The Martin George Guise Wright last will allow us to see through the mindset of a foreignersettled in the brandnew Republic of Peru his vision of the Peruvian reality. Indeed, in this legaldocument; the family, friends and political relationships are gathered as an evidence of theseveral changes occurred in the early post independence process, and how they infl uencedon Guise / El testamento del vicealmirante Martín George Guise Wright sirve para conocer un extractode la realidad peruana a través de los ojos de un extranjero afi ncado en la fl amante Repúblicadel Perú. De hecho, las relaciones con la familia, las amistades y el Estado se reúnen eneste documento legal que evidencia cambios dentro del proceso inicial posindependenciay la forma como infl uenció en Guise.

En este estudio se analizan las actitudes lingüísticas hacia la variedad canaria en comparación con la variedad español peninsular considerado estándar de veinte estudiantes universitarios en Las Palmas de Gran Canaria. La investigadora utiliza una versión modificada del método matched guise que consiste en una grabación de cuatro versiones de un mismo texto leído por dos hablantes de la variedad canaria y dos hablantes de la variedad español peninsular considerado estándar. Los informantes escuchan el texto grabado y contestan consecutivamente un cuestionario, evaluando las voces de la grabación. Según el resultado obtenido existe una diferencia entre la valoración de la dimensión de estatus y la dimensión de solidaridad. Los informantes valoran más positivamente a la variedad español peninsular estándar al nivel estatus, mostrando actitudes desfavorables hacia la variedad canaria. En la dimensión de solidaridad se manifiestan actitudes contradictorias hacia la variedad canaria, indicando una posible oposición entre una variedad culta y una vulgar. / The purpose of this study is to analyze the language attitudes of twenty university students in Las Palmas de Gran Canaria towards the Canarian variety of Spanish compared to standard Spanish. The investigator uses a modified matched-guise technique to test the subjects´ responses to speech samples from four speakers reading the same text: two Canarian speaking voices and two voices speaking the standard Spanish variety. The subjects listen to the recording and thereafter answer a questionnaire that evaluates their language attitudes. The results show that prestige and solidarity are evaluated variously. In the dimension of prestige the respondents held more positive attitudes towards the standard variety of Spanish while the Canarian variety received less positive virtues and the respondents evaluated their own variety in an unfavorable way. In the dimension of solidarity the attitudes towards the Canarian variety are contradictory, indicating a possible division between the judgement of an educated variety and a vulgar variety.

Dialekter och identitet är två begrepp som sällan kan skiljas åt. Dialekter och reklam däremot kan ses som en ny företeelse som tycks verka i symbios för att förmedla budskap och skapa ett personligt tilltal mot konsumenter. Syftet med studien är att med stöd av en språkattitydmetod kartlägga studenters attityder till svenska dialekter som används i reklam. Metoden som använts för att utröna attityderna är en variant av ett matched guise-test, där tolv inspelningar spelades upp för 50 stycken studenter. Studenterna skulle sedan gradera inspelningarna utifrån elva semantiska differentialskalor. Resultatet visade att det fanns tydliga mönster av att vissa dialekter var mer önskvärda än andra. Det framkom även förändringar i förhållande till tidigare forskning gällande attityder och värderingar av svenska dialekter. Slutsatserna blir att det finns vägar för företag att nischa sig utifrån tilltalet av olika dialekter och skapa förtroende med hjälp av desamma.

Over the last decades, language in the public sector has changed due to influence from New public management. In this thesis, I seek to investigate librarians’ attitudes towards a more businesslike way of speaking about libraries, referred to here as management-speak. For this purpose, I’ve used a modified version of the matched guise technique. A magazine article on libraries was altered so that one version contained more management-speak and the other one less. 500 randomly chosen Swedish librarians were asked to rate one of the two versions on a five point Osgood-scale. Statistical analysis of their answers shows that while respondents who read the version containing less management-speak rated it more favorably, the difference was small and not statistically significant. These results would suggest that librarians in general may not hold any particularly strong attitudes, positive or negative, towards management-speak. However, librarians who graduated in the eighties or later and librarians who do not hold a managerial position are more likely to perceive the writer as younger when she uses more management-speak, while research librarians will probably see the writer as more trustworthy when the management-speak is toned down.

