Within the public sector great change efforts are currently made to meet future challenges. In the area of health care, change initiatives are implemented to enhance quality and efficiency. To this end, a lean change programme is being widely introduced in Sweden as well as internationally. The overriding aim of this study is to increase knowledge of what happens when change programmes, CP, such as lean are implemented in a healthcare organisation, HCO. Previous research has shown that the main obstacle to implementing CP in HCO:s is their complexity. However, the complexity has often been reduced, as different factors such as management, professions, organisation and control have been studied separately. To fully capture the complexity of the HCO the Actor Network Theory, ANT, was used in this study. In line with ANT, introducing lean can be described in terms of a translation process in which human and non-human actors are woven into a network. This approach allows for the incorporation of various factors in the study of a change process in a complex organisation. Drawing on ANT, this thesis explores how network constructions enable or impede change programmes. The approach is based on ethnographic monitoring of the implementation of lean in the Värmland county council public healthcare organisation. As a result of the holistic perspective, the study provides detailed descriptions of how complexity impacts on the implementation. It displays the relations enabling or impeding the implementation of CP and the methods actors use to establish and defend the relations. The contribution of the study is threefold. Empirically, the study monitors a HCO aiming to implement full-scale lean as philosophy, principle and tool. Methodologically, the study evaluates ANT as a methodological theory to study CP in a HCO. Finally, the domain-specific contribution of the study is its identification of the relations and methods that impact on lean deployment. / Kan förändringsprogram från den japanska bilindustrin lösa framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården? Ja, tycks svaret på frågan vara. Allt fler hälso- och sjukvårdsorganisationer väljer nämligen att införa och tillämpa lean i hopp om att öka kvalitet och effektivitet. I denna bok följer Stefan Hellman införandet av lean i ett av Sveriges landsting.   Tidigare forskning visar att förändringsprogram som lean kan resultera i positiva effekter när det införs i hälso- och sjukvården. Införandet är emellertid förknippat med problem. Hellman visar att det både finns anhängare och motståndare till lean. Han intervjuar och observerar anhängarna och motståndarna och identifierar därigenom hur de går tillväga för att underlätta respektive försvåra införandet av lean. Därigenom ger Hellman en inblick i hälso- och sjukvårdens komplexitet och visar vilka konsekvenser den ger när förändringsprogram införs i praktiken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdens upplevda arbetssituation ser ut. Studien tar upp olika faktorer som påverkar kuratorn i dennes arbete, bland annat faktorer som stress, arbetsmiljö, delaktighet samt yrkesrollens status för att nämna några. Kuratorn beskrivs som en ensamprofession i ett medicinskt kontext och med den här studien försöker vi få en bild av hur detta kan påverka kuratorerna i deras arbetssituation. Genom en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer tillsammans med kuratorer från hälso- och sjukvården har vi fått fram vårt resultat. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av Grundad teori. Resultatet visar bland annat att flera kuratorer inom hälso- och sjukvården upplever en hierarki mellan de olika professionerna på sin arbetsplats. Respondenterna i studien anser att en yrkeslegitimation skulle kunna göra skillnad för statusen på socionomyrket. Resultaten visar också att både den fysiska och psykiska arbetsmiljön påverkar kuratorerna i deras dagliga arbete. Respondenterna lyfter även fram hur viktigt det är med delaktighet och påverkan, både kring deras egen arbetssituation men också verksamheten i stort.

