varandra i bilderboken, och hur kreativitet gestaltas i detta samspel. Men även en diskussion om bilderboken kan stimulera barns kreativitet. I uppsatsen används kreativitetsteori och teorier kring bilderboken som term varvat med intermedial teori. Metoden är intermedial. Analysen utgår från de här fyra kriterier för kreativitet; problemlösning, fantasi, originalitet och divergent tänkande. De här fyra kriterierna var de som jag kom fram till i teorin att de utgör kärnan av vad kreativitet innebär. Analysen visar även att alla de här fyra kriterierna av kreativitet finns gestaltat i Pettson får julbesök, och på flertal ställen så går dessa in i varandra och finns därmed representerade i samma scen. Kreativiteten gestaltas både i text och bild, ibland i båda och i vissa fall i ett av dessa medier. Jag kom även fram till att en bilderbok som Pettson får julbesök kan stimulera barns kreativitet, på grund av minneslagring som bidrar till nya idéer.

Abstract Studiens syfte är att undersöka vilka strategier och tekniker pedagoger beskriver att de använder sig av för att inkludera alla barn i leken med utgångspunkt i begreppet “alla får vara med”. Varför vi har valt att fokusera på pedagogers förhållningssätt till barns lek är för att vi vill synliggöra vilka strategier och tekniker pedagoger beskriver att de förhåller sig till när de ska inkludera barn i lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenologin och fenomenet “alla får vara med” som är en kvalitativ metod som fokuserar på hur människor upplever olika fenomen utifrån sina egna erfarenheter och sin egen livsvärld. Sju pedagoger har fått svara på fiktiva case som är utformade för att kunna ge oss information vi eftersöker. Resultatet visar att pedagogers strategier och tekniker kring hur de inkluderar barn i lek skiljer sig beroende på bland annat pedagogers egna erfarenheter och livsvärldar. Resultatet visar också att respondenternas syn på fenomenet “alla får vara med” grundar sig i att respondenterna anser att förskolan ska vara en plats för alla, där ingen exkluderas och att alla får vara med och leka.

No description available.

Svensk ull har länge blivit behandlad som en biprodukt. I dagsläget nyttjas ungefär 30 procent av den svenska ullen och resterande mängd antas slängas eller brännas på grund av ett bristande ekonomiskt incitament. Norge å andra sidan har sedan länge en väletablerad ullindustri som sköts med hjälp av statliga subventioner. Därtill sorteras och klassificeras norsk ull utifrån en ullstandard vilket gör att de lyckas nyttja 80 procent av sin råvara. En svensk motsvarighet av en standard finns inte i nuläget. I denna studie blandas kvalitativa intervjuer med en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka svenska textil- och modeföretags inställning till att införa en ullstandard. Studien undersöker även möjliga åtgärder som kan vara nödvändiga att vidta för att svensk ull ska kunna nyttjas mer än vad den idag gör. Enkätundersökningen behandlar svenska textil- och modeföretag och efterfrågar deras vanor i hantering av ull samt deras inställning till en eventuell svensk ullstandard. Intervjuundersökningen delger information från respondenter längs ullens textila värdekedja. Resultatet av studien visar att det finns en positiv inställning till en svensk ullstandard, dock kan en tveksamhet synas hos vissa respondenter som bland annat menar att det blir för komplext. Vidare visar studien att en otillräcklig infrastruktur, bristande kunskap i ullhantering och låg efterfrågan är problem som svensk ullindustri har. Vid åtgärdade problem kan svensk ull som resurs förväntas nyttjas i större omfattning. / Swedish wool is being put aside as a by-product. At present, approximately 30 percent of Swedish wool is utilized, where the remainder is assumed to be burnt or discarded due to a lack of economic incentive. Norway, on the other hand, has a well-established wool industry that is managed with help from government subsidies. In addition, Norwegian wool is sorted and classified through a wool standard, helping them to utilize 80 percent of their raw material. A Swedish equivalent to a standard does not currently exist. In this study, qualitative interviews are mixed with a quantitative survey to examine Swedish textile and fashion companies’ attitudes towards implementing a wool standard. The study also examines potential measures that may be necessary to take in order for Swedish wool to be utilized more than it does today. The survey is addressed to swedish companies and asks about their habits in wool and attitudes towards a potential swedish wool standard. The interviews provide information from respondents along the wool’s textile value chain. The results of the study show that there is a positive attitude towards a wool standard, however, a hesitation can be seen in some respondents who, among other factors, think the entire process becomes too complex. Furthermore, the study shows that inadequate infrastructure, lack of knowledge in woolhandling and low demand are problems that the Swedish wool industry has. By addressing these issues, Swedish wool as a resource can be expected to be utilized more.