<p>This essay investigated Swedish teenagers' attitudes towards Australian and British English accents. The respondents were exposed to four different accents as part of a modified version of the Matched Guise Technique. They were then asked to fill out a questionnaire assessing the accents in terms of psychological qualities, social evaluation, job suitability and likability. The results show that previous research on attitudes to accents in other countries is applicable on Swedish teenagers' and that stereotyping is an influence as well.</p>

I denna studie kombineras språkvetenskap och religionsvetenskap i syfte att undersöka studenters undermedvetna språkattityder till tre religiösa personbenämningar: muslim(er), hindu(er) och kristen(-na). Deltagarna består av studenter över hela Sverige och majoriteten har könsidentitet kvinna samt är i åldern 15-25 år. Deltagarnas språkattityder undersöks genom en enkätundersökning med ett matched guise-test och semantisk differential. Resultaten tyder på att personbenämningen kristen(-na) ger upphov till fler negativa konnotationer än framförallt muslim(er) men även hindu(er). Muslimer rankas exempelvis som mer hänsynsfulla och intelligenta än kristna. Hinduer rankas exempelvis som mjuka medan kristna exempelvis rankas som mer dumma än hinduer och muslimer samtidigt som de rankas som hänsynsfulla och sympatiska. Attityderna till dessa tre personbenämningar verkar med andra ord följa ett trestegsmönster där personbenämningen muslim(er) skapar flest positiva konnotationer, tätt följd av hindu(er) och sist personbenämningen kristen(-na) som skapar positiva och negativa konnotationer.

This essay investigated Swedish teenagers' attitudes towards Australian and British English accents. The respondents were exposed to four different accents as part of a modified version of the Matched Guise Technique. They were then asked to fill out a questionnaire assessing the accents in terms of psychological qualities, social evaluation, job suitability and likability. The results show that previous research on attitudes to accents in other countries is applicable on Swedish teenagers' and that stereotyping is an influence as well.

Detta arbete undersöker hur ungdomar i en Stockholmsförort uppfattar tio olika talprov från fem olika talare (matched guise). Jag har låtit genomföra en enkätundersökning följt av en gruppdiskussion för att få reda hur ungdomarna uppfattar de olika talproven. Studien är inspirerad av Bijvoet och Frauruds SALAM-studie. Slutsatsen är att såväl talare som respondenter i den aktuella studien har en hög grad av sociolingvistisk medvetenhet. Resultatet i gruppdiskussionen visade att tjejer gärna får ha ett mer standardspråksnära uttal medan killar som pratar för ”rent” kan dömas som ”bögig” eller ”svennig” dvs. ett distanserande från ”orten”. Paradoxalt nog fanns det finns en rädsla att dömas utifrån sitt sätt att tala.

I denna uppsats beskrivs en studie av attityder till brytning. Genom ett masktest har attitydernatill finsk och engelsk brytning hos ett femtiotal gymnasieelever på en skola i Mellansverigeundersökts. I en enkät har eleverna angett bedömningar av egenskaper hos sex påhittade läraresom ansöker om att bli deras nya samhällskunskapslärare. Dessa sökande har bedömts utifrånröstprov. En av dessa har talat med stark finsk brytning, en med stark engelsk brytning, en medlätt engelsk brytning och tre har talat standardsvenska. Samma talare har stått bakom de tvåengelska varianterna, men detta har informanterna inte informerats om. Då alla kandidaternaför positionen har läst upp samma personliga brev skulle bedömningarna utgå ifrån det intryckeleverna fick av deras sätt att tala. Som ett tillägg skulle eleverna dessutom rangordna talarnaefter preferens. Syftet har varit att avgöra om och i vilken utsträckning art och grad av brytningpåverkar ungdomarnas uppfattningar av talarna som personer.Undersökningens resultat visar att art och grad av brytning påverkar hur människor blirbetraktade i samhället. Informanterna värderade standardsvenskan och den lätta engelskabrytningen högre än de starka brytningarna och gav dem högre placeringar i rangordningen.Mellan de två starka brytningarna föredrog man starkt den engelska brytningen framför denfinska brytningen. Inga säkra slutsatser kan dock dras om attityder till finsk brytning specifiktdå en stor minoritet inte uppfattade denna som finsk. Ändå verkar det spela roll hur stark ensbrytning är och vilken brytning det rör sig om för hur man blir bedömd i samhället.

En este estudio se analizan las actitudes lingüísticas de cinco profesores que enseñan español como lengua extranjera en Lidköping, Suecia, hacia siete variedades estándares de la lengua española. Cuatro de los profesores tienen español como lengua materna y uno de ellos no. El estudio está dividido en dos partes: la primera parte es una entrevista directa donde se obtienen datos como: variedad con la cual se identifican los participantes, contacto con otras variedades, gusto por las variedades entre otras; en la segunda parte, los participantes escucharon las siete variedades y contestaron unas preguntas a través del método verbal guise y mediante un cuestionario se analizaron las actitudes de las dimensiones de estatus y de solidaridad. Los resultados obtenidos fueron que los profesores que tienen el español como lengua materna se identificaron con la variedad de sus países, pero el profesor cuya lengua materna es el sueco se identificó con la variedad mexicana. Las variedades que recibieron actitudes positivas fueron la mexicana, la argentina, la peruana y la variedad española (castellana). Esta última recibió actitudes positivas dentro de la dimensión de estatus, pero no en la dimensión de solidaridad.