Bakgrund: Samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för patientsäkerheten. Hur samarbete upplevs varierar mellan de olika yrkeskategorierna. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad och har en central roll i vårdteamet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur samarbetet fungerar med annan hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Allmän litteraturstudie där artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår. Utvalda artiklar har genomgått en textanalys. Resultat: Tre kategorier framgick i resultatet: Informationsöverföringens betydelse för samarbetet, förståelsen för varandras yrkesroller och dess betydelse för samarbetet samt bemötandets betydelse för samarbetet. Kommunikation är genomgående i alla kategorierna för hur sjuksköterskan upplever samarbetet med undersköterskor och läkare. Diskussion: Sjuksköterskorna upplever sig inte lika delaktiga i beslut gällande patienternas vård som läkarna upplever att de är. Samtidigt har sjuksköterskorna svårt att vara delaktiga i omvårdnaden kring patienterna pga. tidsbrist, vilket leder till sämre samarbete med undersköterskorna. Även bemötandet har betydelse för samarbetet mellan professionerna. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att kommunicera med varandra för att förbättra samarbetet. För att uppnå detta behöver personalen bli bättre på informationsöverföring, visa förståelse för varandras yrkesprofessioner samt kunna bemöta varandra med respekt.

Bakgrund: Homo-, bi-, trans- och queerpersoner (HBTQ-personer) är en grupp människor som inte är heterosexuella eller identifierar sig med det kön de fötts med. HBTQ-personer är således människor som har en sexuell läggning eller könsidentitet annat än heteronormen. Denna norm beskriver att utgångspunkten för människors sexualitet och könsidentitet är att alla förväntas vara heterosexuella. Det är konstaterat att HBTQ-personer i större omfattning riskerar att drabbas av ohälsa. Att uppmärksamma HBTQ-personers erfarenheter inom hälso-och sjukvården är viktigt för att se till att kunskapen, medvetenheten och slutligen omvårdnaden av HBTQ-personer blir bättre. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva HBTQ-personers erfarenheter av bemötande i hälso-och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien omfattar 11 artiklar om HBTQ-personers erfarenheter av bemötande i hälso- och sjukvården. Av dessa använde en mixed method, av resterande hade åtta en kvalitativ ansats och två hade en kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet av föreliggande litteraturstudie visade att HBTQ-personer har både positiva och negativa erfarenheter kring sjukvårdspersonalens bemötande, kunskap och förståelse samt kommunikation. Slutsats: I föreliggande litteraturstudie framkom det att HBTQ-personer har både positiva och negativa erfarenheter av bemötande inom hälso-och sjukvården. En ökad kunskap och medvetenheten hos sjuksköterskor och sjukvårdspersonal behövs kring HBTQ-frågor, för att HBTQ-personer ska uppleva ett positivt bemötande.

<p>Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patienter</p><p>med denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det är</p><p>ingen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbas</p><p>av ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var att</p><p>belysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studien</p><p>utfördes som en litteraturstudie med induktiv metod där</p><p>fakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionella</p><p>upplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samt</p><p>upplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfynden</p><p>i studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivet</p><p>som mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen. Många</p><p>patienter upplevde även att hälso- och sjukvården förändrades</p><p>till det sämre efter att de drabbats av recidiverande cancer,</p><p>detta visade sig bland annat i ett sämre bemötande från</p><p>hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta uppenbarades i form</p><p>av en mer formell attityd från personalen, de tog även mycket</p><p>för givet och frågade inte längre hur patienten förhöll sig</p><p>till sin sjukdom. En del patienter uppgav en rädsla av att vara</p><p>en börda för sina anhöriga, de upplevde även oro inför framtiden</p><p>då denna var mycket oviss.</p><p>Det är av stor vikt att sjuksköterskan tar patienten och</p><p>hans/hennes upplevelser på största allvar, detta för att uppnå</p><p>en optimal omvårdnad. Recidiverande cancer måste uppmärksammas</p><p>mer och vården måste förbättras kring dessa</p><p>patienter för att de ska kunna bibehålla livskvalitet och återvinna</p><p>hälsa.</p>