To differentiate between bones from sheep (Ovis aries) and bones from of goats (Capra hircus) is a long lasting challenge for zoologists, archaeozoologists and osteologists. Especially considering archaeological remains which are often found fractured and poorly preserved due to taphonomic processes. Zeder &amp; Pilaar’s (2010) and Zeder &amp; Lapham’s (2010) methods of species differentiation has shown promising results when used on bones from modern sheeps and goats. This paper aims to evaluate these methods by exerting them on excavated bones from kv. Apoteket 4-5, a late Viking Age and early Medieval quarter in central Visby. The results have shown that Zeder &amp; Pilaar’s (2010) methods of identifying sheeps and goats with the mandibular teeths and mandibles are unreliable due to disturbances from wear, fragmentation and weak criterias. Results from Zeder &amp; Laphams (2010) methods for post cranial bones shows mixed results considering a pilot study with the implementation of ancient DNA, which was executed att Gotland University during summer and fall 2011. More extensive studies in the future with the implementation of archaeogenetics are planned which can be used to further develop these methods and thus increase the reliabiltiy of the results.In this study 5,3kg of bones were osteologically species identified and analyzed. The results were used to recreate the use of sheep and goats including butchery techniques, animal husbandry and livestock health status with focus on the sheeps and goats in an early Medieval town quarter in Visby. / Att skilja mellan ben från får och ben från get har länge varit en utmaning för zoologer, arkeozoologer och osteologer. Särskilt när ett arkeologiskt benmaterial undersöks eftersom materialet ofta är fragmenterat och sämre bevarat. Zeder &amp; Pilaar (2010) och Zeder &amp; Laphams (2010) metoder för att skilja mellan får och get har uppvisat lovande resultat när ben från moderna får och getter har undersökts. Syftet med denna kandidatuppsats är att utvärdera dessa metoder genom att tillämpa dem på ett arkeologiskt material från kv. Apoteket 4-5 i Visby.Resultatet från analysen visar att Zeder och Pilaars metod för underkäkar och underkäkständer är otillförlitlig på grund av förekomst av slitage, fragmentering och svaga kriterier. Resultatet från Zeder och Laphams metod för postkraniala benslag visar en mer blandad tillförlitlighet om man ser till de jämförelser som har gjorts mot en studie av förhistoriskt DNA som genomfördes på Högskolan på Gotland under 2011 på material från kv. Apoteket 4-5. En mer omfattande studie vilket inkluderar en arkeogenetisk undersökning är planerad i framtiden. Resultatet från studierna ska användas för att utveckla metoderna och på så sätt öka metodernas tillförlitlighet.I undersökningen som ligger till grund för denna kandidatuppsats har 5,3 kg benmaterial från kv. Apoteket 4-5 identifierats och analyserats osteologiskt. Resultatet användes för att återskapa användningen av får och getter och på så sätt erhålla information om slaktteknik, djurhållning och djurens hälsa i ett stadskvarter i Visby under sen vikingatid och tidig medeltid.

This study is an extension of the author's previous thesis (Theorell 2013) and focus on the analysed tibia, the humerus and the proximal and distal part of the radius of sheep bones from Gotland and goat bones from City of Falun. Methods for bone elements assessed in this study are compiled and evaluated by Zeder and Lapham (2010). The bones were then geneticallyspecies identified and the results were compared. Seven of thirteen criteria for both sheep and goat reached 100% of correct identification.Best performing criteria were on humerus and distal radius for both sheep and goats. The results for the complete bone assessments divided for the species showed best performance ongoats. Worst performing bone is the tibia. High performing criteria were found on all thetypes of bones used in this study which can be used to distinguish between sheep and goats. / Föreliggande studie är en utökning av författarens tidigare magisteruppsats (Theorell 2013) och fokuserar på att analysera skenben, överarmsben samt proximal och distal del av strålbenet från fårben från Gotland och getben från Falun. Metoder för benslagen som används i denna studie har samlats och utvärderats av Zeder och Lapham (2010). Efter osteologisk analys har benen genetiskt artidentifierats och resultaten från bägge analyser har jämförts. Sju av tretton kriterier för både får och getter visade 100% korrekt bedömning. Kriterier med bäst resultat fanns på överarmsben och distalt på strålben. Sett till bedömning av komplett benslag skilt mellan får och getter visade att metoderna presterade bäst på getter. Sämst resultat uppvisades på skenbenet. Generellt uppvisade samtliga benslag kriterier som är möjliga att använda för att särskilja mellan får och getter.

Får- och byggnadskroppsdelar - Handlingar och spatiala relationer kring byggnadsdeponeringar av får på Öland. Sheep and building body parts - Actions and spatial relations regarding buildingdeposits of sheep on Öland. Abstract This essay studies ten Ölandic examples of sheep bodies or sheep body parts deposited in Iron Agebuildings. In addition to literary works, the source material examined in the essay also consists ofunpublished sources and two osteological examinations, which were carried out as a part of thework on the essay (appendix 1 &amp; 2).The purpose of the essay is to study both the actions that become visible through the skeletalmaterial, and the possible presence of spatial patterns regarding the bone deposits. The work iscarried out using an action-theoretical approach. Furthermore, a comparative method is used toexamine the ten sites in relation to each other. The results from this are ambiguous. The thesis' mainconclusion is; 1) that the bodies of sheep was sometimes disintegrated on Öland during the IronAge, to be; 2) placed in a certain spatial proximity of the foundation of roof-supporting posts. Keywords: Öland, Iron Age, Ritual Deposits, Sheep, bodies, body parts, foundation, sacrifice, action-theory