<p>Titel: Kommunikationens roll vid förankring av forskning och utveckling (FoU) i hälso- och sjukvården</p><p>Författare: Helena Morténius</p><p>Utbildning: Medie och kommunikationsvetenskap, 41-60p, HT 2005</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.</p><p> </p><p>Handledare: Lars Palm, professor</p><p>Examinator: Nicklas Håkansson, universitetslektor</p><p>Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkande och implementering av forskningsrön bland primärvårdsanställda. Vilken roll har kommunikationsprocessen spelat?</p><p>Syfte: Att utforska kommunikationens roll i förankring av FoU inom hälso- och sjukvården. </p><p>Metod: Kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom 11 stycken intervjuer.</p><p>Resultat: Studiens resultat tyder på kommunikationens viktiga roll i </p><p>förankring av forskning och utveckling inom den praktiska verksamheten. Faktorer av betydelse är allmänt stöd från omgivningen, FoU-nätverk, effektiv FoU-kommunikation samt positiv inställning från ledningen. Personer med högre grad av nyfikenhet och innovationsförmåga är i större utsträckning benägna att utvecklas i processen. Egen kreativ förmåga jämte stöd från omgivningen och FoU-enheten accelererar takten till beteendeförändring att bli FoU-aktiv. En ytterligare faktor av betydelse är de olika kommunikationskanalerna roll vid spridning av information.</p>

No description available.

<p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine roma women´s experiences of health professionals’ attitudes towards them in Swedish health care. <strong>Method:</strong> Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis. <strong>Results:</strong> Many of the Roma women have experienced a good response when they were in contact with the Swedish health care. A good response involves commitment and respect for the individual and the cultural group. However, half of respondents have experienced prejudiced behavior from health professionals. These women associate this behavior by health professionals with their traditional clothes. When health professionals do not possess enough knowledge it is esay to experiance irritation and misunderstanding say several of the women. <strong>Conclusion:</strong> Half of the Roma women have experienced a good response from professionals in the Swedish health care. Women dressed in traditional clothes felt that they been treated worse and more discriminated against than women without these clothes.</p>

Titel: Kommunikationens roll vid förankring av forskning och utveckling (FoU) i hälso- och sjukvården Författare: Helena Morténius Utbildning: Medie och kommunikationsvetenskap, 41-60p, HT 2005 Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professor Examinator: Nicklas Håkansson, universitetslektor Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkande och implementering av forskningsrön bland primärvårdsanställda. Vilken roll har kommunikationsprocessen spelat? Syfte: Att utforska kommunikationens roll i förankring av FoU inom hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom 11 stycken intervjuer. Resultat: Studiens resultat tyder på kommunikationens viktiga roll i förankring av forskning och utveckling inom den praktiska verksamheten. Faktorer av betydelse är allmänt stöd från omgivningen, FoU-nätverk, effektiv FoU-kommunikation samt positiv inställning från ledningen. Personer med högre grad av nyfikenhet och innovationsförmåga är i större utsträckning benägna att utvecklas i processen. Egen kreativ förmåga jämte stöd från omgivningen och FoU-enheten accelererar takten till beteendeförändring att bli FoU-aktiv. En ytterligare faktor av betydelse är de olika kommunikationskanalerna roll vid spridning av information.

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patienter med denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det är ingen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbas av ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studien utfördes som en litteraturstudie med induktiv metod där fakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionella upplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samt upplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfynden i studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivet som mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen. Många patienter upplevde även att hälso- och sjukvården förändrades till det sämre efter att de drabbats av recidiverande cancer, detta visade sig bland annat i ett sämre bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta uppenbarades i form av en mer formell attityd från personalen, de tog även mycket för givet och frågade inte längre hur patienten förhöll sig till sin sjukdom. En del patienter uppgav en rädsla av att vara en börda för sina anhöriga, de upplevde även oro inför framtiden då denna var mycket oviss. Det är av stor vikt att sjuksköterskan tar patienten och hans/hennes upplevelser på största allvar, detta för att uppnå en optimal omvårdnad. Recidiverande cancer måste uppmärksammas mer och vården måste förbättras kring dessa patienter för att de ska kunna bibehålla livskvalitet och återvinna hälsa.